251

Nå var var vi nu igen?

De kommande dagarna är lite svåra att redogöra, för jag höll på med lite allt möjligt, saker som involverar torktider.

Bland annat så fick jag göra om lackeringen av bakluckan. Jag hade i den sena timmen i garaget fått alldeles för mycket rinningar och ett dåligt resultat. Jag övade på att försöka med olika metoder att slipa och polera, men det slutade med att jag fick skrapa bort allt, slipa på nytt och lacka om, det är ingen överdrift att säga att det tog tid med den klibbiga dygnsgamla lacken! Eftersom jag ändå blev tvungen att göra om passade jag in luckan mot bussen igen, denna gång med andra sidan ut och konstaterar att det skiljer förvånansvärt lite! Med detta tog jag upp ett till hål i det andra hörnet, eftersom panelen nu blir spegelvänd och saknade ett hål i hörnet där det inte finns något att fästa i, men dessutom passade jag på att ta upp ett hål för att kunna öppna luckan inifrån! Mer om detta senare! Nu ville jag inte ta några risker, panelen packades in i papp under torktiden för att inga frön eller insekter skulle fastna så lätt, till detta kom spillbitarna från pallmeket väl till pass.

Den forne framsidan, numer baksidan på tork. Denna gång packas hela panelen in i papper och de vita profilerna håller pappret uppe:
https://i.postimg.cc/0yQRfPdK/20190820-165554.jpg

En annan grej som jag fixade lite med vid sidan om och som egentligen inte tog så mycket tid och främst gjordes för att få vara lite kreativ och ha lite kul, var att färdigställa dörrarna fram. De två elhisskåporna hade ju spacklats och målats enligt tidigare redovisning, men jag kunde ju inte låta det få vara så enkelt. Kåporna krävde ju någon form av detaljering och jag hade egentligen velat klä dem i ett par snygga dekaler, men i brist på sådant tog jag vad jag hade till hands. Sedan förra sommaren då jag "loggat" flaklemmarna på min flakmoppe, på ett väldigt enkelt sätt med ett par schabloner, hade jag dessa schabloner liggandes. De är ju alldeles för stora för kåporna förstås, men jag körde med det jag hade till buds.

Det här är ingen "slutgiltig" design och hela grejen med dessa elhissar är att det är en rolig mod:
https://i.postimg.cc/j2LPcW5k/d-rrk-pa.jpg

Något som däremot var mindre lustfyllt och tog desto större energi från mig, var att konstatera att jag fortfarande har ett distande kvar på höger dörrhögtalare. Jag tänkte först att det måste vara högtalaren, men av de som jag hade på hyllan och verkade reko så var bara ena okej, medan den andra lät ännu värre. När jag testade att switcha höger och vänster kanal, för att försöka utröna om det var steget, så stannade ljudet på höger kanal, förhoppningsvis är det därför varken steget eller kabeln. En ytterligare felsökning man kunde gjort var att switcha högtalare, men timmen hade blivit sen och jag hade redan lagt ner för mycket tid på detta. Jag la ner projektet med en förvissning om att jag löser det med ett nytt högtalarkit framöver.

Med mörkrets inbrott kom lite allmänt pyssel i garaget. Ett sådant pyssel som var ganska snabbt och lättlöst var att fixa seonsorlampan jag nämnde tidigare. Jag ville ju ha den på "klämfäste", så jag sågade helt sonika av stickkontaktsdelen, plockade ur kretskortet som satt där och borrade ett hål för en liten kort M6 som knackades dit som en "pinnskruv" i "eurokontaktens" fot. Lampan reagerar lite sent, dvs på lite kort avstånd, men annars är det perfekt att få lite ledljus (no phun intended) att orientera sig efter. Eventuellt gör jag en till, så man kan sätta dem på olika ställen.

Batteridriven sensorlampa med klämfäste, perfekt när man kommer tillbaka till bussen en sen kväll och inte vill famla i mörkret:
https://i.postimg.cc/Gty64xYc/sensorlampa.jpg

Andra småsaker jag ägnade mig åt denna kväll, var att tvätta främre golvmattan samt behandla den med lite vinylglans för lite ny lyster, jag rengjorde även westypalens dyna, samt monterade isär denna. De fötter som hört till handikappallen, trodde jag att jag skulle kunna få rena väldigt lätt, men efter att ha legat i ett bad med fälgrengöring i ett dygn och därpå avfettning och jag till och med testat att putsa med sandpapper för att få fötterna rena, så gav jag upp. Det fick bli lite färg istället, det kanske inte håller, men jag orkade inte hålla på och försöka få dem rena.

Målade dem i svart. Prövade "gummifärg" för det är ju vad de är gjorda i, även om avsikten med färgen är en annan:
https://i.postimg.cc/VNttHSjJ/pallf-tter.jpg

Ny dag nya möjligheter; den här dagen var dagen då jag skulle fixa allt jag skjutit framför mig. Började med att att skruva upp ett duschdraperi, en planka på altan, bytte dimmern till matplatsen, spikade upp en list osv... Men dagens stora projekt var egentligen att byta bromsarna på cabben "Karmann". Men först...

Av alla framskjutna projekt på denna vagn är det ett som jag känt borde vara lättlöst, speciellt nu när jag haft motorn ur; säkerhetsbälten bak. Originalbältena har legat och dammat bra länge nu. Såpass länge att jag glömt bort vilket som suttit var, så ett första moment var att gå igenom vad jag hade. Förmodligen har jag en nästan komplett uppsättning bälten, fram och bak. Fram behöver jag inga bälten, det har jag redan. De som ligger är förvisso balla original trepunktsbälten, men inte rullbälten, fasta bälten. Så de får fortsätta att ligga på hyllan, de övriga bältena kunde jag utan problem få ihop till två uppsättningar, två nästan identiska par. Konstigt nog skiljde sig längden på det ena.

Den stora frågan för mig har legat i var bältena ska fästas. Bak var det original bara tvåpunktsbälten, men med åren har jag skaffat mig lite information om var fästena sitter och nu kände jag mig redo att anta utmaningen att montera dessa. Baktill har jag emellertid låtit klistra fast en gummimatta på torpedväggen och även om jag nu hade markeringar för var bältesinfästningarna satt, tack vare att jag markerat dessa med ett borr bakifrån innan jag monterade tanken, ville jag inte bara montera bältena rakt av. Så ut for mattan och den var ju full med kontaktlimrester! Vad göra? Jo som alltid; googla! Snart ser jag att det inte är någon idé att pröva med lösningsmedel, utan att det är mekanisk borttagning som gäller.

Här kommer vi in på ett intressant spörsmål. Det finns några begrepp inom "mekarvärlden" som är äkta tidsmarkörer. Vissa ord är helt enkelt så politiskt inkorrekta idag att man inte yppar dem, men det finns fortfarande en pikant klick av personer som saknar allt vad finkänslighet heter och bara kör sitt eget spår. "Svinpitt" (skruvutdragare) och "garagehora" (liggbräda/montörsvagn) är exempel på politiskt inkorrekta ord, men jag har alltid fascinerats över varför de är så populära och varför man inte drar sig för att använda dem även i helt publika sammanhang? Jag har på omvägar blivit medveten om ett ännu fulare ord som vissa helt enkelt vägrar ge upp, man undrar ju vad det är för grottmänniskor? Nåväl: Metoden med vilken rester från kontaktlim lättast tas bort är ju såklart med en "grovrengörare" eller som det står på själva rodellen "Spydoflex". Behöver vi något annat ord?

Sjukt effektivt sätt att ta bort kontaktlim, den noggranne ser hålen som markerats för bältesinfästningarna:
https://i.postimg.cc/pddWp3dR/20190821-152215.jpg

Med mattan rengjord, så försöker jag först "borra" hål för bältesinfästningarna med ett träborr, men efter att det inte blivit så snyggt, hittar jag en hålpipa i lagom storlek och det blir snygga runda hål. Hålpipor "is da shit"! Innan jag återmonterar mattan, så vill jag provmontera bältena. För det vänstra bältet så sitter fästet i hjulhuset och i det fästet sitter en plastplugg som jag nu ska försöka skruva ut. Eftersom fästet sitter under soffans armstöd, är det inte lätt att komma åt. Efter mycket om och men får jag loss plastpluggen genom att borra ur den underifrån, från hjulhuset.

Det vänstra bältets vänstra infästning sitter långt ut och är svårt att komma åt:
https://i.postimg.cc/2SRLLjpm/20190821-153943.jpg

När jag letar i mina "braåha-lådor" efter passande skruv att dra bältena med, har jag facit från ett av frambältena där skruven sitter fast, på hur den korrekta skruven ska se ut. Jag vet att jag läst tidigare om speciell hållfasthet på skruv till säkerhetsbälten, nu är jag dock inte så nogräknad, bara det blir hyfsat rätt dimension. Jag blir därför både förvånad och imponerad av mig själv när jag lyckas hitta alla originalskruven i en stor låda med osorterad skruv. Hur jag vet att de är original? Ja de är av samma fabrikat som bältena såklart! Otroligt med skruv som varit på vift sen 05 och nu har hittat hem igen!

Det visar sig dock vara svårt, tja omöjligt att få skruven att ta gäng i det trånga utrymmet närmast panelen, jag prövar med allehanda verktyg, den slutgiltiga lösningen blir att "blindgänga" underifrån, från hjulhuset, för att på så vis förvissa mig om att skruven funkar i gängan, samt att den är fri från smuts och skadade gängor. Efter att ha dragit skruven underifrån en vända, tar den så småningom gäng. Nästa stora utmaning är att återmontera gummimattan över torpedväggen, dels att få den rak, dels att få de nyupptagna hålen att linjera. Det är faktiskt en av de första gångerna jag använder spraylim och jäklar vad det hugger! Jag tror resultatet hade blivit "flawless" om jag hade lyckats på första försöket, men jag fick hålla på och trixa och slita loss mattan ett par gånger innan den hamnade så jag blev nöjd.

När jag ska montera resten av bältena sen märker jag att den ena delen är något annorlunda. Dels har den inte samma vinklade fäste, dels är den något längre. Längden kan jag leva med, men det känns konstigt att den inte har samma vinkel på fästet. De övriga bitarna har ett fäste som är skarpare vinklat, ett beslag med nästan 90-graders böj. In i grottan och leta igen och lyckan är total när jag hittar en bältesbit som ramlat ur backen där de övriga låg som ser helt identisk ut med den andra. Stor bonuseffekt är dessutom att den är i mycket bättre skick. Den andra biten, den udda fågeln, skulle nog SBP dömt ut om de hade sett den. En snabb tvätt och den fula udda biten byts ut.

Det är tydligen bökigt att bälten när man ska bädda upp och ner, men mina passagerare har efterfrågat det:
https://i.postimg.cc/bvKwW3zP/20190821-163400.jpg

Check på den! Ännu en grej man haft på "att göra listan sen 05" avklarad! Känns fantastiskt skönt. Resten av dagen och halva nästkommande dag kom att ägnas åt tråkigt bromsmek på Karmann. Jag var i min enfald övertygad om att det bara skulle ta några timmar, men trots lite felplanering i inköpet av delar och ett igensatt bromsok som inte gick att lufta, så fick jag till slut till det. Men med anledning av detta och det faktum att jag nu hade väldigt slut på drycker och mat i kylskåpet så fick jag lov att ta mig en provtur med de nya bromsarna till den stora staden Sala för inköp av diverse dagligvaror. Klockan hinner därför bli afton innan jag kan fortsätta med jobbet på bussen igen, dock väldigt skönt att ha besiktningsanmärkningarna åtgärdade på sommarbruksen.

När jag ska återuppta jobbet med bussen har bakluckepanelen torkat på båda sidor efter två lager lack på framsidan. Således borde det bara vara att montera den och vara glad över det. Men så enkelt kan man ju inte göra det för sig ändå? Näe, jag hade ju skvallrat om att göra det öppningsbart från insidan. En grej som jag vet att andra gjort, på olika sätt, och en grej som det nästan verkar som att vw avsåg att göra, men aldrig gjorde. Låskistan har nämligen en spak, på vilken den yttre låscylindern trycker när man vill öppna den olåsta luckan.Genom att dra i samma spak inifrån, får man samma funktion. En del har helt sonika borrat ett hål och fäst någon form av snöre med en ring i och det är den absolut enklaste varianten för de som vill göra detta lite snabbt. Det är ju guld att kunna öppna när man vaknar på morgonen och det är kvavt och varmt i bussen.

Men jag ville som vanligt inte göra det enkelt, en dragögla har ju den fördelen att den blir helt platt när man vill packa utrymmet och är inte i vägen för någon madrass, men jag ville inte ha det så. Jag ville ha en snyggare installation. Valet av "beslag för detta är ju allra högst valfritt och jag letade lite i mina lådor efter något snyggt att använda. Valet föll på en förkromad/förnicklad knopp av okänt ursprung, nu återstod bara att lösa resten, knoppen verkade ha en avknipsad pinne, om den varit spikad eller skruvad kunde man inte längre se, men den var magnetisk och det borgade för att det var svetsbar. Så fram med en lagom bedagad M5 ur skrotlådorna och de kunde göra ett omaka par.

Jag ska inte svetsa direkt på en magnet i framtiden. Det är ibland svårt att MIGa i små material:
https://i.postimg.cc/R0Gjn0DD/bakluckeknopp.jpg

Sen följde ett ganska omständligt klurande på hur mekanismen skulle gå till. Eftersom armen på låskistan går i en "båge" och jag vill ha knoppen att dra rakt ut, så ville jag ha en led till i själva mekanismen. Hålet i armen är dock i närheten av de 5mm jag nyligen använt mig av, så jag börjar med att försöka göra det ovalt. Det var lätt i teorin, men svårare i verkligheten, nästan som om armen var av härdat stål. Men efter ett tag fick jag upp lite rörlighet i leden. Jag luftade många idéer under denna afton och tänkte "nu ska jag komma på det som alla bussägare kommer plagiera efter mig", men det var inte så enkelt. Jag är ju dessutom låst av mitt hål i panelen, där jag inte hade lust att ta upp ett till. Efter mycket labbande fram och tillbaka så hittar jag till slut ett litet beslag i en av mina lådor med rätt M5-gänga och hyfsat rätt dimensioner i övrigt. I den första versionen testar jag helt sonika att gänga i min nytillverkade knopp i beslaget genom låskistans hävarm. Eftersom mitt nyfunna beslag har en liten "krok" används det att "najja" fast beslaget på plats på armen, detta visar sig dock funka dåligt.

Version 1; "Beslaget" fastnajjat vid kistans arm igenom det inre hålet, knoppen går genom det yttre hålet:
https://i.postimg.cc/Hsx4pkwL/20190822-215437.jpg

Det gick att montera ihop alltsammans på detta vis, men det kändes inte "servicevänligt", så snart knoppen skruvats loss, så ramlade beslaget av armen och då fanns det ju ingen vits med att dra ståltråden runt armen. Funderade många gånger på vad som kunde lösas med svets och inte, men ledordet här var just "led", inget fick svetsas stumt för just rörlighetens skull. När jag dessutom provmonterade detta så, såg jag att jag ville ha något snyggt avslut i själva panelen så att säga. En "krans" runt hålet där knoppen sitter. Jag letar och letar efter delar i mina lådor, men att hitta något liknande är inte enkelt. Till slut kommer jag på att det enklaste är att göra som jag gjort med luckan; dra i en mutternit i hålet, men att borra ur den så att det bara blir en "krans" kvar runt hålet.

En urborrad mutternit får bli en "bussning" för öppningsknoppens genomföring genom bakluckepanelen:
https://i.postimg.cc/0j365Pv6/20190822-223034.jpg

Men det återstår ännu att lösa just hur mekaniken ska lösas. "Beslaget" jag hittat är nog bästa utvägen givet mina premisser, men att få detta som jag vill ha det kräver ytterligare tankeverksamhet. Till slut inser jag att jag får lov att jobba lite för att det ska bli bra. Beslaget modifieras på så vis att den lilla "kroken" på sidan kapas helt bort, den kommer inte behövas. På själva armen på låskistan, svetsas en M5-gänga i vinkel mot själva rörelsen, på så vis kan det lilla U-formade beslaget skruvas fast från sidan. Genom att dra detta med kontramutter, så borde det inte gänga upp sig så lätt. Nu har jag full rörlighet även om jag hade gjort det något annorlunda om jag gjort det igen. Bland annat är det skönt att vara oberoende av armens rörelse, på så vis hade hålet i panelen hamnat på ett annat ställe, så att knoppen inte hade behövt gå igenom armen.

Den slutgiltiga lösningen på att få luckan öppningsbar från insidan:
https://i.postimg.cc/J4VDF7pg/20190823-010436.jpg

Nu återstår ju egentligen bara monteringen. Först i med kistan och det är lite tråckligt med den extra mekaniken och sen dit med panelen. Som nämnt tidigare så passar alla skruvar nästan rätt från början, men jag behöver inte övertyga dem särskilt mycket förrän de tar gäng och går i. Dock har jag ett nytt problem, i och med att jag valt att skruva i originalfästena och inte på samma sätt som tidigare, saknar jag nu några av de kullriga brickorna, tre närmare bestämt. En hittas ganska snart, men två till kan jag komplettera med av en annan snarlik typ, fast i aluminium och i en mindre storlek. Först tänker jag "nåväl" det får duga, men snart kommer en blixt från en klar himmel och jag får idén om att jag vill ha ett handtag på insidan av luckan också.

Handtag på insidan av bakluckor är något som jag använder flitigt på vinterbilar för att slippa skita ner händerna och det är ju standard idag, denna vana har dock fått mig att sakna det på bussen. Så när jag letat bland gömmorna har jag ett svagt minne av att jag sett några handtag i en låda jag letat igenom. Visst i lådan med skjutdörrsdetaljer och andra låsdetaljer, så hittas ett par handtag, ett av dem är dessutom trasigt. Det blir perfekt för mitt behov!

Aldrig har jag blivit så glad över att hitta ett trasigt handtag:
https://i.postimg.cc/qvZp9jkR/20190823-012754.jpg

Ut till bussen och snabbt kolla om C-C-avståndet stämmer för handtaget! Och jovisst det kan blir bra, till och med mycket bra! Skruvarna inte bara funkar, de passar perfekt och handtaget sitter stadigt! På samma veva som jag uppfyller idén om ett handtag på insidan av luckan, så slipper jag leta efter de två sista kullriga brickorna! Jag känner mig verkligen nöjd med detta tilltag! Så med panelen monterad kan jag testa helheten.

Test av låsmekanism, funkar utmärkt:
https://i.postimg.cc/c4bjWj8V/20190823-014704.jpg

På det hela taget känner jag att allt arbete jag lagt ner på detta blev mycket bra. Man är böjd att misstänka att det kan bli problem framöver och det är mycket möjligt, men de problem jag kunnat förutse verkar avvärjda nu. Det är inga problem med en madrass i bagaget i kombination med handtaget.

Färdigt resultat, sjukt nöjd. Nästa modd blir kanske att kunna ställa luckan halvvägs? Justja, myggnätet förstås!
https://i.postimg.cc/RFdsDbBp/20190823-014750.jpg

Det får duga som uppdatering för denna gång. Det är "inte för att vara elak" som PPRMicke hade uttryckt det, men det finns mer att uppdatera med, men jag tror alla stöpta i sociala mediers kommunikationsformat tycker denna text är maffig nog. Dessutom är klockan sen...

Vi ses på andra sidan! :bye:

Grinder and paint, makes me the welder I ain't

252

ICQ/ay  gillar dina moddar...
på min T3 har jag ett hål med en liten spak igenom för att öppna .. tror den e original..

Det är aldrig försent att ge upp, och börja om med gamla erfarenheter som grund.
http://boxerville.se/forum/viewtopic.php?id=2062  typ2 bay -73 RHD camping "Bay-Be Blue" bussen byggs i version 1..
http://boxerville.se/forum/viewtopic.ph … 73#p204073 latebayEh wannabesplit Dh.vilande tråd
http://boxerville.se/forum/viewtopic.php?id=2058  typ1 oval-56 "Maximiliam"  vilande tråd.:-(

253

Började skriva på detta igår, men när datorn helt plötsligt hängde sig efter en massa skrivande som försvann när datorn återkom från sin paus i ämbetet, så var texten borta. Jag blev då så sur att jag drog igen locket på laptopen och satte mig vid symaskinen istället, den kan också strula, men där försvinner iaf inget man redan gjort! ICQ/am

Men idag gör jag alltså ett nytt försök till att plita ner några rader kring fortsättningen på denna saga som utspelar sig i Sommarsveriges sista suck. Dagen efter att jag avslutat den långdragna historien med bakluckepanelen är det dags att ta itu med nästa grej som grott i min skalle sen en tid tillbaka. Ända sen jag hittade den lilla skiva som hör hemma som lock för reservhjulsbaljan, har jag gått och grunnat på hur jag ska göra med den. Först hade jag idén att helt enkelt limma på ett par profiler undertill så att skivan inte kan glida runt ovanpå baljan. Men ganska snart bestämde jag mig för att jag ville ha en nedsänkbar lucka som passar i själva baljan.

Ursprungsläget; skivan är en del av inredningen som fanns i bussen innan den blev en fakefalia:
https://i.postimg.cc/j5c63GZj/20190823-142340.jpg

Att ta ut längd och bredd på hålet var ju inte svårt, men själva rondören på hörnen var desto knepigare. Här kunde jag inte anamma det trick jag använt för bakluckepanelen eftersom hörnen inte är cirkelrunda, här behövde man på något vis malla av hörnen. För att få ut profilen för själva kurvan om jag lägger något ovanpå för att rita av, så behöver det ju vara transparent. Jag bryter bort en bit plast från en trasig förvaringsback och lägger den över baljan i hörnet. Eftersom jag kan se genom plasten kan jag därför rita av profilen för hörnet.

Mallning av hörnet med en plastbit:
https://i.postimg.cc/52zBWHnT/20190823-144601.jpg

Detta blir dock inte så bra, det är svårare än vad man tror att få till kurvaturen på detta vis och jag försöker först rädda det genom att fila i plasten och successivt forma den rätt, men det är tidsödande och medan jag håller på med det så får jag idén att den yttre kanten av baljans fals, faktiskt följer innerkanten ganska exakt. Den är ju lättare att rita av, så in i garaget och klipp ut en bit av det papper som mina allehanda materialbeställningar kommer i och som alldeles ypperligt duger som täckpapp vid färgstänk. Detta läggs över hålet och visar, tack vare sin tunnhet, kanten som jag behöver rita av genom pappret. Pappret klipps till rätt form och dubbelviks för att kontrollera om alla fyra hörnen är symmetriska, vilket de är. Därefter kan jag rita ut profilen på skivan.

Med en mall i papp är det lätt att rita av profilen på skivan, den här gången har jag lärt mig att lokalisera den fina sidan utåt:
https://i.postimg.cc/VNGnjj6S/20190823-151046.jpg

Skivan får sin form och provas ett antal gånger med avseende på passformen mot baljan. Kanterna putsas i omgångar med bandslipen för att få en profil som stämmer bättre. Kanterna fasas även av så att de, framförallt på kortsidorna, får en vinkel som stämmer bättre överens med baljans vinkel. Sen kommer den eminenta frågan kring vad för handtag som bör användas för att lyfta på luckan, för under provpassningarna måste jag ta en lite mejsel och sticka in under kanten för att lyfta skivan och så kan vi ju inte ha det.

När jag designade luckan för "reservprovianten" i botten på skafferiet hade jag ett rostfritt försänkt handtag i åtanke, men detta förslag spolades då det rostfria inte skulle se vettigt ut tillsammans med gångjärn av mässing, så det lilla handtaget fanns kvar i braåhalådan och just nu var det "bra att ha". Jag måste medge att jag inspirerats lite av en lösning Mirt har i sin buss, som i sin tur förmodligen är inspirerad från båtvärlden, där man har monterat helt löstagbara luckor, som likt kastrullock lyfts av och läggs på plats istället för att använda sig av gångjärn eller andra låsbeslag. För detta används ett helt försänkt rostfritt beslag med fjäderbelastad lyftögla och det blir en plan och snygg yta efteråt.

Nu är jag ingen van möbelsnickare så det fick bli lite filande och modifierande innan beslagets hål började anta sin slutgiltiga storlek och form. Hela tiden gällde det ju att ha tillräckligt mycket trämaterial kvar runtom hålet, att skruva i.

Håltagning pågår, i tjockare skivor behöver man inte ta hål, men här är skivan ungefär lika tjock som beslaget är djupt:
https://i.postimg.cc/1X80j1sP/20190823-160420.jpg

Men det räcker inte med att bara ta ut ett hål för att få beslaget nedsänkt, här måste jag ta fram överhandsfräsen. Ett verktyg som jag är ganska ovan att jobba med och bara använt ett par gånger i mitt liv. Jag vet att man ofta har ett mothåll, eller en profil att fräsa efter, men här körde jag med ovan hand efter linjerna jag ritat upp i träet. Resultatet blev därefter, en riktigt snickare hade nog varit mer noggrann och det är nog jag också i framtiden allteftersom vanan övas upp.

Givetvis ska skruvskallarna stå i träfibrernas riktning, det här är bara en provmontering:
https://i.postimg.cc/Kc1sWd9R/20190823-162705.jpg

Luckan berövas på sitt handtag ännu en gång för slutlig lackering inomhus. Framemot kvällningen kommer min mor ut på stugan och med henne på plats känner jag att jag har handledningen till att börja mig på ett av mina första trevande försök på symaskinen. Det är ju så att jag ännu inte avslutat pallen som jag gjorde benställningen till, originalklädseln på dynan gjordes ren och knäpptes av från pallens undersida, men jag kunde ju inte ha en dyna i senapsgul galon när inget av den övriga inredningen är i detta material, dessutom var klädseln nött i ett par av hörnen, så det kändes inte som något helgerån.

Dynans originalkomponenter:
https://i.postimg.cc/MGGYQQNv/20190820-235848.jpg

Med klädseln loss, var jag tvungen att ta till mig av min handledande mor att det skulle bli mycket enklare att malla av om jag sprättade galonen så jag kunde lägga den platt. Så det fick till att börja sprätta trots att det känns tveksamt med såhär rara originaldetaljer. Galonen mallas av på manchestertyget som jag har lite spill kvar av från tiden då resten av inredningen syddes upp.

Kee och Hugin i ohelig allians, kanske kan även vi bli vänner?
https://i.postimg.cc/qM8QV02M/20190823-224003.jpg

Själva syjobbet var ganska enkelt, men som med allt hantverk är det skillnad på att få jobbet gjort och att få det bra gjort. Jag kan inte påstå att jag är någon mästare i sömnad, men här gäller det att lära sig tillräckligt mycket för att kunna laga de fel och brister som bussen har alldeles på egen hand. Det finns något verkligt speciellt med att lära sig nya saker även om man inte är bra på dem i början och när jag sitter vid maskinen filosoferar jag mycket kring hur jag gillar när det går bra och sporras att göra bättre när det inte går bra. Det är sånt som fått mig att efterhand lära mig mer och mer slip- och svetstekniker och det går igen i sömnaden nu. Att leja bort såna här jobb gör ju förvisso att det blir bra och proffisgt gjort, men frågan är om det är resan eller resultatet som är målet? Att lära sig nya saker är alltid givande och man kan aldrig förvänta sig vara fullfjädrad på en gång.

En av mina första helt egenhändiga syövningar på bussen.
https://i.postimg.cc/pVByg6pM/20190823-235840.jpg

Under tiden jag suttit vid maskinen har morsan legat i soffan och ojat sig över hur jag orkar trots den sena timmen, men klockan är ju bara 11 när jag är färdig med dynan och det är ju inte särskilt sent för en semesterfirare och nattuggla som jag. Så jag tar min senaste kreation och vinglaset och går ner i grottan och fortsätter. Tyget måste ju fästas i pallens underrede på något vis och original sitter det med tryckknappar. Men efter lite överläggande med mor min kommer vi fram till att det är onödigt i det här fallet. Dels är det rätt mycket mer jobb, tyget bör förstärkas kring knappinfästningarna, dels påverkar det inte funktionen hos pallen, dels är den övriga manchesterinredningen i bussen så sliten, musäten och solblekt att det är rimligt att anta att den byts ut snart igen och då lär även pallen få en ny klädsel. Iom att jag häftar fast tyget på underredet går jobbet fort och original tryckknappar lämnas kvar och döljs under tyget.

Klädseln blev inte helt centrerad, men man kan inte låta såna små fadäser låta ett projekt gå i stå:
https://i.postimg.cc/GpBqfDQ6/20190824-002628.jpg

Jag har försökt plugga på hur en originalpalls benställning sitter fast i sitt underrede och det har ju onekligen något med de två stora hålen att göra eftersom det inte finns några andra hål på skivan. Men eftersom måtten för min ställning inte stämmer med dessa hål och eftersom det redan är ett plagiat så till vida att det främst ska ha rätt form och funktion, har jag under projektets gång grunnat på en egen variant av hopsättning. Efter en minnesbild av att jag sett några klammer som jag förmodar är för att klamra skyddsrör för kabelmontering utomhus, letas dessa u-formade klammer upp i en av glasburkarna från salige Bäckström. Dessa klammer är något för vida för rördimensionen jag använt i ställningen, men det är bara bra, för genom att skära till några gummiremsor får jag en skavskyddande funktion som skyddar lacken på ställningen. Det hela kompletteras med  rostfri skruv.

Beslagsrecept för benställningens montering. Pluspoäng till den som ser ett "fel" i bilden:
https://i.postimg.cc/jqhQZvTL/20190824-004817.jpg

Det är ganska snabbt gjort att mäta upp en symmetrisk placering av ställningen och rita ut var beslagen ska hamna. Jag är mån om att sätta beslagen så långt ut på den raka delen av röret som det går, detta för att ställningen inte ska kunna glida i längdled även om den tack vare gummina inte glider alls i byglarna. Hålen för skruvarna förborras i träskivan och hela klabbet skruvas ihop. De svartmålade fötterna trycks dit som kronan på verket.

Pallen färdig! Ett sjukt kul projekt har det varit att göra denna!
https://i.postimg.cc/J07XfV8t/20190824-005908.jpg

Det första jag gör är naturligtvis att provsitta, igen. För att vara en pall är den väldigt mjuk och skön att sitta på. Jag inbillar mig att jag kommer ha mycket användning för denna, i bussen ger den en extra sittplats, utanför bussen ett komplement till andra campingmöbler. Men just därför måste jag ju även se hur den blev i bussen nu när jag är så nöjd och det är då jag upptäcker smolket i glädjebägaren, tyget har hamnat på "fel ledd"! Åja vad är väl en bal på slottet?

Att vara långrandig eller tvär, det är frågan:
https://i.postimg.cc/2yX1g1TX/20190824-010419.jpg

På bilden syns även nyansskillnaden mellan den manchester som brukats i 15 år och den som legat i ett mörkt förråd. Jag kommer inte klä om bussen inom det närmaste, men sådant slitage föranleder en till att åtminstone fundera överväga vad för material som ska användas nästa gång och då har jag dessutom övat upp mig lite på maskinen. Detta om jag inte köper färdigt repro förstås, men det blir INTE galon utan isf en icke-årsmodellskorrekt klädsel. Jag sov en gång på galonklädseln innan jag sydde om inredningen, underlakanet hade glidit av och jag vaknade av att ligga direkt på galonen! Att svettig i en varm buss resa sig från att ha legat på galon, var som att riva av ett plåster stort som hela ryggen! Numer ligger jag förvisso på bäddmadrass, men jag gillar ändå inte galonen.

Men med denna pall har jag nu ett annat mer akut problem än icke-matchande klädsel, själva möbleringen. På sidan om skåpet har jag hängt en brandsläckare som är i vägen för att kunna ställa pallen exakt där den ska stå, men ett än större problem är vad jag nu ska göra av mitt halvfasta värmeelement, på bilden skymtas det i det nedre högra hörnet och det är ungefär så långt som kabeln når. Helst skulle jag ha en placering  som gör att den kan förvaras på samma plats som det används, för att flyttas lite i bussen efter behov, precis såsom jag haft det, men det kan nog bli svårt nu. Denna fundering får jag grunna på ett tag, som tur är ska jag inte iväg imorgon.

Det börjar närma sig tid för motormontering, men eftersom det är ett tungt och krävande arbete så skjuter jag lite på det i vanlig ordning. Och i vanlig ordning ägnar jag mig åt något totalt onödigt istället. För ända sen jag fick till benknäckarhyllan, så har en tanke grott inom mig och det är att man borde sätta en ledlist under den. Den stora frågan har varit hur denna ledlist ska kontrolleras/styras. Jag har en blå enmetersbit liggandes och ville använda den här eftersom stereons skärm är blå, samt även dioden för subwoofern. Jag vill dock inte ha listen lysandes under färd, oftast körs ju bussen på den ljusa delen av året och då är det onödigt, ibland så kanske man kommer köra i mörker och då är det kanske störande?

En enkel switch löser ju den problematiken, men jag vill inte ha det så enkelt. Jag tänker att listen ska lysa när stereon spelar vid stillastående/camping, men inte när man kör. Kopplar man in listen på stereons "remote-utgång" så får man ju något som aktiveras av stereon. Men då lyser den ju hela tiden, även när man kör och lyssnar på musik. Men genom att jorda ledlisten i laddningslampan så släcks den när generatorn magnetiseras då denna plint får även den 12v. Jag hoppas innerligt att det kommer funka såsom det borde göra i teorin, annars får jag väl tänka om. Men trots detta ville jag ha en switch om man händelsevis ändå skulle störa sig på ljuset, säg vid sänggång när man ligger i mörkret och lyssnar på låg volym. Jag blev tvungen att rita upp ett kopplingsschema för att få alla bitar på plats.

"Servettskiss" på hur jag ska lösa stämningsbelysningen under instrumentbrädan:
https://i.postimg.cc/wTckWmyT/20190824-130607.jpg

Egentligen kunde jag tänka mig en liten miniatyrbrytare dold någonstans, men någon sådan hade jag inte, så jag gick den omvända vägen istället. En snygg rostfri knapp jag just köpt som "bra att ha", kunde funka som kompletterande dekor då den har blått ljus i samma nyans som listen, därför sattes den i mitt på instrumentbrädan, under handbromsspaken. Denna brytare är omkopplingsbar mellan NO (normal open) eller NC (normal closed) där NO är det vanliga sättet en brytare brukar fungera.

Strömbrytaren kopplas in enligt schemat ovan:
https://i.postimg.cc/PJfqT947/20190824-144058.jpg

Eftersom jag inte har någon motor monterad ännu, får jag lokalisera vilken kabel det är som går till generatorn. Och hela den manövern var bra att jag blev tvungen att göra, för den kabeln hade tappat sin märkning. Eftersom bussen är ombyggd från likström med externt relä, till växelström med inbyggt relä, har även kabeln för laddningslampan förlängts så den når hela vägen till generatorn. Den förlängningen hade kommit på vift och kvar fanns bara stumpen som tittade ut vid kabelgenomföringen framtill. Men genom att koppla ur laddlampan framme vid instrumentet och kontrollmäta kunde jag bekräfta att det var den kabeln. Så när hela den här nytillkomna installationen anslutits framme vid lampan genom en hemmameckad gren, för att slippa göra åverkan på originalkablaget, så kopplades kontrollampans kabelända i motorrummet till jord med en limklämma för att testa funktionen.

Det blev rätt effektfullt, nu hoppas jag bara att det funkar som det ska när motorn monterats:
https://i.postimg.cc/bwSwyQxq/20190825-211111.jpg

Men när detta var gjort och funktionen kontrollerats, fanns inga ursäkter längre, nu måste motorn i. Eftersom det är helg är både morsan och grannen på plats som kan hjälpa mig med övningen. Men det tar vi i nästa inlägg.

C Ya! ICQ/br

Grinder and paint, makes me the welder I ain't

254

ICQ/ag

Det är aldrig försent att ge upp, och börja om med gamla erfarenheter som grund.
http://boxerville.se/forum/viewtopic.php?id=2062  typ2 bay -73 RHD camping "Bay-Be Blue" bussen byggs i version 1..
http://boxerville.se/forum/viewtopic.ph … 73#p204073 latebayEh wannabesplit Dh.vilande tråd
http://boxerville.se/forum/viewtopic.php?id=2058  typ1 oval-56 "Maximiliam"  vilande tråd.:-(

255

ICQ/ay

256

ICQ/ay

Bengt i Sala
50 Barndoor Skåp (delägare)   -51 Barndoor Kombi   -55 Barndoor Pickup -58 Pickup "Den Svenska Binzen"
Chevrolet -56 VW skåp -08 BMW 740i -00

257 Senaste redigerad av kee (2019-09-01 22:30:54)

Så nu tänkte jag ge mig på en sammanfattning av motormonteringen.

Dagen var kommen då det var dags att docka motorn i bussen. Nu har sensommaren slagit sitt grepp om oss och det är varmt så svetten rann när vi jobbade med den otympliga besten. För det mesta jobbar jag ju själv, men frågar jag får jag alltid handräckning av mor min, ibland får jag vackert vänta till passande läge. Hon var dock mentalt förberedd på att hjälpa mig med detta, så det var inga problem.

Jag börjar med att rulla ut motorn på den lilla vagn den står på, först genom en enkel ramp för att komma nedför garagetröskeln och sen över den ojämna marken som utgör garageuppfarten. I detta läge slår något vad som skulle kunna liknas vid ett ryggskott till och jag får väldigt ont i ländryggen. Varför det inte känns exakt som ett ryggskott är just för att det inte kommer som ett skott, utan mer efter hand och värken är mer malande än intensiv. Likafullt blir jag delvis handikappad av detta och tappar en hel del styrka och motivation, men motorn ska i ändå. Lyckligtvis inföll matpausen precis då, så det en blev en välbehövlig paus.

Den första utmaningen var att kunna lyfta motorn över huvudet taget, vagnen den står på går att komma in under med domkraften, men bara på tvären, så motorn måste roteras 90 grader innan den kan linjera med domkraften. Sedan följer ett jäkla trixande för att få motorn att docka med växellådan. Morsan, (som är över 60 mind you!) hjälper till så tålmodigt hon kan och vi prövar en massa olika tekniker och bollar en massa idéer. Till slut har vi kommit så långt att vi nätt och jämnt kan avlasta motorns tyngd på motorkuddarna baktill och framtill hänger den i växellådan om än med ett glapp på 3-4cm. Grannen kommer då över och försöker hjälpa till, men motorn tycks vara stum. Hur mycket vi än lirkar, juckar och trycker så kommer inte motorn längre fram utan att bussen ramlar av från pallbockarna. Det föreslås i detta skedet att det bästa är nog att ta en paus och återkomma utvilad och mätt med ett klart sinne nästa dag. Så får det bli!

Såhär långt kom vi dag ett, jag hoppades naivt att motorn skulle glida ihop av sig själv under natten:
https://i.postimg.cc/HkLNBwmw/20190824-191402.jpg

Motorbalksfästena hänger på trekvart, motorn är dock säkrad med en domkraft:
https://i.postimg.cc/W30YhSmv/20190825-135335.jpg

För att inte bli helt själadöd så känner jag att jag vill varva detta tråkiga olyckade mek med något roligare, eller åtminstone något som känns som att man kommer någon vart. Så efter ett skönt bad där dagens svett och smuts grundligt tvagas, så återstår ännu några timmar av kvällen, så jag sätter mig vid symaskinen igen. Jag vill verkligen få fason på framrutegardinen nu när jag har ångan uppe och jag har en idé om hur jag ska fortskrida med arbetet.

Som kanske nämnts tidigare blev denna framrutegardin ett ganska totalt misslyckande. Jag utgick från en ritning jag fått skickad till mig någon gång i historien, men det visade sig ganska snart att den stämde dåligt. Detta gjordes för flera år sen och sen dess har gardinen blivit liggandes. Det första misstaget var att inte provmontera gardinen innan hålen för barnsängen togs upp, så de hamnade på helt fel ställe. Det ena hålet hade redan lagts igen, men innan jag fortskred med detta ville jag fålla alla kanter och sy i den resår som ska sitta i ovankant över framrutan. Det var ett ganska lagom projekt för kvällen och det var bra att morsans hjälp när resåren skulle sträckas under nålningen. Dagen därpå provas gardinens passform mot bussen och kläms dit med limklämmor för att fixera den.

Gardinen provas för första gången på bussen. Klämmorna gör att den inte kan sitta exakt såsom den ska sitta:
https://i.postimg.cc/cJybZVYm/20190825-115033.jpg

I detta skede blir det snart klart att det som felar rent passformsmässigt är att gardinen inte "når ut" ända ut till hörnen i framrutan. Det hade varit ett icke-problem om man inte haft sängen att ta hänsyn till. Men eftersom sängens ena balk löper längs med framrutan och är fäst i A-stolparna, måste gardinen nå dit för att den ska kunna hänga rätt även med sängen på plats.

Här ser man hur mycket det felar mot a-stolpen:
https://i.postimg.cc/9McgwZLw/20190825-133826.jpg

Ganska snart konstaterar jag med morsan som handledare att det behöver sys in ett par kilar som kompenserar för skillnaden i längd upptill och nertill. Men det får bli ett jobb för kvällen, dagarna blir allt kortare nu och man får tänka taktiskt när man ska fördela arbetet, meka utomhus medan man kan, fylla ut med sidoprojekt inomhus på kvällen när det är mörkt.

Så jag återgår till den sorgliga historien med motorinstallationen. Jag försöker förstå vad det är som gör att motorn inte glider i. Jag har ju monterat motorer förr, men aldrig haft dessa problem. Jag luftar många av mina tankar med MrP och det mest radikala går ut på att ta ner hela drivlinan igen och montera ihop den på backen. Men eftersom jag snart är ensam på plats igen och eftersom det dessutom bara diffar några ynka cm så vill jag verkligen inte backa bandet.

Jag prövar att vrida på trummorna (drivaxlarna) och motorn för att se om det är splinesen på ingående axel som tar emot. Jag är dessutom väldigt bekymrad om att ena pinnskruven nedtill som går igenom sprängkåpan, är sned och att det är den som sätter spjärn. Men ingen av dessa idéer tycks falla i god jord. Jag kommer emellertid lite framåt när jag praktiserar ett knep som jag inte testat när jag monterat motor i bussen förr. Genom att sätta ett par tvingar på balken baktill, kan jag pressa motorn framåt genom trycket från tvingarna. Jag kommer på detta vis ytterligare ngn cm in i sprängkåpan.

Alla bonnaknep är tillåtna i mitt garage. Jag tyckte detta var smart, men det var inte den slutgiltiga lösningen:
https://i.postimg.cc/MGqm9xVh/20190825-155529.jpg

Världens långsammaste motormontering? 1cm/dygn:
https://i.postimg.cc/0jTpDq9X/20190825-155545.jpg

Och det är väl sånt här som format en till den människa man är? Alla motgångar, alla problem som helt enkelt fått lösas genom att man kavlar upp ärmarna och verkligen tar i, inte ger sig! I vanliga fall så söker jag på nätet när jag får problem av denna karaktär. Men det gäller denna modifiering finns det inte mycket skrivet redan. Här på BV har vi ju en tråd som jag läst några gånger om, men i övrigt så verkar man på thesamaba idiotförklara folk som kommer med frågeställningen om att montera en IRS-bubblas låda i en bay, på earlybay.com måste man vara registrerad för att kunna läsa någonting!

Men en sak fångar ändå mitt intresse av det som är skrivet här på BV och det är urtaget som ska göras i torsionen för att växelföraren ska gå fritt. Jag har ignorerat detta tidigare då jag ansett att det inte behövts när jag monterat lådan och sett att det går fritt med råge. Kalla mig dum, kalla mig ointelligent, men jag har tidigare inte fattat hur det hela hänger ihop, så jag har inte gjort urtaget när jag kunnat montera lådan alldeles utmärkt ändå. Nu är goda råd dyra så jag vill testa allting. Problemet är att det är cirka hundra gånger svårare att göra detta urtag med drivlinan på plats, än om jag hade gjort det innan paketet installerades. Som tur är har jag ju lite olika slipmaskiner, så genom att lossa växelföraren och främre fäste, kan jag hissa upp lådans nos med en domkraft såpass högt att jag får lite frigång för slipmaskinen. Sen gäller det att vara tålmodig och försiktig för att inte komma åt någon av växelförarens delar när man ligger under och slipar.

Trångt, men det gick. Notera att kameran når dit jag inte når, så jag såg resultatet först när jag plåtade det:
https://i.postimg.cc/mr1bFK2J/20190825-194731.jpg

Sen ytbehandlas det nyligen avslipade med rostskydd och lådan kan sänkas ner igen, jag är fortfarande osäker på om jag tagit ur tillräckligt, då jag inte kan se riktigt vad jag gjort ovanpå röret. Men när lådan sänks ner kan motorn skjutas fram ytterligare en bit, så det hade onekligen något med saken att göra. Nu kan jag dessutom skruva fast de bakre fästena och det känns skönt. Dock har jag ett nytt problem och det är att det främre fästet behöver moddas lite och ges några ovala hål för att tillåta att framdelen sänks ner maximalt.

Lite ovalitet i främre fästet
https://i.postimg.cc/QtzXTwfP/20190826-142925-1.jpg

Några centimeter till, nu är det nära. Men för mörkt för att se vad man gör, så jag tar en paus:
https://i.postimg.cc/j2cKbbZw/20190825-210643.jpg

Nu är klockan runt 23 och det är mörkt och eländigt ute, så jag tar och går in för att sätta mig framför TVn med ett glas vin för att sprätta lite framrutegardin, precis som en äkta tant. Sykonsten har sina sidor, precis som med andra hantverk, att nåla och sprätta, är som att passa in och slipa i metallslöjdens värld. När morsan säger "du ska veta vad jag sprättat i mina dagar", så förstår jag henne, det är ungefär som "du ska veta vad jag slipat i mina dagar". Om symaskinen är svetsen, så är sprättaren vinkelslipen och även om det inte går att sy utan maskin, så är det med det andra verktyget man ägnar mest tid.

Lyckligtvis ligger redan en skarv i gardinen där hörnet för a-stolpen går, så genom att sprätta den skarven kan jag gå ut i mörkret till bussen igen och provhänga. Det blir då tydligt hur jag behöver "förlänga" gardinen, här föds även idén om att man kan låta själva skarven vara en del av hålet för balken också, eftersom de linjerar med varandra. Att sitta och sprätta i gardinen kan ibland kännas rätt tråkigt och repetitivt precis som det är att slipa svetsfogar, men det är ändå roligare än att ligga under motorn och känna sig dum. Jag är glad att jag har detta att pyssla med vid sidan om, som ett terapiprojekt.

Här syns vad som saknas när gardinen hänger som den ska:
https://i.postimg.cc/W1CVjS6n/20190826-010309.jpg

Ny dag och nya bekymmer, jag börjar lite lätt med att slå i några knappar i gardinen, baktill vid b-stolpens överkant. Innan dessa knappar slås i, klipper jag ut en bit tygstycke om 4x4cm som jag använder som förstärkning mellan inner- och ytterdel av gardinen. Dessa b-stolpsknappar hamnar längre fram än jag först trott. Det återstår att se om jag kommer bemöda mig om att korta av gardinen, det är ju inte så att det försämrar mörkläggningsegenskaperna genom att den är lite längre än den behöver vara. Eventuellt slår jag i fler knappar så att den sitter ordentligt. Vid a-stolpen kan jag slå i knapparna genom resåren, den är en förstärkning i sig. Frågan är bara hur länge knapparna håller spänsten? För det är ett rätt bra drag i resåren och a-stolpsknapparna släpper relativt lätt om man rycker i gardinen. En vidareutveckling skulle vara två knappar om vardera sidan om backspegeln framtill, nu när man ändå övergett originalstuket på gardinen.

Sen återgår jag till motormonteringen. Med lådan lite längre ner så får jag till slut låda och motor helt och hållet, det är lite nervpirrande men till slut går det. Jag kan nyttja tvingtricket för att dra motorn den sista centimetern in mot kopplingssvepet eftersom den värkande ryggen gör sig alltjämt påmind. På så vis får jag det så att det går att ta gäng på alla fyra punkterna. En liten delseger, men nu återstår flera frågetecken, en av de första är själva växelföraren. Faen vad jag håller på och trixar med den. För det andra problemet är att motorn sitter lite för högt upp och även vad det tycks, lite för långt bak och jag tror ju såklart att det är jag som gjort något galet. Jag minns inte alla turer jag rev ner det främre fästet, alla försök att få till växelföraren och justeringarna baktill vid motorkuddarna. Men jag minns att jag har flera lärdomar att dela med mig av när det gäller denna konvertering som verkar så självklar för alla andra, som tyckte det var en lätt operation.

För det första:

Växelföraren måste monteras "uppochner"! Sätter man den som på en buss, med stoppskruven nedåt, så finns det förvisso en försänkning för stoppskruven, men den sitter INTE 180 grader från den korrekta. Så växelföraren uppochner är det som gäller. Skruven på ovansidan alltså och det är ett rent h-vete att komma åt att skruva fast den där, för du kan inte förgänga den i godset innan, för då tar spetsen i och du kan inte trä på den... Jag har ännu inte najat fast stoppskruven, salige Ben Pon vet hur det ska gå till? Jag fick dessutom specialtillverka en insexnyckel för att dra åt stoppskruven på förlängaren

Uppochnermonterad växelförare, ett jäkla pyssel rent ut sagt!
https://i.postimg.cc/PJW2byFb/20190826-182953.jpg

För det andra:

Motorn hamnar högre upp än original, detta för med sig ett par oväntade följder. Förutom det att jag kämpade som ett djur med att försöka modda fästet framtill och justera kuddarna baktill, eftersom jag trodde jag hade gjort fel, så tar gasvajern nästan i karossen när den ska igenom kylplåten framtill på motorn. Den är hur som helst väldigt svår att trä igenom. Det får även följder för motorrumstätningen och luftrenarslangen som går lite snett. Min gasvajer blev dessutom för kort.

Uppflyttad motor känns ju "sådär".
https://i.postimg.cc/XYHxgpxP/20190826-183248.jpg

Så hela den här övningen tog mig en hel dag att lista ut. Jag orkar inte redogöra för alla steg, men jag moddade främre fäste, experimenterade med hur drivlinan rörde på sig när jag hissade och sänkte med domkraften. Testade hur lådan skulle sitta för att växelföraren skulle funka som bäst osv. Jag var hela tiden så inställd på att jag gjort något fel, för ingenstans hade detta nämnts där denna konvertering diskuterats! Kanske var det självklart för alla andra utom mig?

Nåväl, med kvällningen kom det numera sedvanliga sypasset och det var riktigt skönt att få bryta det ickekonstruktiva felsökandet mot ett väldigt konstruktivt skapande! Tiden var mogen för att sy in kilar i gardinen. Måtten hade jag redan tagit, men nu dubbelkollade jag måtten och skred till verket. Inte mindre än fyra kilar skulle sys i eftersom gardinen är dubbelvikt. Anledningen till dubbelvikta gardiner är dels för att det ska se likadant ut inuti som utifrån, men bonuseffekten blir att det blir mycket bättre mörkläggning.

På sjuttiotalet var det poppis att sy in kilar i jeansen, här syr jag utvsängda gardiner istället:
https://i.postimg.cc/MKZyrzcJ/20190827-022315.jpg

Ju mer jag sydde desto knepigare blev det att sy på avigan. Som syns på bilden så är det ej sytt nertill på kilen och det är ju för att jag ska kunna vända gardinen ut och in. Att dra över tre meter gardin genom ett hål stort som ett byxben var lite pyssel att göra, men det gick. Jag sydde även in förstärkningarna för tryckknapparna som hamnar vid b-stolpen. Mamma var mäkta imponerad. Det som återstår förutom fållen nedtill, är att fixa till toppen. Men där går det inte att maskinsy, utan måste sys för hand. Så jag avvaktar lite då jag känner att jag vill ha handledning även om jag vet hur principen går till.

Solsken och sensommar så det förslår! Det är varmt i skuggan, 29 grader på altanen och 28 nere vid bussen. Livsmedlen håller på att ta slut, så jag måste tyvärr avbryta mitt mekande för en veckohandling. Grannen, en 80-årig Finländare, undrar vad jag ska med mat till, men när jag berättar att även ölen är slut, då förstår han att jag måste åka. Men innan jag åker hinner jag med lite småplock. Jag börjar med att dra bränsleledningar. Dumt nog klippte jag av biten som gick från soppafiltret så den blev lite väl kort. Jag ska väl handla mer slang framöver, men just nu ville jag bara få ihop det. Jag hade tidigare snubblat över en installationsmanual till Eberspächer B1L på nätet och läst mig till att slangen från t-korset till Eberns doserpump, får max vara 300mm i längd och 5mm i diameter, så jag gjorde mitt bästa utifrån de förutsättningarna. Jag hade gärna haft några centimeter till innan t-korset för att få lite mer marginal, men på detta sätt kommer doserpumpen precis framför torsionsröret och den styva plastslang som man måste använda därefter räcker förhoppningsvis precis fram till sprakaren när den följer det ena värmevajerröret.

Bränsleledning med t-kors fram till bensinvärmaren:
https://i.postimg.cc/zD7hh4xt/20190827-153959.jpg

För närvarande är den främre ledningen pluggad, för doserpumpen ska anslutas med en 3,5mm-slang, till den hårda plastslangen som ska gå ända fram till sprakaren, som i sin tur ska anslutas med en lika dan 3,5mm-slang. Jag har hört någon gång i historien att det är kritiskt att det inte finns för mycket flex i slangarna, för då kan de flexa mer än vad pumpen doserar i varje pumptag, det är även den yttersta förklaringen till varför bränsleledningen är gjord i hårdplast. I längd på plastslangen har jag nog en del marginal, minns inte vad maxgränsen låg på nu, men jag vill helst slippa köpa ny slang och den jag har når... kanske?

När jag sen är runt och snurrar i Sala på diverse ärenden, så tänkte jag passa på och fråga på bilprovningen om de kunde ta en titt på min cab för en efterkontroll. "Vi tänkte ha rast nu, men återkom om 15 minuter", det står EN bil utanför och väntar på sin tur. När jag kommer tillbaks efter en dryg kvart är denna bil precis färdig och jag frågar om de har tid för mig nu. Samme gubbe som jag talat med en stund innan tittar på mig och säger "det är tveksamt, du får väl ta och registrera dig och vänta som alla andra". SUCK, snacka om märkligt bemötande, jag förklarade att det var konstigt att de sa att det var okej en kvart tidigare. Som tur är det ju privat nu och det borde ligga i deras intresse att tjäna mina pengar, "I'll take my business elsewhere". Däremot får jag syn på hydroscand som ligger i närheten och åker dit och köper 3,5mm-bränsleledning och några passande små slangklämmor för värmarprojektet.

Väl åter på plats vidtar arbetet med att iordnigsställa motorn för uppstart. När bränsleledningen är avklarad så är det dags att fylla på olja, men då ska ju oljesumpen monteras. Så första steget blir att plocka loss oljesilens lock. Och när jag lossar på muttrarna blir jag mäkta förvånad när det börjar rinna olja ur motorn! "Vafalls, jag minns inte att jag fyllt på olja!", så jag skruvar dit oljesilslocket igen så att det slutar rinna och kollar därefter oljestickan. Men det är bara en droppe allra längst ner, så det är nog bara en rest som stannat kvar i motorn när den tömts. Med denna förvissning lossas oljesilslocket igen, den här gången med ett uppsamlingstråg inunder. Det visar sig inte vara många droppar kvar i motorn, det bara verkade som att den var full.

När djupsumpen ska monteras dit, så får jag även då lite problem. Med i förpackningen ingår 10 st (!) små pinnskruvar och 12st muttrar, samt en servicesats, dvs sex kopparbrickor små, en stor och två pappackningar. Enligt mig behövs det 12st pinnskruvar och beroende på om pappackningarna behöver bytas ut eller inte, tre stycken, eller en. Så jag förstår i ärlighetens namn inte varför det ser ut som det gör. Ganska snart visar det sig att man behöver byta ut pinnskruvarna i blocket eftersom original är för korta, eftersom jag är två pinnskruvar kort så lägger jag ner lite möda på att gänga ur pinnskruvarna i blocket försiktigt så jag kan återanvända två av dem. Detta gör jag med två muttrar som låser mot varandra så att säga.

Byte av pinnskruv i blocket en nödvändighet för att montera sumpen:
https://i.postimg.cc/bw9GP6mn/20190827-192014.jpg

Det är en ganska tidsödande process och snart visar det sig att en av pinnskruvarna, den som även fäster "droppplattan" ovanför pickupen, är ju längre, så den går att använda efter det att den gängats ur en bit. En ytterligare grej som är riktigt dum, är att slangklämman som håller oljepickupen, varken är 6 eller 7mm, utan vad jag tror är 1/4" sexkant. Det är lyckligtvis storleken för en vanlig bitshållare och för bits har jag ett litet spärrskaft som man kommer åt att dra med så man kan dra det tajt. Annars har jag ingen aning om hur man ska dra åt den, den minsta skiftnyckeln får inget svängrum i hålet.

För den som är orolig för sumpens frigång mot marken, så sticker den inte längre ner än ormboet:
https://i.postimg.cc/4yK9XFZX/20190828-112235.jpg

När sumpen är monterad har jag fått dit allt på motorn som behövs för uppstart. Elsystemet har snyggats till litegrann, dragit på lite krympslang över några kabelskor, klamrat och dragit kabel i flexrör. Då är det så dags för att koppla in gasvajern, den är ju redan dragen, men när jag ska trä den igenom motorplåten så är jag tvungen att vika motorrumstätningen åt sidan för att ens komma åt hålet och när jag sen kommit igenom och ska koppla ihop den med förgasaren så är den för kort!

Ytterligare ett tecken på att något inte står rätt till:
https://i.postimg.cc/Wpqhzp9T/20190827-210020.jpg

Men jag som hade velat provstarta! Det börjar ju bli mörkt nu, men jag vill ändå testa. I med några liter soppa i tanken, fram med startsprayen. Gnugga lite på startmotorn, öppna choksespjället, spraya, stänga chokespjället, gnugga, poff... öppna spjället, spraya, stänga, gnugga lite till, poffpoffpoff, men vaf... återupprepa proceduren och poffpoffpoffpoff-bruuuuuum! Huston we have ignition! Det känns ändå som ett stort delmål att kunna brumma med motorn, även om jag inte kan kontrollera varvtalet med pedalen framtill riktigt ännu. Jag filmar och skickar filmen som utlovat till MrP varpå gratulationer över den ljuva musiken snart följer. Med detta känner jag mig nöjd ändå, trots att motorn inte går att gasa med. Jag tänker att jag ska plocka undan och kan då inte låta bli att montera mellanplåt och luftrenare, så det går av bara farten samtidigt som jag plockar ihop.

Nu går motorn. Bild från startupvideo. Avgaserna fick mobilen att ramla baklänges sekunden senare:
https://i.postimg.cc/jjBLPD3t/motoruppstart.jpg

För att detta inlägg ska bli alltför mastigt, så bryter jag här. Än har jag några dagars semester kvar att dokumentera och redogöra för, men i skrivande stund så är semestern inne på sina tappra sista timmar och imorgon återgår jag till förvärvsarbetet. Tråkigt men sant!

Vi hörs och tveka inte att komma med respons! ICQ/br

Grinder and paint, makes me the welder I ain't

258

Bra jobbat Kee. Trägen vinner.

259

ICQ/ay

Det är aldrig försent att ge upp, och börja om med gamla erfarenheter som grund.
http://boxerville.se/forum/viewtopic.php?id=2062  typ2 bay -73 RHD camping "Bay-Be Blue" bussen byggs i version 1..
http://boxerville.se/forum/viewtopic.ph … 73#p204073 latebayEh wannabesplit Dh.vilande tråd
http://boxerville.se/forum/viewtopic.php?id=2058  typ1 oval-56 "Maximiliam"  vilande tråd.:-(

260

Ja då ska vi se om jag inte kan knyta ihop den här säcken innan jag helt glömmer bort vad jag gjort. Motorn var alltså uppstartad och det kändes som en delseger. Faktum är att den hoppade igång väldigt lätt när bränslesystemet väl var fyllt. Men jag plockar alltså ihop för kvällen och går in i ljuset i stugan.

Kvällen ägnas nästan rutinmässigt vid symaskinen och det är ett skönt avbrott från ålandet under bussen. Jag syr färdigt gardinen med avseende på kilarna, de är ju fyra stycken till antalet. Jag lägger även igen de felaktigt gjorda uttagen för barnsängen.

Gardinen i sin helhet, en del jobb kvar, men det är småsaker som nästan inte syns på en sån här bild:
https://i.postimg.cc/x1yDsfHS/20190828-012706.jpg

Nästa dag tänker jag försöka reda ut "felet" med motorns placering, framförallt varför gasvajern är för kort. Det första jag gör är såklart att dra ur gasvajern igen och jämföra längden med den gamla, det finns ju en vag misstanke om att jag kan ha köpt fel, eller fått fel vajer levererad. Så genom att spänna upp dem i skruvstädet, kan jag sträcka dem och jämföra.

De är ju nästan lika långa, den undre (gamla) är den längre:
https://i.postimg.cc/N0GsmJFY/20190828-122810.jpg

Nästa experiment i denna serie av undersökningar blir ju att den gamla monteras igen och den når nästan ut till nippeln, men bara nästan. Jag ser även att det finns lite spelrum i bakre motorkuddarnas fästhål i karossen, så det skulle gå att skjuta paketet en ytterligare aning framåt. Så det främre fästet lossas igen och sätts upp i städet för att få lite ovala hål. Men det blir ju mest en "finjustering" för det är inte många millimetrar det handlar om. Jag ägnar större delen av dagen åt detta meningslösa testande av olika hypoteser och irrar mig fram likt en blind man som inte vet vart han ska.

Här ser man hur nära gasvajern går mot karossen:
https://i.postimg.cc/26cV1p7P/20190828-131731.jpg

Jag har ju såklart försökt att forska i ämnet om det här att motorn inte riktigt sitter som den ska är rätt eller inte. Efter mycket om och men hittar jag ett gammalt inlägg här på BV som bringar klarhet i frågan:

Demian skrev:

Ang noskonen, så är det lättast att använda typ1 noskonen. Det går också att använda splitbussens, men den flyttar upp lådan ett antal cm.  Det gör iofs också typ1 noskonen, men bara 20-30mm om jag minns rätt.

Dessa "bara 20-30mm" ställer ju till det på flera sätt, men det förklarar att gasvajern blir för kort. Med en drivlina högre upp, behövs längre gasvajer. Konstigt bara att det inte nämnts i tidigare diskussioner kring typ1-låda i bay? Jag har alltså kämpat i ett par dagar med frågeställningen kring varför min motor hamnat fel när den skulle hamna fel!

Men innan dagsljuset helt avtar och mörkret gör inträde igen, bestämmer jag mig för att fortsätta montera lite delar. Avgasröret, dvs ljuddämparen monteras. Jag "provmonterar" att sätta dämparen åt andra hållet med ett par svetsklämmor för att se hur det blir, men det funkar dåligt på grund av ormboets "off-set", tanken med den operationen var annars att klämma dit ett slutrör i rostfritt som jag har på hyllan. Det fungerar troligtvis dåligt på högersidan. Men jag spolade den idén och skruvade dit det som det ska sitta. Även stötfångaren med dragkroken monterades och jag började försöka dra kablarna till draget när det mörknade, men det var svårt att se vad jag höll på med och inte så viktigt, så kabelstammen najjades upp i karossen istället.

Nu börjar det likna buss igen. Jag lät avsiktligt bli att fixa till stötfångaren för att helhetsintrycket inte skulle bli konstigt:
https://i.postimg.cc/L4qmRgG9/20190828-205520.jpg

Kvällen gick som vanligt i sömnadens tecken, som så småningom övergick i ett sömnigt töcken. ICQ/bj Men jag ville inte ge mig på gardinen igen innan jag hade fått bolla lite med mamma om hur jag skulle handsy kilarna, men däremot sneglade jag på en av spillbitarna av manchestern och tänkte att jag kunde sy ett överdrag till "passbiten" bredvid den stora dynan baktill i garaget. Passbiten är inte särskilt väl utskuren, eller särskilt fräsch och den är dessutom lite för tunn jämfört med den andra dynan, men jag ville ändå pröva att sy lite för att få ett bättre helhetsintryck.

Eftersom kudden är asymmetrisk och tyget inte räcker varvet runt, gällde det att malla av med rätt sida upp:
https://i.postimg.cc/CdTRCGn0/20190829-004608.jpg

Den här gången har jag lärt mig att mitt förra misstag och kontrollerade vilken riktning manchesterns ränder får i förhållande till det övriga i bussen. Men om jag skulle gå i bräschen för att få det enhetligt på så vis i detta fall, skulle jag behöva lappa flera spillbitar, medan om jag sydde på fel ledd så kunde jag med ett nödrop använda en av bitarna jag hade till hands. Så jag valde den enkla vägen. Det här är läropengar(tid) och den övriga inredningen är som sagt så sliten och musäten redan, så det viktiga här var att få till ett överdrag som passade hyfsat.

Jag ansåg mig ha knäckt koden när jag förstod att jag skulle trä på tyget ut och in:
https://i.postimg.cc/QdNfc1Q1/20190829-022221.jpg

Jag höll på med detta en bit in på natten och när jag vaknade på morgonen var jag duktigt sugen på att se hur det blev i bussen. Jag ville även testa hur framrutegardinen hade blivit, det gjorde jag aldrig dagen innan.

Det är "hand made" som min mor hade uttryckte det:
https://i.postimg.cc/ZncrqsDg/20190829-123821.jpg

Under dynan hade jag sedan någon dag innan färdigställt baljan genom att borsta rent den från rost, målat rostskydd och slutligen en grå lackfärg ovanpå det. Vad jag ska ha i denna balja har jag inte spikat helt än, men det är en lockande tanke att ha "nödutrustningen" där. Men med tanke på baljans form så skulle man nästan vilja ha någon formgjuten historia att lägga grejerna i.

Nödutrustning i reservhjulsbaljan. Kanske finns det ett bättre användningsområde?
https://i.postimg.cc/RVS7Y9Wz/20190829-123845.jpg

Sen provmonterar jag gardinen och nu "når" den ut till barnsängsbalken framtill, så nu har den rätt form. Härefter behöver lite småjusteringar göras, samt tas upp hål för själva balken för en fullgod funktion. Jag lägger det projektet åt sidan så länge och återgår till det mekaniska.

Med den nyvunna kunskapen om att motorn nog ska sitta så tokigt som jag konstaterat att den gjort, så återstod att lösa gasvajerfrågan utifrån de premisserna. Vajern behöver alltså förlängas. Nästan instinktivt började jag fundera på svets och det enklaste var att helt sonika förlänga den sista biten på vajern, den som nippeln klämmer om bak vid förgasaren. För detta behövs 4mm-tråd att förlänga med och efter ett snabbt dyk i skrotlådan hittar jag den avlagda termostaten från motorn, den som satt på motorn men inte var inkopplad på klaffarna. Tråden (stången) mellan termostat och klaff är 4mm och således är detta ett perfekt ämne att ta material ifrån.

Gasvajern förlängs med en bit 4mm-stav från en gammal termostat:
https://i.postimg.cc/HL82p9w4/20190829-132922.jpg

När jag står där och jobbar med detta infinner sig snart tanken, "jag borde kanske göra en till och förlänga den andra vajern så jag har en i reserv som funkar" och i nästa ögonblick, "tänk om jag vill köpa en ny vajer, då vore det enklare att förlägna den på ett helt annat sätt", varpå tankar kring en extra länk framme vid pedalen kunde vara en görbar lösning, för att på så vis behålla originalspecen på en del som närmast kan betraktas som slitagedel. Jag väljer ändå att fortsätta med projektet för att få vagnen på rull, så får jag koma på en bättre lösning längre fram istället.

Förlängd vajer, inte den bästa lösningen, men den får duga för tillfället:
https://i.postimg.cc/Mp2R7JVR/20190829-135107.jpg

När jag ska trä vajern slår mig nästa tanke på ett potentiellt problem med den inslagna vägen, kanske går den långa stela biten inte att trä genom röret om det är böjt nog? Nervpirrande börjar jag trä vajern och i början går det bra, ända fram till slutet. Och det blir några vändor mellan fram- och bakvagn innan jag lyckas lista ut var vajern fastnar och vad jag kan göra åt det. Vajern fastnar bara centimetern från mynningen hos röret, men efter lite riktande av rörets ände går den att trä igenom. Sen lossnar röret genom fläktkåpan när jag ska trä vajern den sista biten, det hade inget med förläningen att göra, för det är ju helt rakt, men det tog mig lite tid att med hjälp av lampor och speglar och känsel, trä i röret i gummingenomföringen i kylplåten igen, utan att gummit ploppade loss.

Två lampor och en spegel för att kunna känna mig fram till hur röret skulle sitta: ICQ/be
https://i.postimg.cc/CxhvG8jb/20190829-145649.jpg

Med vajern på plats är allt på plats som behövs för motorns del. Nästa steg är då bromsarna, jag börjar med att justera och det behövs inte mycket justering någonstans, alla backar verkar rätt bra utjusterade, det blir kanske något hack på ett hjul. Därefter följer luftningen och tack vare att grejerna inte är så gamla som bussen, så går det med en hel skopa försiktighet att lossa på alla fyra nipplarna utan att runddra något. För 10 och 11mm-nipplar har jag speciella "halvöppna" ringnycklar avsedda för denna typ av mek, men för de mindre nipplarna och för att lossa på dem innan jag sätter igång med luftningen, brukar jag använda djupa sexkantshylsor och borsta ordentligt rent. På så vis brukar det alltid lossa innan något går sönder.

Att lufta med bromsluftaren jag äger, blir jag aldrig klok på. Poängen är just att man tack vare genom att suga vakuum ska kunna lufta genom att suga ut bromsvätskan och luften, men det blir aldrig bra för mig. Jag har kanske missförstått hur den ska användas? Nu är det emellertid så att vagnen ska ner på hjul för en provvända, sen får jag lufta när jag har hjälp. När hjulen ska dit, börjar de bokstavliga orosmolnen hopa sig på himlen, i fjärran hörs ständiga åskknallar och vinden tilltar alltmer "there's a storm coming" och jag får väldigt brått. Jag vill ju så innerligt få ner vagnen på hjul innan det börjar regna. Så medan det blir mörkare och mörkare allteftersom åskmolnen närmar sig, springer jag runt med mutterpuffra, domkraft och hjul. Jag försöker samtidigt att kånka in alla grejer som jag inte vill ska bli blöta för varje vända till garaget jag tar.

Hit men inte längre kom jag på jungfrufärden, motorn dog helt plötsligt och sen kom regnet:
https://i.postimg.cc/KYgtBcsn/20190829-170026.jpg

Så då var det inte mycket att göra, regnet öste ner och verkade inte ge med sig, så jag bytte om, gick upp i huset och började fixa käk. Jag hade dock en teori till varför motorn stannat helt plötsligt, så när det framemot kvällningen fanns mat i magen och det var uppehåll, gick jag ner och letade fram en begagnad tändspole ur gömmorna och med den monterad så startade motorn som om inget hänt. Att tändspolen bara gav upp sådär var ju konstigt, men skönt att det nu är löst.

Det var ju på sätt och vis skönt att jag inte ens kom ut från uppfarten när bussen la av, för då kunde jag bara låta den stå och ägna mig åt annat. Nu ville jag provköra och det var ju dessutom mörkt, tänk om man får haveri i mörkret på en smal oupplyst väg på landet? Men ingen minns en fegis, så utrustad med en batteridriven arbetslampa som enda verktyg, satte jag mig bakom ratten och fortsatte utbackningen från uppfarten. Nu var det riktigt synd att jag ännu inte fått fason på backljuset, för det hade verkligen behövts, men genom att hissa ner rutan och titta bakåt gick det bra ändå.

Det blev bara en kort provtur, sammanlagt kanske en kilometer, men jag fick köra buss för första gången på tre år! ICQ/bp
https://i.postimg.cc/267b71dB/20190829-212956.jpg

Det kändes riktigt stort att ha varit ute på en sväng, även om bromsarna var dåliga på grund av undermålig luftning, helljuset funkade inte av okänd anledning och motorn ville dö om man inte varvade ganska friskt. Det stora plus:et var växellådan! Vilken skillnad! Inte bara med varvtalen, för det hann jag knappt känna med den bångstyriga motorn i de låga hastigheterna, men framförallt i hur tajt växellägena låg nu. Jag letade vant efter växlarna på helt fel ställe, jag har fortfarande inte vant mig vid att jag inte behöver sträcka mig efter trean!

Så med denna succé, som man ju ändå får kalla det, tog jag kväll på riktigt. Jag ville ju såklart börja meka med alla småsaker som jag upptäckt nu när jag kört, men det är ganska poänglöst att jobba i mörkret när man inte har bråttom. Och även om jag hade en del syjobb kvar, kände jag att jag kunde kosta på mig att lulla runt i garaget ett tag, plocka med allehanda saker och fundera över framtida små projekt och moddar som kommer till bussen. ICQ/ad Jag tar ganska tidigt kväll och sjunker ner i ett varmt bad.

Nästa dag vaknar jag till solsken, men nu verkar sommaren över, för det är inte alls lika varmt längre. Men när jag väl står där på uppfarten och begrundar bussen, får jag ett ryck. Högtryckstvätten står redan framrullad, så det är bara att koppla in elen och dra på vattnet så kan jag spola av bussen.

Det är rätt tillfredsställande att tvätta av även en råtta, det är bara det att man inte behöver vara så noggrann:
https://i.postimg.cc/9fWjqzfk/20190830-124235.jpg

Taket var ju grönaktigt av alger och bussen var allmänt skitig efter att ha stått några år ute utan att ha tvättats. Så visst blev det skillnad. Ett experiment i denna övning var även att se hur lätt färgen som börjat flaga släpper när det spolas med högtryck. Jag vill ju ha bort det blåa i sinom tid, det är inte högprioriterat, men jag bävar för arbetets omfattning. Jag behöver ju först rostlaga, sen måste man lyfta av poptopen om det blå ska bort, då skulle man samtidigt rostskydda dropplisten osv osv. så jag tror han får leva som blå råtta ett tag till.

Nästa bekymmer på dagordningen var helljuset. Jag börjar med att kolla säkringarna, sen kollar jag om jag hittar någon lös kabel, men när inget av detta kunde hittas, så återstod bara att skruva loss blinkersspaken. Mycket riktigt, där hade en lödning släppt.

Jag känner en kille som bytte blinkersspak på sin buss för ett antal år sen:
https://i.postimg.cc/8C9QX4H2/20190830-171806.jpg

Först försöker jag att dra ut den avbrutna kabeln längre ur kabelhöljet, men det är stört omöjligt, så det slutar med att jag får löda på en liten förlängning, så jag slipper anstränga kopplingspunkten ännu mer. Med detta ordnat har jag således fason på helljuset igen, reläet klickar och lamporna lyser, även om det i starka solskenet tycks om att ena halvljuslampan slocknat nu istället. Det måste vara en trasig glödlampa tänker jag, om nu tändspolen gick efter tre års dvala kan ju en glödis mycket väl ha gått samma väg. Men innan jag tar itu med det, återmonterar jag allt. Jag bestämmer mig i detta skede även för att flytta på strömställaren för lyset på bussen. Den har jag en gång i tiden skruvat fast på fel sida om ratten, dvs till höger, bredvid torkarreglaget. Detta är förmodligen gjort helt i okunskap och jag har inte tänkt på det förrän andra personer satt sig och ska köra bussen, då de inte hittar knappen. Det är väl närmast en branschstandard med ljusomkopplaren till vänster om ratten?

Länge trodde jag att det inte  kunde vara möjligt att flytta på brytaren på grund av kabeldragningen bakom instrumentbrädan, men det tog mig den här gången inte många minuter att lista ut att det nog visst borde gå. Så efter att helt a frigjort kontakten från sina sju sladdar, så kunde jag tråckla ut dem på andra sidan om rattkonsolen. Det var bara den tunna bruna tråd som bryggar reglagen i panelen som jag behövde vända på för att den skulle nå, men det var snabbt gjort. I samma veva undersökte jag även om jag skulle byta ut strömställaren till en annan jag hade liggandes. Men den kommer allra troligast från 72an och jag hann konkludera att det var alldeles för mycket jobb att lista ut om det ens var möjligt då kabeldragningen skiljer sig väsentligt mellan de två modellerna, det slutade med att jag flyttade över den betydligt fräschare knoppen istället, den var kompatibel mellan 72 och 69.  ICQ/ap Tidigare hade jag dessutom "fel" symbol på knoppen, det var knoppen för innerbelysningen som fått illustrera ljusomkopplare.

Strömställare för lyse tillbaks där den hör hemma, med rätt knopp i ett fräschare utförande.
https://i.postimg.cc/rybjdbmX/20190830-180110.jpg

I hålet där strömställaren nu hamnade, har det fram tills dess suttit en brytare för extraljusen. När jag installerade dem för en herrans massa år sen, hade jag bestämt för mig att en sådan knopp behövdes ur lagens synvinkel. Nu vet jag bättre och ville ta bort knoppen, så extralyset går på automatiskt med helljuset.

Näst på tur stod ju att undersöka den felande lampan, när jag klämmer loss sargen för lamporna och skruvar loss insatsen, så ser jag att jag vill åtgärda lite av den rost som kommit kring mina svetsar i lyktpottan. Det är nämligen så att jag H4-konverterade för ett par år sen och då måste man svetsa in ett par beslag inne i pottan, dessa hade inte riktigt rostskyddats, så det gör jag nu, borsta rent och penslar på nytt.

Uppfräschad lyktpotta, idag hade jag lagt svetsarna snyggare och slipat bättre, men det syns ju ändå inte så det får vara:
https://i.postimg.cc/GmbXrDtH/20190831-134340.jpg

Lustigt nog visar det sig inte vara något fel på lampan, så det måste varit någon tillfällig glappkontakt, för sen funkade det som det skulle igen. När allt återmonteras igen, så sätter jag några popnitar i lyktsargarna som ju kommer från originallyktorna och därför har ett par hål som inte används. Först letar jag efter passande skruv att sätta in som "fejk", men det tar för lång tid, så jag pluggar dem med nitar så länge. Sargarna är i detta utförande bara klämda på plats.

Sen vidtar ett arbete som om jag hade vetat att det skulle ta sån tid, så skulle jag aldrig gett mig på det. Sen ett par år tillbaka har jag ropat hem ett intervalltorkarrelä av fabrikat Hella på tradera. Det fina med det här reläet till skillnad från något gammalt Biltemarelä jag har liggandes, är att det är långt färre kablar och har dessutom ett utseende som kanske inte är originallikt, men åtminstone ser lite tidstypiskt ut.

Hella intervalltorkarrelä till bussen, en funktion jag saknat i alla år, nu skulle den bli verklighet!
https://i.postimg.cc/020LpPJK/20190831-134327.jpg

Jag tycker inte att jag är helt tappad bakom en vagn när det kommer till såhär enkla kopplingsscheman, men hur mycket jag än mätte och försökte fick jag inte till det. Mycket av den googlebara infon fanns dessutom på thesamba som dagen till ära, låg nere och var inte åtkomlig. Det slutade med att jag insåg att jag får ge mig, för nu har det här tagit större delen av dagen och jag hade inte gjort något framsteg alls! Grymt frustrerande. Reläet skulle sitta som en smäck i det tomma hål där ljusomkopplaren satt, precis bredvid torkarnas strömställare.

Jag tar en paus i detta och återgår till mer nödvändiga och lättare utmaningar. Med mor på plats igen, kan jag nu lufta bromsarna riktigt ordentligt på alla fyra hjulen och därpå skruvar jag tillbaks all el i instrumentbrädan igen. Jag hade lovat mig själv en provtur runt sjöarna innan semestern var över och nu var denna stund kommen. Tidigare under dagen hade jag justerat tändning och försökt ställa om förgasaren, med ett mediokert resultat. Motorn gick väl något bättre, men dog fortfarande lätt på låga varv och hade svårt att hålla tomgången. Tjuvluft undersöktes såklart som första åtgärd.

Dock var vagnen ändå fullt körbar och nu tog bromsarna högt upp igen, nu kände jag igen pedalen! Så med inte mycket mer än en tändningslampa, en 10mm-hylsa i ett spärrskaft för att kunna vrida fördelaren och en lång smal mejsel för att kunna ställa gasaren och telefonen om jag skulle ståendes någon stans på vägen, gav jag mig ut på jungfrufärden. Runt sjöarna är det... 17,6km! Och halvvägs stannar jag vid ett ställe där jag brukar stanna till och fota när det finns speciell anledning till det. Här passar jag på att justera tändning och förgasare när jag ändå klivit ur.

"En buss vid en väg, somarens sista suck" kallar jag detta porträtt:
https://i.postimg.cc/dVHrXHft/20190831-190757.jpg

Provturen ger mig ännu mer perspektiv på bussens beteende. Motorn är ju som den är, jag har aldrig hittat en riktigt bra Solex-34, den som sitter i är en av de mindre dåliga jag äger och även om jag inte hade isär och rengjorde den i denna vevan, så är det gjort för inte så länge sen. Däremot har jag aldrig ägnat någon större uppmärksamhet åt tändfördelaren, så det blir ett upprioriterat projekt framöver, speciellt eftersom jag passade på att köpa en renoveringssats av Frederik när han sålde såna här på forumet. Motorn går dock tillräckligt bra för att jag ska kunna köra de 7km till vinteruppställningen som kommer på fråga för i år.

Bromsarna, tar inte riktigt jämt, men de beter sig såsom jag minns det och i det skicket har den ju besiktats förr. Innan besiktning (i framtiden) så ska jag ha av trummorna runt om, konytrollera, byta ut det som eventuellt behöver bytas ut, men framförallt smörja upp justeringar och rörliga delar. När jag började närma mig slutet på min lilla rundtur, så kom den omisskännliga odören av anliggande broms in i kupén, "det luktar pendeltåg" är ett citat jag drar mig till minnes. När jag senare undersöker höger frambroms, som är den som gått varm och till och med ryker, så snurrar hjulet så lätt som om inget hade hänt. Så jag bemödade mig aldrig om att montera isär bromsen den här gången.

Växellådan är den verkliga framgångssagan i hela denna operation och det känns extra skönt med tanke på att det är ju den jag bytt ut! Växlarna är så sjukt tajta att jag som sagt inte vant mig vid var växellägena ligger, det är en fröjd att växla nu. Jag blev ju även tvungen att "klocka" lådan som alla som gjort detta gör, jag mäter med GPS att jag åker i 80km/h och har ett motorvarv på 2400rpm. Detta då med en AT-låda och 185-14. Jag har inte haft möjlighet att testa i högre hastigheter, men delvis på grund av motorn, kanske framförallt på grund av lådan, så känns det inte relevant att växla till fyran i 50-60km/h vilket aldrig var några problem innan. Det mest intressanta spörsmålet härifrån är hur stor skillnad det är mot en 1302-låda, en med den sk 4,12-utväxlingen.

Ännu har jag kört väldigt lite, så det återstår att se hur grejerna beter sig i det långa loppet, men jag har inte hört några missljud eller fått några misstankar om att något skulle stå galet till. Motorn pinkar lite revir, så helt tät efter alla packningsbyten blev den inte, men jag hade nog inte väntat mig det heller. En folkamotor är omöjlig att få helt tät, dessutom kör jag nu på 10W-30 som ska bytas ut till förmån för 20W-50 efter att denna olja fått skölja igenom motorn. Det återstår som sagt att se hur detta artar sig i det långa loppet.

Med ankomst till stugan igen var det dags för middag, sen var det mörkt ute igen och ingen idé att meka. Men det är ju då, som vi alla vet, sypasset tar vid. Jag börjar med att sprätta upp sömmarna där jag märkt ut att barnsängens balk sitter och går sedan ner och provmonterar. Jodå det funkar som det ska efter att jag sprättat upp några stygn till. Nu har jag riktmärket och bekräftelsen på att det funkar. Något som jag stört mig på, men som jag tvekat lite i hur jag ska göra med, är att resåren som syddes in i ovankant blev lite för lång, så den går förbi hörnen och knapparna och ca 10cm in på dörrarnas längd, det har gjort att gardinen "hängt" lite i framkant vid dörren, då resåren inte lika lätt låter sig vinklas på samma sätt som gardinen eftersom den är styvare. Så jag börjar med att sprätta upp resåren och klipper av den. Därefter sys en ny förstärkning i den nya änden på resåren. Sen börjar jag med att försöka lista ut hur jag ska göra hålen.

Och jag behöver inte dra alla tankevurpor och missar här, men till slut kommer jag på hur jag ska göra. Jag får sprätta upp sömmen i skarven hela vägen, för att först sy in- och utsida med varandra, , sen kan jag sy dörr- och framrutesida i den ursprungliga skarven, upp till märket för där hålet ska vara. På så vis får jag en "fyrvägssöm" precis i skarven vid a-stolpen och det ger ett hål som går att trä balken igenom, men där fram- och bakstycke sitter ihop med varandra.

In- och utsida, likväl som fram- och baksida är här ihopsytt till en "kanal" genom tyget i skarven:
https://i.postimg.cc/Vv6f0gY5/20190901-003612.jpg

Det är ett jäkla pyssel men till slut får jag till det på båda sidor och kan kalla det ett dagsverke. Lampan släcks och jag sover gott den natten. Dagen därpå, min sista dag på semestern, provas gardinen på vagnen igen. Den borttagna resåren resulterar i att jag får flytta knappen en bit bakåt för att få tyget vid dörrarna spänt, men på båda sidor fanns det redan gamla hål som gick att använda och stämde ganska bra, så jag slapp att borra fler hål. Men nu sitter tyget bra vid dörrarna också. Sedan blir det en ganska snar lärdom att det blir enklast om sängen monteras före gardinen. På så vis häktar man bara av den del som ska träs igenom gardinen och häktar fast den igen.

Supermysigt, nu börjar det likna något:
https://i.postimg.cc/LhKWF40R/20190901-111941.jpg

På ena sidan får jag lägga några handstygn för att inte tyget ska vika sig fult, men det har redan blivit en vana och det känns bra att dra lite björntråd där belastning kan tänkas uppstå. Nu är det i princip bara att vika in kanten nedtill vid kilarna och sy in fållen så är gardinen helt klar. Men för det behöver jag inte bussen att måtta mot, så det kan göras närhelst jag behagar. Mor min har blivit lite sporrad av mitt syende, så den gamla maskinen som inte riktigt går som den ska kommer ersättas med en ny, då blir det säkert roligare att sy och jag har för av sikt att laga tyget runt den stora dynan också, den blev musangripen för många år sen, men jag har löst det genom att helt enkelt vända den upp och ner.

Sen är det inte mycket mer att göra, mattan läggs i framtill i kupén och allt plockas ihop och läggs på sin plats i bussen. Nu är väl tanken att den får stå tills jag får till ett tillfälle att köra iväg den till avställningsplatsen där den ska stå i vinter. Sedan blir det nya friska tag nästa sommar, då är tanken att försöka fixa rosten och diverse andra småprojekt som jag gått och grunnat på. Jag har redan börjat samla på mig lite delar... Får ta och fixa en lista så jag inte glömmer något. ICQ/ap

Nu får vi se vad jag uppdaterar med härnäst, jag lever med bussar i mitt liv, så det kommer nog hända ett och annat bussrelaterat snart igen. Men jag ska verkligen försöka fokusera på att installera kaminerna i huset så jag har värme att erbjuda MrP när vi ska jobba vidare på Lucy sen.

https://i.postimg.cc/90x1pGvD/Summer-s-end.jpg

På återhörande! ICQ/br

Grinder and paint, makes me the welder I ain't

261

ICQ/ay

Det är aldrig försent att ge upp, och börja om med gamla erfarenheter som grund.
http://boxerville.se/forum/viewtopic.php?id=2062  typ2 bay -73 RHD camping "Bay-Be Blue" bussen byggs i version 1..
http://boxerville.se/forum/viewtopic.ph … 73#p204073 latebayEh wannabesplit Dh.vilande tråd
http://boxerville.se/forum/viewtopic.php?id=2058  typ1 oval-56 "Maximiliam"  vilande tråd.:-(

262

ICQ/ay

Bengt i Sala
50 Barndoor Skåp (delägare)   -51 Barndoor Kombi   -55 Barndoor Pickup -58 Pickup "Den Svenska Binzen"
Chevrolet -56 VW skåp -08 BMW 740i -00

263

Snyggt och flitigt jobbat!  ICQ/ay  ICQ/ay  ICQ/ay

You should want it to be hard, then no one can replicate what You did create!

264

Bra jobbat Kee. Grattis till en rullande buss. Det måste vara underbart att få köra bussen igen. Jag längtar också efter det ögonblicket.  ICQ/bi

265

Ja det var underbart, skulle gärna köra mer och fortsätta på den inslagna vägen, men förnuftet säger att jag nu måste fokusera på annat. Fördelen är ändå att rätt mycket är gjort när han rullas ut ur vinteridet nästa år. Sen kommer det krävas en del tråkig rostlagning innan han blir besiktningsbefriad. Men under tiden hoppas jag att jag har en besiktad splitt att skava runt i.

Tack för all support! ICQ/ay

Grinder and paint, makes me the welder I ain't

266

Va spännande att följa varvningarna mellan syjobb och motorinstallation. Bra jobbat hur som helst.

Du skriver
...färgen som börjat flaga släpper när det spolas med högtryck. Jag vill ju ha bort det blåa i sinom tid...

Jag såg ett av de amerikanska bilshowserierna där de använde högtryckstvätt fast de matade den med kokhett vatten. Detta skulle avlägsna färgen ännu bättre. Jag dka prova på min 73:a om jag får till att koppla hett vatten i slangen
Möjligen från duschslangen hemma... ?  ICQ/al

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _  _ _ _ _  _ _ _ _ _
1956 Panelvan, 1973 1303S, 1973 Silver Hawk, 2012 T5 biogasbuss

267

Tack för kommentaren J-I! Ja det är verkligen kul att man inom bilhobbyn kan ägna sig åt allt möjligt, speciellt hos bussarna med sina ibland speciella inredningar. Ibland ska man dra lite vattenrör, ibland kanske man måste vara haj på gasledningar, ofta måste man plocka fram sticksågen och min senaste fäbless, syjobben. Det är faktiskt riktigt kul när man väl får kläm på det och man blir inspirerad till att göra mer detaljer till bussen. Av spillbitarna har jag bland annat tänkt göra omtag till gardinerna och nu ska jag en gång för alltid laga den musätna dynan bakom soffan. Det blir inte utbytt tyg, då jag inte har tillräckligt med spill kvar, men jag ska lappa den så den blir hel iaf. Hålet har jag kunnat haft nedåt, så det blir ingen synlig skillnad, men det är praktiskt när ett överdrag täcker hela kudden. ICQ/ah

Angående varmvattnet så ska det bli intressant att se hur det går för dig. Jag har ju inget varmvatten i garaget, men nog skulle man kunna koppla in sig på något ställe i huset om man så ville? Duschslangen är ju ett enkelt ställe, bara i med en halvtums krananslutning med utvändig gänga i slangen, eller invändig direkt i blandaren, så kan man koppla på trädgårdsslangen sen. Finns även adaptrar för att få halvtumsgänga i köksblandaren om den ligger bättre till. Jag tänker dock främst färgborttagning och slipning. Men att spola bort färgborttagningen med högtrycken kanske är effektivt? ICQ/bw

Grinder and paint, makes me the welder I ain't