Jag har haft en tuff tid med min gamla rostiga pickup. Det börjar med att jag konstaterar att jag fått olja på lamellen i slutet på förra säsongen. Nu skulle det åtgärdas, motor ut, byte av packbox, rengöra lamellen, utföra service. Jag hinner köra fram och tillbaka till jobbet, när jag ska tanka ser jag ett snyggt spår efter pickisen. Det fullkomligen rinner olja ur motorn! Den har ju ett sjukt axialglapp och har funkat i två säsonger och säkert närmare 1500 mil för mig, så det var väl dags. Får ställa in besiktningstiden. Vad göra? Början på säsongen och jag vill ju bra köra. Att hitta en setonhundraspis på lagom avstånd är allt annat än lätt. Träffar en klubbkamrat på jobbet som har en spis att avyttra, han lovordar den och säger att den har få mil. Jag får köpa den för samma slant han gav, det är en saftig utgift jag inte räknat med mitt i säsongen, samtidigt känns det tveksamt då lådans backväxel knappt går att använda. Men jag skrider till verket ändå och ägnar fyra långa dagar av semestern i garaget för att byta motor. Motorn går väldigt fint, men jag tycker att den har lite lägre effekt än vad jag vill minnas att den gamla hade, kanske bara förgasar- och tändningsjusteringar? På väg hem till en polare dagen efter jag färdigställt allt och femtio meter från honom råkar jag ut för nästa fadäs.
På gatan ligger säkert femtiotalet pansarplåtar utlagda då de byter vattenledningar i området. Hafsigt, huller om buller och emellanåt flera plåtar på varandra. Pickisen är ju låg så jag kör försiktigt fram, det är som att åka på en skogsstig, man skuttar fram. När jag ska saxa över sista plåten tar det tvärstopp! Trots att farten är runt gånghastighet om ens det, får jag ratten i solar plexus, tappar andan och ligger och ojar mig på soffan i hytten. Pickisen har tystnat. När jag ska köra vidare fungerar varken styrning eller växling! Efter en bogsering de sista femtio metrarna till polarns uppfart konstaterar vi att jag haft en rejäl otur. Smällen har tagit på hjälpstyrarmens bult, den har i sin tur vridit hela fästet bakåt nedtill, bultens nya vinkel gjorde att hjälpstyrarmen slog uppåt baktill och gav växellänkaget en snygg knäck. När vi river ner framvagnen ser vi att det är ännu värre än vi först gissat. Hela det undre torsionsröret har knäckts! Det har spruckit upp i en av svetsfogarna, jag tolkar det som att det är där det är svagast, inte nödvändigtvis för att det var en dåligt lagd svets.
Jag vill nu ha inflikningar på hur jag kan rädda situationen bäst, inga spydiga kommentarer tack. Pickisen står på polarns uppfart och jag har en tidsfrist på en månad ungefär. Framvagnen ligger hemma på arbetsbänken.
Tror ni det är möjligt att rädda framvagnen? Snitta upp den i bitar och sen svetsa ihop allt igen? Satsa på en annan framvagn kanske?
Sprickan:
Här ser man hur mycket det undre är knäckt i förhållande till det övre:
Bultens fäste, totalmosat:
bor lite långt från "matrummet" eller var det var du bodde.. annars skulle jag kommit förbi och hjälpt till.. 
men med några sådana så är du framme..!!! bromsa inte nu ÖKA!!!! 
