Jag har byggt elsystem i fritidsbåtar efter detta koncept.
Där har man ofta fler än två batterier, men uppdelade i två batteribanker, en av dessa försörjer bara startmotorn, och kanske något ankarspel och bogpropeller, sådant som bara används då motorn går. Den andra banken försörjer belysning, kylskåp och annat som används vid stillaliggande.
Ditt upplägg låter bra, ett batteri bara för bilens ordinarie elsystem, ja du vet startmotorm strålkastare, tuta etc...
Det andra batteriet försörjer bara sådan du använder när du bor i bussen, kylskåp, läsbelysning, värmare, stereo och kanske något mer. Om du kör slut på förbrukarbatteriet så skall du ändå ha kräm i startbatteriet så att du får igång motorn.
Efter generatorn kopplas ett skiljerelä, den prioriterade utgången på detta laddar startbatteriet, den andra, den sekundära, laddar förbrukarbatteriet. Det finns helt elektronikska sådana här också, heter då oftast "skiljedioder". Vitsen med dessa är att strömmen inte vandrar mellan batterierna.
Till förbrukarbatteriet skall du ha ett traktionärt batteri, som tål kraftiga urladdningar, dessa ger i allmänhet en liten ström under lång tid. Startbatteriet har motsatta egenskaper, dessa lämnar stora strömmar under kort tid.
Typiska förbrukarbatterier är exempelvis Tudor Marin och Tudor Camping. Marinbatterierna är tippsäkra.
Efter förbrukarbatteriet bygger du ett nytt elsystem, börja med en huvudsäkring på omkring 30A, sedan en batterifrånskiljare/huvudströmbrytare. Sedan en säkringsdosa, köp en för flatstiftssäkringar. Välj en med 6 eller 8 säkringar. Koppla så få förbrukare som möjligt på varje säkring.
Kabelarean behöver inte vara jättestor, om du skall ha ett kylskåp kan du ju ha 4 eller 6mm2, likaså värmaren, lämpligtvis klipper du kabeln till Ebersprächern och kopplar den till den nya säkringsdosan istället, tänk bara på att du inte får bryta strömmen med batterifrånskiljaren förän ebern har jobbat klart.
Gissningsvis använder du strömsnåla "lampor" till belysningen, LED-lampor. Till sådana räcker det gott och väl med 1 eller 1,5 mm2 kabel.
När det gäller batterikapacitet kan man ju göra en enkel "budget", räkna ut hur stor den sammanlagda förbrukningen är, och hur länge du skall förbruka ur batteriet innan det är dax att ladda.
I båtarhamnar och på capingplatser brukar man ju kunna koppla in sig på "landström". Det brukar finnas stolpar med vanligt jordat uttag eller trepoligt EU-uttag med 240, här kan man ju alltid plugga in en batteriladdare, osäker på om det är tillåtet att koppla in kupévärmare här, då stolparna bara brukar vara avsäkrade med 10A. En jordfelsbrytare är ju aldrig fel att ha på sin kabel iallafall, även om sådana alltid finns på stolpen.
Sedan är det ju det där med generatorns kapacitet, om du har tur har du en före detta polisbuss, dessa hade kraftigare generatorer. Men om du har en standard 40 eller 45 amperesgenerator så funkar det ändå, men det tar lång tid att ladda båda batterierna, ja förbrukarbatteriet får laddning först när startbatteriet har fått 95% av full kapacitet, beroende på vilken typ av skiljerelä du valt. Vid sådana här installationer är en växelsrömsgenerator nästan ett måste, visst det funkar med likströmmarna också, men du får köra åtskilliga kilometer innan du fått i batterierna nån laddning att tala om.
En solcellspanel på taket är ju aldrig heller fel, den hjälper till att peta i de där sista ampertimmarna i batteriet, ger det lilla även under soliga dagar.
"There is no dark side of the moon really. Matter of fact it's all dark."