1973 sattes det väl knappast på några diagonaldäck i de Europeiska bilfabrikerna?? (i alla fall inte på bilar som skulle levereras till oss?).
Sommaren 2004 hade jag det tvivelaktiga nöjet att framföra en brittisk veteranbil från mitten 1960-talet med diagonaldäck, en "hundkoja", på såväl motortrafikled som på motorväg och småvägar i Västergötland.
Den var väldigt känslig för sidvind, spår i vägbanan efter tung trafik och de där upphöjda eller frästa markeringarna som skall väcka sovande förare när de är på väg ut i periferin i gränsen till vägrenen.
Två år senare gjorde jag samma resa, med samma bil, men då med moderna radialdäck, den bilen har ju visserligen en annan slags väghållning än en gammal VW, men det kändes som en helt annan bil. Spåren i vägbanan kändes inte lika påtaliga det blev ingen järnvägskänsla, man kunde själv välja hur man ville åka. Sidvindskänsligheten var nästan borta, minin är ju förvisso rätt låg med bättre viktförhållande än en bubbla. Och visst förde det oväsen i markeringarna, men inte på samma sätt riktigt. Vägljudet var ju annorlunda också, men det beror nog mer på däcksmönstret.
Man kan inte jämföra en Mini med en VW, men samma bil med olika däck...
Så även om det historiskt är mer korrekt att ha diagonaldäck så anser jag att man får göra eftergifter till dagens trafikförhållanden och komfort, vi kan ju inte ändå köra på samma sorts bensin, eller ens på vänster sida, som vi gjorde när många av våra bilar var i vardagstrafik.
Mitt minne av 70-talet, gamla 60-tals VW med slitna diagonaldäck, som liksom tillsammans med de enkelledade bakaxlarna vek sig inunder bilen vid 90 graders kurvtagningar i endast 60 km/h....
Mina senare 1302 och efterföljande 1303 fick 165:or från Good Year eller Michelin, mest beroende på att jag fick bra rabatt hos en närbelägen däckfirma.
"There is no dark side of the moon really. Matter of fact it's all dark."