Kee's Kustom hobbygaraget med sjöutsikt (Sida 19 av 24)

helhet är alltid trevligt. . Emblem...i detta fall bak.. kanske små fjädrande bleck?  Brukar det inte vara fastsättning eller små plasthylsor.. i vilka tapparna trycks in.. dessa 2 metoderna brukar ju vara det gängse.. fast vet iofs inte hur bak på split pickupper. ..

Tja butyltejp kanske funkar...

Veckan som följde hade jag några uppdrag att lösa för att kunna fortsätta med projektet, bland annat behövde jag handla "cellgummisnöre" hos Kuntze i Västberga. Problemet är dock att de har öppet ungefär samma tider som jag jobbar och det blir ju då svårt att komma loss för att handla där. Men på fredagen slutar jag lite tidigare för att lättare kunna komma ut på stugan i tid, ja jag har faktiskt anpassat mina arbetstider för detta ändamål, men den här fredagen fick jag ta en omväg till Kuntze för att köpa mitt "snöre". Mycket trevlig personal och det kommer definitivt blir återbesök när jag behöver ngt nytt i listväg, eller ngt annat de saluför.

Följaktligen blev en av mina första uppdrag när jag anländer och har landat med mat i magen, att limma dit det nya cellgummisnöret på tankväggens luckor. Detta har jag ju redan gjort en gång, men innan luckorna modifierades och jag lärde mig då att det inte krävs mycket kontaktlim för att få en bra vidhäftning, listen kommer ju ändå att sitta i kläm sen så det är ingen risk att den lossnar. Eftersom luckorna nu är avkapade i nederkant lät jag helt sonika bli att sätta ngn tätning här. Man skulle kanske resonera att man kunde sätta en annan typ av list, som inte går i det nu obefintliga spåret, men jag tror att för denna vagns framtida bruk är det mindre viktigt om det är hermetiskt slutet mellan tankutrymme och lastutrymme.

Gillar återanvändning, gamla avbrutna tumstockar är perfekt för att fördela ut trycket när man ska sätta limpress på saker:

En annan grej jag hade fixat under veckan som gått var nya, kortare kilremmar till generatorn. Eftersom den 900mm-rem jag alltid kört med tidigare, konstaterats för kort sen jag bytt i graderad remskiva, så behövde jag en annan längd. Hur lång den behövde vara hade jag ingen aning om, så jag skaffade en 888mm och en 875 som var de två alternativ som var steget kortare. Testar först med 888an men den är fortfarande inte klockren, men jag behåller den ändå om det vid drift visar sig att den kanske är bäst ändå, men 875an funkar bra och blir så tajt som jag tycker är lagom. Drog runt motorn ett par varv för att se att det verkar lira och det gör det, så detta får bli valet.

Motor i stämningsljus, mer och mer komplett, men än saknas ngn detalj eller två :

Med dessa två saker avklarade, kändes det nu som att det var dags att ta itu med en sak som jag behövt grunna lite på. Hur ska jag göra med de nymålade delarna för att få dem att stämma in med helheten? Och hur vill jag ha det? Jag hade ju tidigare gjort fronten och det blev väl bra, men jag behövde vänja mig vid tanken på att göra detta med resten av vagnen och även exakt hur.

Före behandling, här ser man ganska tydligt vad som är nymålat och vad som är originalfärg:

Fronten hade ju gnuggats ner med 800-våtslippapper och det kändes faktiskt som att det avverkade lagom mycket för att få en matthet i färgen, men jag anammade GBs tips om att använda slipnylonark ("scotch brite") och det förhöjde resultatet lite ytterligare. Det är lustigt hur man kan göra missbedömningar i ett sånt här projekt, vanligast är att saker tar längre tid än förväntat, men även vanligt är att saker är svårare än förväntat, det här var faktiskt en av de få saker som var lättare än förväntat! Jag hade tidigare med bävan funderat på hur jag skulle luckas få till "fejdningen" bra, men det visar sig att den uppfattningen var grovt överdriven. Det var till och med kul att slipa ner färgen och även om man kan se att den är lagad om man vet om att den är det, så kommer det stora flertalet som ser vagnen inte veta om att delarna nertill är femtio år yngre än den övre halvan av vagnen.

Nu börjar det arta sig, riktigt nöjd med hur detta "osynliggör" fem års arbete :

Nästa morgon börjar jag ägna mig åt inredningen igen. Dörrsidorna har ju suttit på plats sen helgen innan och det första jag gör är att demontera dörrsidorna för att fila upp de hål som hamnat lite "off center", ett hål ligger helt utanför så där tar jag det något kontroversiella beslutet att flytta på hålet i dörren istället. När jag åter ska provmontera dem får jag tillfälle att testa hur de nya skruvförbanden kommer te sig väl på plats.

M4-skruv mot M5 (?) klädselbricka, lite i minsta laget, men tur att mitt ögonmått hindrade mig från att köpa de med 4mm-hål:

Eftersom dörrsidorna nu är alldeles nya och någotsånär rena, kände jag att även handtagen behövde göras rent. Tidigare har jag rengjort den här typen av plastdetaljer med framgång genom att låta de bada i ett bad av oxalsyralösning och det har jag rätt gott om i form av fälgrengöring. Ett lagom stort tråg letas upp för att förbruka så optimalt med syra som möjligt och jag passar även på att skruva loss "kurvhandtaget" på instrumentbrädan och solskydden. Solskydden får inte plats i behållaren, men kommer att gnuggas rena med samma lösning senare.

Smutsiga plastdetaljer läggs i ett syrabad för att fräschas upp:

Med dessa detaljer i ett rengörande bad och bekräftelse på att att dörrsidorna nu faktiskt går att skruva fast i alla hålen, tog jag nu loss dem igen för att den här gången slutgiltigt rengöra och börja ytbehandla dem. Eftersom jag har så mycket "på hyllan" ville jag använda ngt jag redan hade hemma, lite ogenomtänkt och lite förhastat grabbade jag tag i en burk med Kinaolja för att olja in dem. Kinaoljan är egentligen bäst lämpad för exotiska och feta träslag, men borde funka på björk också tyckte jag. Och funkade gjorde det, men den tar sån rackarns tid att torka vilket gör bitarna svårhanterliga under tiden. Eftersom jag penslar utomhus och det är minusgrader på natten och (några få) insekter på dagen, så var jag tvungen att flytta på dem och jag kom dessutom åt dem inne i garaget vilket solkade ner dem när de var kladdiga som flugpapper.

Mitt "nya" arbetsbord, perfekt att göra sånt här en solig dag utomhus. Notera att dörrsidorna faktiskt fått lite "form":

Med dörrsidorna på tork började jag titta på takbitarna. Innertaket på en enkelhytt består av tre bitar, två vid vardera sida om friskluftskanalen och en som sträcker sig från sida till sida bakom kanalen. Eftersom plywooden jag använt, den tunnaste de hade att tillgå på skolan, är 4mm och därför tjockare än originalmasoniten, var den mycket bångstyrig och svår att få in i kanalerna i vilka bitarna ska sitta. Dessutom är plywooden rätt så mycket styvare än masonit och det gjorde det ännu svårare.

Först fick jag jobba med att ta ner storleken på delarna då de avsiktligt var lite för stora enligt principen "man kan alltid ta bort, men det är svårare att lägga till", eller "klippa långt" som frisörerna säger. När jag får ett mått som börjar stämma är det fortfarande mycket svårt att få delarna på plats och det går inte att förneka att det beror på tjockleken hos materialet. Nu får jag börja med att hitta en metod för att fasa av kanterna så att det går att skjuta in delarna i sina respektive spår. Jag börjar med att försöka slipa med bandslipen, men det är varken särskilt snyggt eller lätt att putsa ner materialets tjocklek på det viset. till sist får jag inse att jag måste återbekanta mig med en gammal antagonist, överhandsfräsen.

Jag har inget anhåll att fräsa efter och jag bävar efter att fräsa på frihand, men det är trots allt ovansidan på panelen, dvs den som inte kommer synas, som ska fräsas, så finishen är egentligen sekundär. Med en stadig hand och en tunga hängandes utanför lyckades jag till slut bli någotsånär vän med fräsen igen och kunde ta ner materialet till en lämplig tjocklek runt om där skivan ska gå i sitt spår. De tvärgående skarvarna döljs av en lös list utanpå panelen, så där behöver jag inte ta av något material.

Är man mer av en hundmänniska om man inte gillar att fräsa?

Som synes på bilden hade nu en större del av dagen gått åt att passa in, modifiera, passa in, modifiera och så återigen några hundra gånger som det kändes. Men det var inte bara den avbildade biten som gjordes, jag gjorde även samma sak för de två andra bitarna, jag var bara inte så ihärdig med kameran när jag försvann in i uppgiften.

Så med kvällspasset började inomhusarbetet. Jag kunde nu efter ett dygn ta bort limpressen för gummilisterna till tankväggens luckor och anpassa längden för dessa lister då de avsiktligt gjorts lite för långa. Och jag måste säga att jag ändå blev nöjd med hur luckorna blev trots att jag blev tvungen att modifiera dem. För iom att jag behövde modifiera dem kunde jag kapa bort det som var rostigt och fult och iom att jag var tvungen att ta loss originallisterna och därför hade sönder det sköra gummit när jag limmat dem för hårt, fick jag en anledning att byta ut gummit mot nytt.

Fräscht gummi på moddad lucka, så man slipper liga sömnlös om nätterna :

Med detta var det "bara" att skruva dit dem. Eftersom de nu varit provpassade en gång redan så visste jag att de passade och monteringen vållade inga andra bekymmer än att jag var tvungen att krypa in i mitt "älskade" krypin igen. Det blev rätt snyggt med svarta luckor mot det gråa i karossen.

Har ett ganska stort lager av rostfri kullerförsänkt philipsskruv M6x10 som inte är så lättanvänd annars, men klockren här:

I den här delen av projektet finns det mycket småsaker som behöver göras, en del bekväma och till och med kul, en del tråkiga som involverar ligga under i obekväma ställningar. En ganska enkel sak var att gnugga solskydden rena. Handtagen hade nu legat och gottat till sig i syrabadet och framförallt lite mjukare (gummiaktiga) plaster rekonditioneras ganska bra med denna behandling. Alla detaljer fick sig en omgång "gnugg" med tandborste och nylonark, men handtagen fick ligga kvar. De ska ju ändå inte monteras förrän dörrsidorna är klara så då kan de lika gärna ligga till sig ett tag till. Jag använde dock samma lösning för att gnugga solskydden rena och det blir ju en klar skillnad som var lite kul att få med på bild.

Skillnad före/efter, ganska tillfredsställande att göra såna här saker:

En av meken i kategorin "tråkigt men növändigt" var att byta drivaxeldamasker. Egentligen var det bara ena som bedömts som dålig, men jag bestämde mig för att byta ut båda ändå så jag vet att det som sitter på är fräscht och det kommer aldrig vara så enkelt som nu när hon är högt upphissad. De gamla damaskerna satt med slangklämma och jag vet inte om det är jag som kompletterat med dessa eller om de kom i det utförandet på den tiden jag bytte senast. De nya kom iaf med den typen av klämma som är gällande för vanliga drivknutsdamasker, den typen som kläms dit med en tång. Men eftersom dessa damasker inte roterar med axeln finns det ingen nödvändighet i att ha den typen av klämma och den skruvbara slangklämman tycker jag är lättare att hantera, framförallt om man vill återanvända den.

I samma veva som damaskerna byttes ut kom jag på att det nog var en bra idé att ansluta startmotorn:

Jag gillar egentligen inte dessa delbara damasker men även om jag sett hur man monterar de hela damaskerna på ett korrekt sätt och ofta uppskattar att gå den där lilla extra biten för att få en snyggare installation, tycker jag inte det är värt att riva halva bakaxeln i det här fallet. Jag är väldigt tacksam över att dessa finns, men det är lätt hänt att skarven inte blir bra och kan börja läcka. Därför monterade jag den här gången lite större brickor och på båda sidor. Jag drog inte så hårt heller, för på en av dem gamla damaskerna hade skruven "sjunkit" igenom på ena sidan, så att det såg ut som att det saknades en skruv. Förmodligen hade jag dragit åt för hårt där.

När jag ändå låg där under blev jag påmind om en liten detalj jag tänkt ordna med som inte är viktig för att komma vidare i projektet men som tillhör kategorin "saker jag vill göra", nämligen montera backlyse. Eftersom min låda saknar backljuskontakt hade en sån köpts in och skulle nu monteras, problemet är bara att "blindpluggen" som satt där istället nu satt väldigt svåråtkomligt och jag förbannade mig själv att jag inte gjort detta när lådan var ur. Men genom att sätta i ett bits i pluggen och sedan dra detta bits med en blocknyckel, kunde jag skruva ur den trots att det var så tajt mot torsionen.

Ny backljuskontakt, det kan faktiskt vara lite läskigt att inte ha backljus i vissa lägen har jag fått erfara:

Nu var det nog med att ligga på golvet, det var ju lördagskväll och jag ville ha ngt av de bekväma och roliga jobben nu när jag gjort mig förtjänt av det efter lite "grismek" med drivaxlarna. Vad är inte mer passande om man just monterat en backljuskontakt, än att faktiskt montera ett backljus? För detta projekt har jag samlat på mig lite delar genom åren och min bay "Rugge" har redan fått två snygga lampor monterade, men till Lucy hade jag två mer bedagade Boschvarianter av snarlik modell liggandes.

De hade båda sina kvalitéer och var ett perfekt exempel på där två dåliga blir en bra. Den ena saknade glas helt och hållet, men hade kablar, en sjyst glödlampa och en bättre reflektor. Den andra var mer komplett, men i den satt en 6V-lampa och den saknade kablar.

De två utgångsobjekten för backlyset, notera växellådspluggen och metoden jag använde för att komma åt att få ur den:

Så efter att ha skruvat isär båda och plockat ihop en bra med alla detaljer uppsmorda och rengjorda kunde jag därefter montera lampan på vagnen. Jag kan inte minnas att jag haft backlyse på den här vagnen tidigare, men det fanns ett väldigt passande hål i stötfångaren redan upptaget och jag ska inte skylla från mig med bestämdhet, men jag kan inte minnas att jag gjort det hålet. Hur som helst så passade det ju bra in nu.

Det här blir bra smidigt med förborrade stötfångare:

Enligt en källa på nätet skulle 67orna varit första årsmodellen med backljus som standard, men det måste vara en Amerikansk källa för inte ens min 69a har backljus även om jag sett många äldre bussar som har det. Så jag tolkar det som att det blev standard först iom de stora bakljusen 1972 här i Svedala?

Det blir rätt bra att avrunda här, dags att gå och lägga sig. Men jag håller er uppdaterade närhelst jag har tid att skriva.

Tills dess, på återhörande!

Nu börjar den likna något, du får snart akta dig för pressen så du inte kommer på något mittuppslag!

S

Apropå mätare, jag hade ju en mätare som länge väntat på att få bli monterad. Det har varit en sån här grej som jag inte velat sätta dit förrän det känts aktuellt och nu var ju tiden kommen speciellt med tanke på att givaren var installerad. Smiths tillverkar ju en uppsjö mätare med olika design som ska passa in på split och bay och av dessa hade jag köpt en oljetempmätare som hade legat ett tag nu. Eftersom givaren var på plats och min gode vapendragare MrP hade dragit kabeln när han gjorde övriga kabelhärvan, kändes det nu som en kul grej att installera denna. Efter att ha provsuttit och försökt uppskatta var placeringen skulle bli bra var det så dags att utan några som helst skrupler plocka fram hålsågen för att göra ett nytt stort hål i instrumentbrädan.

Instrumentbrädan dräglar av skärolja efter att ha fått ett nytt stort sår:

Dessa mätare är ju egentligen helt vanliga mätare med en mätartavla som ska efterlikna bussens stuk. Men eftersom de är eftermarknads så har de inte den korrekta formen för den välvda brädan, för detta säljs det en anpassad distansring som passar brädans kurvatur. Denna hade jag ju såklart köpt och jag monterade mätaren med denna och den medföljande "o-ringen" vilket innebar att mätaren stack lite högre upp än originaltankmätaren bredvid. Från förarplats är det inte så iögonfallande, det är därför jag valt att visa den bilden,   men från sidan syns skillnaden tydligare. Jag ska testa med att antingen montera utan distansringen, utan o-ringen, men med distansringen, för att se vilket jag tycker ser bäst ut.

Det här är faktiskt den vy jag har från förarplats, tankmätaren döljs av ratten! Notera att vagnen bara gått ca 700mil :

Med detta gjort var det så dags att fortsätta med inredningen, de grundoljade takbitarna fick sig ett lager med "vanlig" träolja och lades inomhus för att torka. Dörrsidorna som jag behandlat med den betydligt klibbigare kinaoljan fick ligga och gotta till sig än då de inte hade torkat klart. De sista bitarna att anpassa för montering var de sk "kickpanelerna", de som klär in fronten. Dessa var ju förberedda så till vida att formen tagits ut, alla "hål" ritats in och hål tagits upp för att såga utifrån. Men eftersom vi inte hade ngn sticksåg när detta gjordes återstod att ta ut själva hålen för värmeutblås, lyktpottor och säkringsbox, så detta skulle jag göra nu.

Ursprungsobjekt, dags att börja sticka!

Så med hjälp av sticksåg, ett par filar och en tuss med sandpapper fick jag till slut till en form som funkade för att monteras. Två överraskningar stötte jag på dock. Dels trodde jag att jag skulle behöva fräsa dessa paneler nertill, precis som med takbitarna då de löper i ett spår här. Men det visar sig att detta spår är väl tilltaget och det funkade med panelerna som de var. Den andra överraskningen var åt andra hållet nämligen iom att plyfan är styvare än masoniten fick jag frisera formen lite inne vid värmeröret upptill precis under instrumentpanelen för att det skulle funka.

Väl på plats, här fick de sitta med några provisoriska skruv för att anta formen lite

Det lustiga är att det verkar som jag råkat få precis rätt antal "klädselbrickor" utan att veta om det. De säljs på 50-pack men jag tömde hyllan och fick bara med mig ngnstans i storleksordningen 46st (räknade inte så noga) och när dörrsidorna monterats hade jag precis 12st brickor kvar och kickpanelerna sitter med sex skruv vardera! Som en av de sista grejerna för denna helg ville jag återmontera dörrsidorna som nu hade torkat såpass att det gick att hantera dem. Med detta kom även de nyligen rengjorda dörrhandtagen på plats igen, det blir mer och mer en färdig kupé!

Det börjar bli ombonat här, måste göra något åt det där hålet i instrumentbrädan, golvmattan är dock redan dammsugen:

Jag avslutar dagen med att leta lite i mina gömmor efter diverse som kan vara "bra å ha" som jag stoppat undan sedan lång tid tillbaks. Och tro't eller ej, men under denna räd hittar jag faktiskt handbromsspaksdamasken! Snacka om att ha kommit på villovägar, men nog trodde jag inte att det skulle ta såhär lång tid innan jag behövde den igen. Bland alla lådor med både skräp och fina saker hittade jag även ett par Marschallyktor jag ropat hem på tradera för bara något år sedan. När det kommer till vissa grejer, som VDO-mätare och Marschallyktor, kan jag handla om det är en bra deal bara för att det är kul, så dessa hade inget tilltänkt hem, men eftersom jag har en lykta i fronten ville jag se hur det skulle bli om den fick sällskap av två till.

Mockup, två av lyktorna ligger bara på stötisen. Här tar jag gärna emot åsikter, vilket antal lampor (0-3) föredrar du?

Jag är bra sugen på att montera alla lamporna men jag har fått höra "less is more" och blivit lite nedstämd. Jag som trodde tjejerna gillade en kille med mycket pengar och dessa lampor är ju inte så billiga. Eller funkar det inte så?

Det här var det sista från förra helgen, än kommer jag att kämpa vidare med detta projekt, två lite större saker återstår för att få vagnen på banan helt och hållet, elpyssel och sidoluckan... och panelerna... och kanske stereo...   Jag har efter mycket om och men bestämt mig för att renovera min lastlucka och det kommer ta en hel del tid då den är ganska dålig, men i dagsläget är det inte helt lätt att få tag i en bättre lucka. Med låskistefyndet har jag dock fått en spark i röven och ett gott incitament att bygga ihop något som kommer funka. Jag är rätt säker på att jag klarar av det, men det som varit stötestenen har varit kostnad mot ansträngning och eftersom det knappt finns något att uppbringa och jag är en snål jävel får jag väl anstränga mig desto mer.

Tack för visat intresse och glöm inte att tycka till om lamporna i fronten, alla får tycka vad de vill!

Vi hörs!

Jag har byggt om bubblans mätare till trippmätare och , började att göra det till min buss med .Men när jag googlade så sålde ISP West ett fullgott alternativ som jag köpte hem.
Det är ju trevligt tillbehör, Jag tror dom har sneglat på Herbies mätare.
Ratten är en replika av Rometch ratt som jag tycker är trevlig, den best ifrån chip1.

Jag tycker du ska helt sluta jobba på dagarna och bara mata oss med läsvärda trådinlägg. Alltid en höjdpunkt i veckan när du uppdaterar din tråd. 

Skitfränt med tre, lite rallystuk! 

Less is more. Noll.

Det känns nästan pinsamt att behöva "kliva ner" från att ha försökte springa ifatt mig själv i denna tråd, till att knappt ha något att berätta alls. Men lite så är det faktiskt. Visst jag ligger väl aldrig på latsidan när det gäller bilhobbyn som helhet, men i just detta projekt har det inte varit lika intensivt som under mars. Det hela beror på ett garage som ligger 13mil hemifrån och ett förvärvsarbete jag förväntas utföra ungefär 40 timmar i veckan, några andra bilar och ett uns av sociala aktiviteter för att fylla någon slags livslustkvot.

Men härom veckan hade jag en av mina "lediga vardagar" och passade då på att åka ut för att få lite gjort på projektet. Nu kom en stor del av denna vardag att ägnas åt att iordningställa min cabriolet "Karmann" för säsongen. Så det blev inte så mekintensivt med "projekt Lucy" även om jag lyckades klämma in några moment, mellan att ge min sommarbruksis en tvätt, en service och en backspegel.

Det här är fjärde gången jag limmar fast denna backspegel, andra gången med Loctite 319, hoppas det håller den här gången:

Eftersom det är kväll när jag kommer ut på stugan är det ett perfekt tillfälle att göra något litet som behöver torka över natten och eftersom mina dörrsidor nu äntligen hade torkat från det första lagret med olja kunde jag nu köra en "finish oil" som ger en blankare lyster, nästan som lack, men inte riktigt. Framtiden får utvisa om detta var ett smart drag, men jag vill ha alla paneler i samma "glans", så det fick bli ett lager med detta. Jag behandlar bitarna på uppfarten där jag kan slabba fritt och se bra i dagsljus, men det är alldeles för kallt att få oljan att torka utomhus, så bitarna bärs in i stugvärmen där de får torka.

Vedugnsbakade dörrsidor:

När jag sen på nattakröken får för mig att gå ut i grottan för att "mysmecka lite börjar jag granska lastkistans lås lite noggrannare. Då ser jag att det på sidan om kistan finns ett litet hål, igenom vilket man kommer åt en liten skruv. Min nyfikenhet driver mig till att släppa på skruven och efter lite varsamt juckande får jag ur cylindern!

Cylindern är tyvärr sprucken, men jag hoppas ändå att jag kan använda den.

Med delarna isär så kan jag börja rengöra och smörja upp låset. Först tar jag itu med själva kistan som sköljs ren i smådelstvätten ett antal gånger och det dröjer inte länge förrän jag listat ut hur mekanismen fungerar och den börjar gå som den ska igen. Vilken seger! Näst på tur är cylindern och här borde jag vetat bättre då jag meckat låscylinder förut. Men av någon anledning trodde jag att det här var en annorlunda konstruktion. För de små mässingsblecken sitter ju inte fast om cylindern är lös och ingen nyckel är i. Men eftersom denna cylinder var full av smuts och stelnat fett så sitter allt ihop tills jag börjar skölja den med avfettning. Jag tappar tre låsbleck i tvätten, men lyckas lokalisera dem ganska snart. Men eftersom de är tre har jag ingen aning om vilket bleck som skulle sitta på vilken kombination. Jag har ju inte heller ngn nyckel att pröva med. Jag borde ha petat isär cylindern och lagt ut de respektive blecken på en tejpremsa eller liknande för att inte blanda ihop dem. Jag letar efter stämplingar i mässingen för att se om jag kan slutleda utifrån detta hur de ska sitta, men inga sådana stämplingar finns. Så jag tar det säkra före det osäkra och lägger det hela åt sidan. Tanken är att jag med en nyckel kanske kan lista ut hur det ska sitta genom "trial and error" och därefter fortskrida med rengöring och smörjning. Det får vänta helt enkelt. Misstaget är så pinsamt att jag inte ens vill ta ngn bild på det.   Jag går och lägger mig för att ladda batterierna till nästa dag.

Dagen därpå kom som sagt att ägnas mest åt min sommarbruksis "Karmann", men framåt kvällen var jag färdig och kunde utnyttja den sista halvtimmen dagsljus åt att dra på ett lager olja på takbitarna som grundats kvällen innan. Såhär i efterhand kan det verka stökigt och ostrukterat hur jag jobbat med dessa bitar, men det beror delvis på att de blev färdigställda i olika ordning och det att jag lyckades skita ner dörrsidorna under torktiden och arbetet med dem, samt att jag ibland glömmer att fota eller tänker att "det här behöver jag inte ha bild på" när det faktiskt skulle varit bra för själva historieberättandet. För att på sätt och vis undvika att råda brist på bildmaterial brukar jag därför fota saker som jag inte behöver visa, men som kan vara bra för att minnas.

Här ska jag dra på det sista lagret olja innan tempen går över på minusskalan:

Kvällen efter lite middagsmat kommer sedan att ägnas åt småsaker såsom lite elpyssel och att "städa upp". Små detaljer som att extraljuset kopplas in, HBCn får sig ett par gummidamasker för bromsljuskontakterna och hastighetsmätarvajern naglas fast. Den ska ju egentligen sitta med ett fastsvetsat "bleck" som man helt sonika viker om vajern, men ett av dessa har rostat bort för länge sen och jag kom inte ihåg, eller brydde mig inte om att fixa detta under svetsningsdelen av detta projekt, så nu fick det bli en gummiklammer istället. Egentligen både bättre och enklare.

Varför är det så sjukt tillfredsställande att få fixa med detaljer som ingen kommer se?

Jag hade även ropat hem ett lite snyggare tanklock på tradera som jag nu satte dit. Modellen är egentligen rätt snarlik den som satt på, men på en sån här vagn är det stor skillnad mellan känslan i svart plast och blänkande metall. Och det faktum att WASO är ett svenskt märke och det ingick en liten dekal i förpackningen, gjorde det hela ytterligare lite kultigt.

Jag vet inte hur länge jag kommer kunna leva med den här tankpåfyllningsvinkeln:

Med detta lämnade jag garaget följande morgon för att inte återkomma förrän hela sju dagar senare. Men då var jag säker på att de oljade panelerna skulle ha torkat ordentligt.

På återhörande!

Snyggt jobbat igen :-)
Det är inga problem att lura ut nyckelkoden, jag bara tar isär mina och tvättar och monterar till det fungerar, svinenkelt.
Sen har jag en tekula modell större jag lägger småsaker i och doppar i förtunning, svinenkelt det med :-)