Och en grej till...
Lysdiodens svaghet eller styrka, beroende hur man ser det, är att den ger ett väldigt riktat ljus, alltså smal spridningsvinkel. Det var ju bra i tidernas begynnelse när den ensamma lysdioden bara användes som en kontrollampa. Det är ju så att inuti den enskilda lysdioden finns ett lysämne, som aktiveras då man släpper på en liten elektrisk ström genom det. Det hela är sedan inkapslat i en slags plastkapsling, där den yttersta delen är utformad som en spridningslins.
Till skillnad från glödlampan så kan du inte polvända en lysdiod, alltså inte skifta + och - om du kopplar fel händer det ingenting, den går heller inte sönder. Främst märks det med led-spollampor, som man ju kan vända hur man vill i lamphålllaren, om den inte lyser vänd den 180 grader.
När man nu sätter ihop flera lysdioder till en "lampa" så finns det några olika varianter. Den där alla lysdioderna är orienterade åt samma håll, och några olika varianter där man monterar dem bakåt, framåt, åt sidan etc.
I elektronikaffären, hos firmor som Kjell & Co, "Claes i sjön" etc kan man ju köpa enkla lysdioder får några kronor styck, dessa skall ju då ha en liten bestämd ström genom sig, går inte att koppla direkt till 12 eller 6 volt, utan man får löda på ett förkopplingsmotstånd, 560 ohm vid 12 volt och hälften tid 6 volt, detta gäller röda 5 mm standardlysdioder, men brukar vara ett riktvärde även för andra, det finns appar till smarttelefonen som hjälper dig att räkna ut sådana saker. Biltema och andra har ju annars färdiga "lysdiodskontrollampor" i olika färger att bara koppla in utan vidare, dessa är avsedda för 12 volt, men lyser iallafall litet granna vid 6 volt.
Och då för att vara övertydlig, om det nu finns läsare här som saknar all form av elektroikkunskap, vilket jag betvivlar... Men iallafall...
Skilj på diod och lysdiod, det är två olika komponenter men med delvis samma halvledaregenskaper. En diod funkar som en backventil, strömmen kan bara passera åt ett håll, detsamma gäller lysdioden, men den lyser dessutom! Vanliga dioder klara ibland höga strömmar, i bilsammanhang finner vi dem i växelströmsgeneratorn. Mindre dioder finner vi i bilstereon och andra elektroniska prylar...
Lysdioden gjorde sitt intrång i hemelektronikprylarna i början av 1970-talet, då som kontrollampa på stereoförstärkaren, eller radiodelen, en lysdiod lyste fint då man fick in en stereosignal...
Inom bilindustrin vågar jag nog påstå att VW var en föregångare i mitten av 70-talet då Golfen och andra modeller fick lysdioder som kontrollampor i instrumenthuset, även blåa lysdioder till helljuskontrollampan. Blåa lysdioder fanns då inte att köpa i elektronikaffären, stor sorg för mig då jag byggde modeller av olika sorters utryckningsfordon... Gissa vad jag ville ha 3 mm blå lysdioder till..? Tja brandförsvaret i Rödahaninge kommun hade ju fått nya fordon, flera VW, någon Volvo, nån Scania, samt en Magirus Kranwagen, den senare var ju iallafall luftkyld... Alltid något... Tilläggas bör väl att dessa utryckningsfordon ursprungligen kom från tyska Herpa, Wiking, Roskopf, Kibri och Preiser, och var i skalan 1:87.
Tja en massa onödig vetande, men det är ju så himla tråkigt väder ute och förbaskat kallt i garaget. Dessutom torsdag, liksom Athur Dent har jag aldrig riktigt förstått mig på torsdagar...
"There is no dark side of the moon really. Matter of fact it's all dark."