Det är naturligtvis ingen brådska. Har man överlevt ett drygt halvt århundrade utan en AJS från 1927 är det alls ingen panik.
Men, ett frö hade blivit sått.
Hojåkande kompisar med fötter i veterankretsar har i många år tipsat om den ena AJS:en efter den andra. I nio fall av tio har det dock rört sig om hojar på 350 kubik, och ytterst sällan någon 27:a. Flera 26:or och någon enstaka 28:or dök upp, men som sagt nästan bara 350 kubik.
Visst har man kunnat hitta topprenoverade 27:or i utomlandet, men då har vi pratat ganska orealistiska summor.
Letandet fortsatte. Jag började överväga både 1926 och 1928, och faktiskt även en lite mindre motor. 1929 går bort, eftersom det är första med helt nydesignad ram och motor. Ingen flattank längre.
I maj slog en kompis i Skåne larm. Det fanns en AJS 1927 500cc på Auctionet. Ni känner säkert igen alla funderingar som går genom skallen när man försöker motivera för sig själv inköpet av ett fordon som man absolut inte behöver, och som man egentligen inte har någon nytta av heller.
Men det är bara att slå bort sådana tankar. Den skulle faktiskt bara köpas. Om det skulle råka vara någon av forumvännerna som lade det näst högsta budet så ber jag om ursäkt.
Släp på och iväg till Östergötland!

Nu står de andra hojarna i garaget och undrar vad det är för dinosaurie som hamnat där
Jag som tyckte att hojar från tidigt åttiotal var gamla...

Det är faktiskt inte så dåligt utgångsläge. Enligt uppgift gjordes den nästan körklar för något tiotal år sedan. Motorn är i ordning, och lucasmagneten är utbytt mot en tidstypisk Bosch magdyno, så den är förberedd för elektrisk belysning. Även om det skulle vara... utmanande... med acetylenbelysning så finns det en praktisk aspekt med elektriska lampor. Någon har också slöjdat - med ganska tveksamt resultat - en batterilåda med en hemlig strömbrytare. Den får nog sitta kvar.
Hojen hade ramlat ur registret. Det första jag gjorde var att ansöka om ursprungskontroll. Jag var övertygad att det skulle ta lång tid, och innebära kontakter med vresiga myndighetspersoner. Jag skickade in det utdrag från landsarkivet i Uppsala som medföljde, tillsammans med köpehandlingar och några bilder på ram- resp. motornummer. För några dagar sedan dök det upp ett kuvert från Transportstyrelsen som sade att ursprungskontrollen var godkänd, och att det nu bara är att beställa tid för registreringsbesiktning.
Nu blir det skarpt läge. Innan regbesiktning är det lämpligt att ha belysningen i fungerande skick. En någorlunda passande strålkastare har inhandlats på en lokal veteranmarknad. Sillburk av mässing får komma senare. Nu väntar jag bara på fästjärn till en Norton 16H, som också har webbgaffel. Sådana järn finns som repro. De går säkert att anpassa.
En annan eftergift åt moderna tider är att handbromsen (jo, den har faktiskt en sådan) ska flyttas till höger köttkrok. Original är det ventillyftaren som manövreras med höger handtag. Bromsen sitter till vänster tillsammans med kopplingen... Den förra i köttkroken och den senare i ett annat handtag på vänster sida.
Dessutom är den ombyggd till rullgas. Det får naturligtvis vara kvar. Original är det två spakar på höger sida, en för trottel och en för luft. Tändningen på vänster sida.
Tyvärr var rullgashandtaget spräck i godset. Ett repro Harley-handtag (de har också 1" styre) för enkelwire har beställts.
Nu är det bara resten kvar!
Jo, om någon har en Binks förgasare liggande får vederbörande gärna höra av sig. Här sitter i stället en Amal pre-monobloc. Säkerligen en mycket bättre och modernare förgasare...