Antalet omkomna i trafiken är dessvärre ett ständigt aktuellt ämne men arbetet för en nollvison har nu pågått i över 100 år.
Den första högertrafikförordningen i Sverige utfärdades redan 1718. Denna förordning blev dock inte långlivad för redan år 1734 ersattes den med en ny som direkt stadgade vänstertrafik. 1927 föreslog en kommitté att kostnaderna för övergång till högertrafik skulle utredas. Nya förslag om införande av högertrafik väcktes i Sveriges riksdag 1934, 1939, 1941, 1943, 1945 och 1953. 1954 föreslog kommittén klart och entydigt att högertrafik borde införas och en folkomröstning klubbades igenom. Till saken hör att dom flesta länderna i Europa hade högertrafik, även Norge och Finland.
Resultatet för valet om trafikomläggningen, den 16 oktober 1955, blev inte precis vad politikerna hade önskat sig..
Nej 82,9%, Ja 15,5%, Blankt 1,6% och valdeltagandet var endast 53,2%
Ett antal nya trafiksäkerhetsbeslut fattades under 1960-talet och framåt, här följer en del av dom.
Den 8 mars 1963 föreslog regeringen i en proposition för riksdagen att högertrafik skulle införas. Efter fyra timmars debatt i första kammaren och nio timmars debatt i andra avslutades den svenska högertrafikdebatten med röstsiffrorna 119 ja-röster mot 16 nej i första kammaren och 175 ja-röster mot 34 nej i andra.
1966 skulle alla bilar som inregistrerades eller typbesiktigades efter den 1 juli 1966 vara försedda med högerasymmetriska strålkastare. Dessa måste dock vara försedda med en särskild maskeringstejp fram till dagen H. Efter dagen H godkändes inget annat asymmetriskt ljus än högeranpassat. Äldre bilmodeller som hade symmetriskt ljus fick dock fortsätta att köra med detta.
1966 infördes obligatorisk kontrollbesiktning.
Den 3 september 1967 kl. 05.00 var det dags för den omdiskuterade högertrafikomläggningen, samtidijgt blev det också slut med den fria farten på svenska landsvägar. Första allvarliga olyckan efter omläggningen inträffade på eftermiddagen under söndagen i Gagnef i Borlänge polisdistrikt. Det var en onykter förare som körde vänstertrafik och frontalkrockade med en mötande bilist varpå den misstänkte rattfylleristen enligt uppgift skadades svårt.
1968 kom det en lag om minsta mönsterdjup på däck.
1969 kom kravet på att det skulle finnas bilbälten på alla platser i framsätet gällande personbilar.
1971 infördes differentierade hastighetsgränser.
1975 kom lag om lag om användning av bilbälten i framsätet och även lag om motorcykelhjälm.
1977 kom lagen om varselljus dagtid.
1986 kom lag om bilbälte för vuxna i baksätet
1988 lag om bilbälte/skyddsanordning för barn i baksätet.
1990 Beslutades om en ny körkortsutbildning med två års prövotid.
1990 Sänkt gräns för rattfylleri, 0.2 promille
1990 Skärpt krav på mönsterdjup, minst 1,6mm
1994 Sänkt gräns för grovt rattfylleri, 1 promille.
1998 Togs det beslut i riksdagen om målsättningen att antalet som dödades i vägtrafiken 1996 skulle halveras och uppgå till högst 268 personer år 2007. Den såkallade nollvisoinen, som det beslutades om i riksdagen 1997, trädde då i kraft.
2008 togs ett nytt beslut, målet är att antalet som trafikdödades år 2007 skulle halveras till högst 220 personer år 2020.
Ett EU-beslut säger att målsättningen för antalet trafikdöda ska minska till hälften senast år 2020 och då jämför man med 2010 som utgångspunkt. För Sveriges del innebär det högst 133 antal döda personer i trafiken år 2020.
Kina toppar olycksstatistiken i världen med över 275 000 döda på vägarna under 2014 jämfört med EU-länderna där det dog 25 700 personer i trafikolyckor på vägarna. Jämför man med antal fordon i trafik så toppar Nigeria statistiken med 4.25 trafikdödade per 1 000 fordon, Pakistan som tvåa med 3.84 följt av Indien, Kina och Kazakstan, i Sverige var siffrorna i samma undersökning 0.05 trafikdödade per 1 000 fordon.
Om man ser till hur många bilar det fanns 1911 så var det ett dödstufft år, trots att det bara brukades cirka 1 000 fordon i trafik det året dog 148 personer. Folk som blev ihjälsparkade av en häst på gatan eller som slog ihjäl sig när en hästtransport välte kan mycket väl ha kommit med i den statistiken..
Antal personbilar i trafik.
1911 1 000
1920 30 000
1926 95 000
1930 140 000
1939 250 000
1941 75 000
1950 350 000
1960 1 300 000
1965 2 000 000
1998 4 500 000
2016 5 000 000
2023 5 000 000
Antal omkomna människor i trafiken.
1911 148 personer
1920 200
1926 239
1929 400
1935 331
1936 420
1939 568
1941 283
1950 595
1960 1 036
1965 1 313
1966 1 313
1967 1 077
1968 1 262
1970 1 307
1971 1 213
1972 1 194
1973 1 177
1974 1 197
1975 1 172
1976 1 168
1977 1 031
1978 1 034
1979 926
1980 848
1981 784
1982 758
1983 779
1984 801
1985 808
1986 844
1987 787
1988 813
1989 904
1990 772
1991 745
1992 759
1993 632
1994 589
1995 572
1996 537
1997 541
1998 531
1999 580
2000 591
2001 583
2002 560
2003 529
2004 480
2005 440
2006 445
2007 471
2008 397
2009 358
2010 266
2011 319
2012 286
2013 264
2014 270
2015 260
2016 263
2017 252 varav 109 personer omkom i vägtrafiken under första halvåret 2017.
2018 324
2019 221 (pandemiår)
2020 204 (pandemiår)
2021 210
2022 227
2023 229
2024 210
2025 139 Januari - Augusti, 55 stycken skyddade i fordon och 84 stycken oskyddade trafikanter.
1936 togs beslut att räkna in alla fotgängare och cyklister i olycksstatistiken.
2010 togs beslut att inte räkna in personer i statistiken som omkommit genom avsiktliga handlingar eller sjukdom. Siffrorna är dock reviderade fr.o.m. 1994 för att ge en mer jämförbar statistik.
Redvisning från Statistiska Centralbyrån, olyckor vid trafik med motorfordon 1935 och Transportstyrelsen
https://share.scb.se/OV9993/Data/Histor … n-1935.pdf &
https://www.transportstyrelsen.se/sv/om … fikolyckor
One humans junk is another's vwomens or mans treasure.
Förundras bör du göra över hela alltet, även det enklaste i tillvaron.