Hjälp med vad som är fel i min generator?

Det absolut vanligaste felet på likströmsgeneratorerna är att kolen inte ligger an ordentligt mot kommutorn, samt så att kommutorns små kopparplattor har en massa smuts, koldamm emellan sig som skapar en överledning.

Jag gissar att generatorn snurrade på bra när du körde den som elmotor, men den orkade kanske i genting, kanske du hade kunnat stanna den med handen, testa det, men tag på en gammal arbetshandske först...
Alltså fullt varv, men ingen ork, inte kvalitet. Samma då den är kopplad som generator, det snurrar på bra, blir spänning men inte tillräckligt, och då heller ingen laddningsström.

Kolla om det är några pyrotekniska effekter mellan kolen och kommutorn, det skall det inte vara, ja litet gnistbildning blir det alltid, men inget 4-verkeri.

Om du har en kortslutning inuti ankare eller fältspole så blir det varmt, det går trögt, motorn orkar inte varva ordentligt, remmen kan slira, det luktar också bränt.

Dessa generatorer är seriegeneratorer, ankare och fältspole är kopplade i serie.

Byt alltså kolen (borstarna) först, sedan kan man med något tandläkarverktyg rensa mellan plattorna (polerna) på kommutorn, och se till att fjädrarna har spänst kvar och verkligen trycker de nya kolen mot kommutorn.

Om detta inte funkar... Överväg att köpa en ny växelströmsgenerator!

Tackar!! 

Svwerker: Klart bra instruktion! Det där med att prova att starta från olika lägen, och att koppla bort fältlindningen medan man kor motorprov har jag inte testat än, hoppas få lite garagetid i kväll så man kan grotta ner sig lite till!

Björn J: Jag har väl redan gjort lite mer än det jag skrev....    Förra vintern svarvades kollektorn (samtidigt byttes även lager) och i början av sommaren så hade jag lite problem med att kolen jag monterade nya då verkade lite "mjuka" (??) så att det blev en beläggning på kollektorn efter bara kanske 10-20 mil körning. Putsade jag av det så funkade det igen. Det där tröttnade jag ju snart på och efter att jag bytte kolen till ett par friska gamla så har det problemet försvunnit. Det är även bra spänst i fjädrarna och kolen löper lätt i hållarna, för säkerhets skull har jag även provat att trycka lite försiktigt på dem med en icke-ledande pinne när jag haft motorn igång. Men jag ska nog prova att byta tillbaka till de förra kolen, bara för att vara säker!

Det där med hur mycket den orkar om man försöker bromsa den är ju svårt att uppskatta, men jag har heller inte prövat.... Får kolla om jag kommer ut i garaget i kväll!    Vad gäller spänningen så bygger den ju inte upp mer spänning än ca 1,5V ens när den bara är belastad med multimetern (borde väl bli minimal ström?)?

Ingen onormal gnistbildning eller värmeutveckling, och jag har skrapat mellan kollektor-plattorna.

Det jag tänkte på med överledning i fältlindningen är att om man tänker sig att isoleringen på tråden i fältlindningen är skadad så kan ju strömmen "ta genvägen" via isolerings-skadan utan att passera själva lindningen runt magneterna och att man då inte får tillräcklig magnetisering i fältet för att generatorn ska bygga upp ordentlig spänning... Hänger Du med i hur jag menar?

Umekille: Bara sådär spontant ur huvudet, så gäller väl det där med laddningslampan bara växelströmsgeneratorer (men där är det viktigt att laddningslampan funkar som den ska!), och i nuläget är relät bortkopplat så jag testar bara direkt på generator och triggar den manuellt med jord på fältlindningen! Då spelar inte laddrelä och lampa någon roll längre! 

Som sagt, ska föröka komma ut i garaget i kväll, återkommer när jag testat mer! 

MVH: Hella

kan också vara en ordentlig rengörning med kristallolja e.dyl då ofta generatorer blir
med tiden full av svart damm invändigt.

Ja så är det på växelströmsgeneratorerna, litet annorlunda på likströmmarna, då kontrollampan är kollad via en kontaktgrupp i laddningsrelät. Vill minnas att den anslutningen heter 61.
Och då kommer vi in på nästa kapitel, laddningsreläet.
Dessa har ju också en förmåga att lämna in sin avkedsansökan. Men du borde ju ändå ha högre spänning ut på D+ än enochenhalvvolt...

Du skriver på något ställe "magneterna" men det finns inga permanentmagneter i dessa generatorer, däremot finns det en rätt stor fältspole, den finns omedelbart innanför höljet, godset i generatorn. Inuti denna roterar ju sedan ankaret, eller rotorn.
Fältspolen måste "förmagnetiseras" innan det kan bli något magnetfält. För att det skall bli nån laddningsström och -spänning måste ju ankaret rotera inuti ett magnetfält. Det är väl detta Mettis menar egentligen. När du slår på tändningen skall det flyta en ström genom kontrollampan, via laddningsrelät och vidare genom fältspolen till minus, jord. Denna ström genererar då ett svagt magnetfält inuti generatorn. Sedan när generatorn börjar ladda så byggs denna ström upp inne i generarorn med hjälp av laddningsrelät, kontrollampan slocknar då.
Jag är inte så himla bra på likatrömsgeneratorerna och dess laddningsrelä, eftersom jag hela tiden undviker dessa till förmån för växelströmmare.

Så jag tycker nu som Mettis, kolla kontrollampan, samt även laddningsreläet.

Laddningslampan måste även fungera på en vxl-strömmare
då den behöver bakström för att börja ladda.

Det är lätt att blanda ihop begreppen när det gäller likströmsgeneratorer och växelströmsgeneratorer, och jag måste börja med att rätta mig själv; jag skrev ”kollektor” i tidigare inlägg, men på en likströmmare heter det ju kommutator eller kommutor som Björn J. skriver! Kollektor sitter det i en växelströmmare, och den är konstruerad annorlunda.

Magneterna i en likströmsgenerator för bil är mycket riktigt inga permanentmagneter, utan elektromagneter. Detta för att kunna reglera spänningen från generatorn med ett laddrelä, jämför gärna med en cykeldynamo som ju är en likströmsgenerator med permanentmagneter och som har en kraftigt varierande spänning beroende på hur fort den snurrar. Vad gäller elektromagneterna i våra bilgeneratorer så ska de ha en en inneboende för-magnetisering som gör att laddningen kommer igång, när generatorn sen börjar ladda går det ström genom fältlindningen och som i sin tur skapar ett starkare magnetfält som i sin tur gör att generatorn laddar mer och så vidare tills spänningen överstiger reläets inställda värde och jorden till fältlindningen bryts. Den här magnetiseringen ska såvitt jag förstått kunna minska eller försvinna om generatorn ligger oanvänd länge, och då kan man köra den som motor för att bygga upp magnetiseringen igen.

Laddreläet har två uppgifter; att hindra bakström genom generatorn och att reglera spänningen och ström från generatorn. Reläet har ingenting med skapandet av ström att göra, utan används för att reglera generatorn. Jag har kanske inte varit helt tydlig med det tidigare, men som jag har det kopplat i nuläget används varken laddrelä eller laddlampa till sina normala funktioner, utan jag provkör med full, oreglerad jord på DF-uttaget på generatorn. Då ska generatorn obelastad bygga upp spänning långt över det normala (20+ Volt) om man varvar den lite, därför måste man vara försiktig så att man inte skadar generatorn.

Laddreläet är alltså inte inkopplat vid de här testerna, utan testerna avser bara själva generatorn! 

För den som vill fördjupa sig i såna här tester och mycket annat så rekommenderas en bra lärobok i ämnet! Jag själv har boken "Fordonsteknik Ellära" av Gunnar Syrjämäki (ISBN 9170840059, min är upplaga 10, andra upplagor kanske har andra ISBN-nummer för den som vill söka på det?) som jag varmt kan rekommendera, mitt eget ex sparades i något tillfälligt anfall av klarsyn efter gymnasietiden på 80-talet! 

Problemet jag har är att generatorn inte bygger upp mer än ca 1,5 Volt spänning vid tester på enbart generatorn, när den borde bygga upp 20+ Volt, och jag förstår inte varför den inte ger mer spänning.