Växellådan
Det får bli en liten uppdatering denna helg.
Trim-djävulen hade slagit klorna i mig under sommaren 1999 då jag åkte runt med en 2165cc maskin som sattes ihop med stram studentbudget. Pengar till att bygga en preppad låda fanns inte då, men under följande vinter skulle det byggas både en ny motor och låda.
Det mesta av inkråmet till lådan fixade Street Shop i Enköping fram. En av killarna som drev den, Hasse Andersson, är en klurig kille som då jobbade på maskinverkstad och laborerade med såväl hemtillverkade drivaxlar som växellådsdrev. Brodern Magnus Anderssons bil som tävlades flitigt under 90-talet fick agera testbänk. Denna bil såldes f.ö. nyligen sommaren 2012 till "Erco" här på BV som efter säsongen sålde den vidare till skåne.
En "Andersson-made" main shaft med rakskurna drev
Hur som helst, då jag på den tiden inte hade så bra koll på hur man sätter ihop en växellåda, vilka delar som krävs samt vilka utväxlingar som är lämpligt så fick de i stort sett fria händer.
Ihopmonteringen sköttes av brödernas pappa.
Lådan under ihopmontering
Recept:
En av fördelarna (eller nackdelarna) med att ett projekt drar ut på tiden som detta har gjort är att man har gott om tid att ändra sig om hur det skall vara och gott om tid och hitta delar 
ZF lamelldiff i beståndsdelar (dålig mobilbild)
En sådan del är diffen. Lådan sattes som sagt ihop med en superdiff och visst hade jag funderingar på att försöka hitta en ZF diff, men att göra det i detta land är knepigt.
Dock dök det upp en sådan till salu 2010 och inhandlades raskt. Då den var begagnad och levt ett hårt liv i rallycrosssvängen skickades den till Janne Andersson i Norrtälje som plockade isär och gick igenom allt innan ihopmontering igen. Janne har ju erfarenhet av dessa diffar då han har en i sin egen buggy.
Lådan urskruvad för "uppgradering"
Lådan som redan satt på plats i bilen fick skruvas ur och kördes sedan i början på 2011 till Hans Landelius i Södertälje för "uppgradering" med denna diff.
Den uppmärksamme noterar att färgen på växellådshusen försvunnit sedan den sattes ihop första gången. Det är inte alldeles enkelt att måla/lackera magnesium och få det att sitta fast vilket jag fick erfara. Färgen började flaga i stort sett omgående, så jag valde då att bumsa bort den och spreja den med en linoljebaserad rostskyddsolja istället.
Lådan på plats igen
Värt att notera är att jag åker med tidigare drivaxlar och senare bromsar med tillhörande sköldar. De senare lagerlocken och sköldarna har en annan typ av dränering för olja som letar sig förbi packboxen i form av ett hål som mynnar ut på baksidan av skölden. På de tidigare årsmodellerna sitter en "droppnäsa" på locken som oljan droppar från och rakt ner i en skålformad plåt med pip (sitter i trumman) ut vilken oljan slungas.
Att bara skruva dit senare sköld och lagerlock på ett tidigt drivaxelrör fungerar inte. Hjullagret sticker ut ca 3mm längre ur hubben vilket gör att locket inte kan monteras eftersom skölden inte kläms fast och lagret tätas.
Ett felaktigt sätt är att då använda sig av de tidiga locken som förvisso klämmer lager/sköld, men med en dränering av gamla modellen som gör att olja droppar rakt in i trumman.
Jag löste det genom att svarva ur locken motsvarande (3mm), så att lagret/skölden kläms fast samt att jag fick slipa av ringen som packboxen tätar mot lika mycket.
Har senare förstått att man också kan använda sig av delar från typ 1 1966 som just har den nyare typen av dränering men de tidigare kortare axlarna, och att det då skall vara bolt-on.
Ännu vet ingen hur en gammal folkvagn kan bli!
