Bussen fick el-livet tillbaka. Batterikäkandet visade sig vara en död laddningregulator, Quick fix, 120 kr. Men säg den glädje som varar...
Efter en tids problem med dålig kylning, dvs hög motortemp - lokaliserades felet till en smygläckande expansionstank. En ny sådan beställdes från Tyskland, och monterades under muntra toner i garagestereon. Frid och fröjd. Ett tag iallafall...
På väg till besiktningen en schweines kaltes morgon började tempmätaren klättra uppåt. I takt med att vägen blev smalare och smalare och trafiken tätare stretade nålen envist på mot högerkanten på skalan... När jag äntligen kunde komma åt sidan - på Brandstationens parkering - och öppnade luckan tog det ca 7,8 sekunder innan katastrofen inträffade... WOOOOSCH!!!! Ett gigantiskt, and I kid you not, vitt sötslisksmakande rökmoln spred sig över nejden! Satan, där gick topplockspackningen!!! Helv-te också!!
När rökmolnet skingrat sig kunde jag lätta på locket till exp.kärlet. Tomt som ett fänrikshuvud, såklart. Inne på brandstationen flinade de lite när jag frågade om de hade lite vatten, men uttryckte sitt deltagande inför vad som hade hänt. Jag fyllde på, eller rättare sagt i - vatten i exp.kärlet, men det rann rakt igenom ut under bilen. Suck, pust, stön och många fler ord som inte lämpar sig här... Bilen kunde baxas åt sidan. För att synas längs vägen satte jag på mig reflexvästen som alltid finns i handskfacket, och jag begav mig hemåt i den stränga kylan. Ute på vägen provade jag att lifta, och den första bilen stannade! Han tyckte det såg seriöst ut med reflexväst, sa han. När han fick höra A) vad som hänt och B) var jag var på väg fick jag skjuts hela vägen, ut på landet hem till Macken! En riktig hedersknyffel!
Jaha, på kvällen företogs en exposision (för er som inte kan er Nalle Puh: en expedition) för att få hem Arvid. Jag ringde och bokade en biltransportsläp, men när jag såg den fick jag kalla fötter. Ny plan: jag rinde Jonas som hjälpte mig att bogsera hem bussen istället. Den fick sedan stå i snön hemma på Macken ett par dagar innan jag fick tid att kolla nämre.
Efter ett par bökiga dagar med Audin som vikarierande firmabil hade jag så chans att titta på bussen. Jippiee!!! Det är inte toppackningen, det är bara en slang! Det ska vara lätt fixat! Trodde jag, ja... Var hittar du en slang som är 25 mm i den ena änden och 17 i den andra, och dessutom formgjuten? Efter att ha kollat alla tänkbara ställen - Mekonomen, webben, den lokala gummispecialisten etc - var det dags att gå över till de otänkbara: båtbranschen. Yes! SeaSea i Viggbyholm hade vad jag behövde! Problemet löst - nu återstår bara en massa arbete!
Så här såg originalslangen ut:
Vad som orsakade störtfloden av kylvätska är ju inte svårt att lista ut:
Detta inhandlades:
Den gröna slangen var dock för styv för att låta sig tvingas på anslutningen på motorblocket. Först provade jag att speja VVS-silikon: nix. Att värma med bunsenbrännaren var heller ingen hit, det blev för lokalt. Tillbaka upp till köket:
Sådär ja, lätt förvällning i ett par minuter. Nu är den mjuk. Nu gäller det att vidga den lite också. En julmustflaska blir perfekt!
Hepp! Nu sitter den som en fläskläpp på stosen! Ja, jag satte dit en slangkämma också...
Allt som återstår är lite hederligt rörpuleri, och sedan är det klart.
Allt jag hann igårkväll var att fylla upp systemet och provköra på tomgång, och då såg det OK ut. Så fort tillfälle ges ska jag köra en sväng - och lufta och lufta och åter lufta ur systemet...
Det verkar iallafall som att Die Bulli ist zurück gekommen! Willkommen, Arvid!
Jag vet inte om det är möjligt, men jag upptäcker det när jag försöker.
1600 TL -67 * Caravelle C -85 * Caravelle C -89
lät det glatt från startmotorn. Inte njjjjjjö......njjjjjjjö......njjjj... 
som jag hoppats som en lägsta grad av liv, utan just 
