.
1 2016-09-10 16:52:44 Senaste redigerad av Low&Slow (2016-10-21 10:19:42)
- Frederik
- Pro Writer
- Offline
Batteri 3000mAh = 3Ah, dvs du kan teoretiskt hänga på tutan 1h innan batteriet är slut.
LED är lite lurigare eftersom märkningen kan vara missriktade. Många gånger är angivivna watt i överkant (om det är Kina prylar du kikar på) Men annars kan du räkna Ampere= Watt/Volt tex 18W lampan: 18/12v= 1,5A. Har du den lampan på i 1h så åtgår 1,5Ah. Så återigen teoretiskt skulle den kunna lysa 25/1,5= Drygt 16h i sträck.
40W = 7,5timmar
50W = 6timmar
- ypzilon
- Contributor
- Offline
Man bör aldrig dra ur ett batteri mer än 40-60% beroende på batteri.
Så runt 30 minuter är mer lämpligt med 3Ah och 3A.
- Frederik
- Pro Writer
- Offline
Ja men du får bara ut ca 2h lystid. Jag gissar bara, men utgår nästan från att 3000mAh batteriet är ett Litiumbatteri? Och då har du inte problemet med att du inte skall "tömma" det helt.
Sen får du nog vara beredd på att räkna med kortare tider i verkligheten, tex pga sämre Ah än märkningen, temperaturer mm.
- kee
- Pro Writer
- Offline
Det knepiga med att räkna på batteriers driftsättning är att spänningen som generas av batteriet inte avtar linjärt med belastning. Ytterligare faktorer som komplicerar beräkningar av batteriers driftkapacitet är om utrustningen har ett "tröskelvärde" under vilket apparaten inte går att driva. Det är alltså då svårt att jämföra tex en ledlampa som ofta låter sig drivas av olika spänningar (det fula uttrycket "multivolt") tex mellan 9 och 36 volt, mot en apparat som helt sonika inte låter sig drivas av en spänning lägre än 11,8 volt tex.
Visst kan man räkna på det teoretiskt som Frederik visat här ovan, men det är inte säkert att teori och verklighet riktigt matchar om man inte tar hänsyn till massa "om och men". Ytterligare kanske man måste tänka på om batteriet har styrelektronik, likt många sk "powerpacks" eller elcykelbatterier tex?
Huruvida man kan urladda olika typer av batterier olika mycket utan att de tar skada har iaf jag fått lite olika uppgifter om. Än så länge håller jag mig till linjen att det är bra att hålla alla batterier så fulladdade som möjligt så stor del av tiden som möjligt. Däremot har jag också hört riktivärdet 50% som en bra gräns för hur mycket man bör urladda ett vanligt blysyrabatteri. Ett NiMH, AGM eller ett Li-ion batteri torde har större urladdningskapacitet men ska alltså underhållas även de för att ha så lång livslängd som möjligt.
För övrigt ett grymt intressant samtalsämne och det vore kul med mer kunskapsinput i tråden. 
Och man bör nämna att det inte finns några ord som "volttal" (spänning) eller "antal watt" (effekt) och strömmen mäts i ampere medan batteriers kapacitet mäts i "amperetimmar" och dessa två ska inte förväxlas. Storheter som är såpass vanliga att det är märkligt att det inte är mer allmängiltig kunskap hur orden ska användas. Jag tolkar dock frederiks instruktion här ovan att den var för att göra räkneexemplen väldigt tydliga. En rättshaverist som jag kan dock inte låta det gå obemärkt förbi. 
Kuriosa:
(Att en produkt har "high power" kan på engelska ibland tolkas som att den drar mycket ström och därför är oekonomisk, därför har jag sett apparater märkta med "high wattage" för att beskriva samma sak, felaktigt, men som jag gissar låter rätt ur marknadsföringssyfte)
Grinder and paint, makes me the welder I ain't
Det var väl på grund av felaktiga ordval, nybildning av ord, neologism, som jag inte gav mig in i diskussionen.
Det blir väldigt svårt att förklara då man inte använder samma ord i samma språk.
Sedan är batterikunskap ytterst komplicerat, det finns många variabler som påverkar batteriets förmåga att ta emot laddning och sedan avge ström.
De batterier (=ackumulatorer) vi idag omger oss med omvandlar elektrisk energi till kemisk energi som kan lagras, och vice versa, och här finns iallafall en fysiker som givit namn åt sina upptäckter, Peukert som då skapade Peukert's lag.
Att sedan batterifabrikanterna lämnar helt eller delvis felaktiga uppgifter på batteriets etikett om dess kapacitet gör ju inte direkt saken bättre.
Jag påbörjade en gång en kurs som handlade om detta ämne, men kände att det blev allt för komplicerat, och på den tiden fanns inte ens alla de moderna batterier som vi har idag...
Om Peukert´s lag kan man någorlunda lättförståeligt läsa om här:
http://wiki.sikvall.se/index.php/Peukerts_lag
Sedan, som en gliring till kee, kan jag säga att den juridiska och medicinsk-psykiatriska termen för "rättshaverism" är kverulansparanoia, eller "Paranoia querulans", så det så! 
Om det är nån mer diskussion ni vill att jag skall ta död på så säg bara till .
"There is no dark side of the moon really. Matter of fact it's all dark."
