KdF Kundendienst-Berater skrev:Ja även Barndoors med 30-hästare ansågs värdelösa så sent som mitten på nittio-talet, och skrotades ut till förmån för reservdelslagren! 
Johanna femtian såg jag första gången på åttio-talet, och hade då förmånen att få träffa Herr Manfred i egen gestalt!! En fantastisk farbror som hade många sköna skrönor om hur han hämtade prylar runt om i Skåne.
Jag fick nys om denna tidiga buss via en VW återförsäljares representant i Västerås, som visste om att berätta att Svenska VW hade spårat upp denna vagn och dennes ägare redan på 1970-talet via ett upprop i några kundbrev. Denna femtia är tidig, men den slås med lätthet av Nyberg/Landbergsson och deras restaureringsobjekt. Johanna-femtian har mycket långt gången rost i alla balkar och skarvar, och man kan se att balkarna har svällt av mångårigt rostande, och är som örebrokex då man klämmer på dem.
Men den är verkligen en tidskapsel i sig, och jag hoppas att Johannamuseet orkar stå emot alla barndooruppköpares fläskiga (mer eller mindre) anbud!! Kul att sonen har förstått vilken klenod som fadern sparade på!! 
Jag förstod på sonen att han är väldigt ståndaktig och har inte en tanke på att sälja trots att han får mååånga bud på flera tiotusentals kronor!! 
Men skämt åt sidan. Det var någon i en debatt som tyckte att det var galet att man inte sparade mer på fina BD och split, "tänk vad de skulle vara värda idag"! Jag men, att man skrotade så friskt och sket i de fina bussarna äe EXAKT DET som är förutsättning för att de som överlevde är så mycket värda. Hade alla sparats i fint skick hade de inte varit värda många kronor idag.
För inte så längesedan var jag och kollade efter resterna av en lyxsplittis som två bondbröder hade haft. Nära Skurup, jag tror att flera BV:lare var där också andra dagar. Jag överdriver inte, det fanns rester av ett chassit, någon rostig dörr, en rostig motor och ca 50 rostiga plåtbitar ungefär 0.5-1 cm i diameter spridda runt omkring i leran.
Lyxsplitten hade köpts på 60 talet fabriksny, använts några gånger ner på kontinenten och efter ett mekaniskt fel parkerats vid åkern där det stannade i 40 år så den rostade sönder och samman. Eftersom denna historia har man hört har utspelats vid många andra ställen (med små variationer) säger inte det ganska mycket om hur lite man värderade dessa bilar då? Ja menar, de hade köpt en ny bil och skitit i den redan efter 3-4 år.
Money talks! Mine always says: "Goodbye"!
Ich versuchte mal genormt zu sein. Das waren die schlimmsten zwei Minuten meines Lebens.
Tra il dire e il fare c'è di mezzo il mare.
1965* 21W Samba (MCode 430 114) - 51 BD Standard Microbus (Type 22A. M62) - 1967 Westfalia pop-top (SÅLD)
* 1965 enligt chassinummer. Reggad som 1964 - │o\w/o│
