Early bay vs late bay, vad skiljer? (Sida 1 av 2)

Ja det finns som sagt mycket som skiljer modellerna emellan, men att det kom skivbromsar 1971 är ju en rätt stor sak. Sedan blev väl skärmkanterna utsvängda 71 eller 72 har jag för mig.

Lemmarna är inte riktiga på den 77an, de ser ut som t3an. T2a och b hade likadana lämmar till utseendet. 72 kom typ4a motorn i, men typ1 motorn fäljde med flera år, oftast i pickisarna faktiskt. Min 75a hade 1600 å  77an hade 2liters. kan ju ha varit bytt dock. t2a och t2b brukar man ju kalla dem, men 72an som en "switter modell" eftersom den har gamla stötisar och blinkers fram, men nya bakljusen.
73an (t2b) harju annat luftintag i fronten och jag tror att pressningen i fronten är olika oxå.  På buss blev luftintagettill motorn annars oxå, 72. Även nya skärmkanter både fram och bak. Nya stötisaroxå. och ljusa inredningen försvann 73 eller 74.
På lyxarna blev det ju olika lyxlister, och olika placering, osäker på årgången.

Men, det är ju blinkers, bakljus, bultmönster och stötisar som är det riktigt tydligasom skiljer t2a och b

68 hade flera OYO-specar, bla tryckknapparna, men även backspegeln och dörrhandtagen. 69 och 70 är väldigt lika varandra, men det kom ett nytt mätarhus 70 och så även bromsservo. 69-72 hade man spak vid dörröppningshandtaget som låsmekanism. Alla trumbromsbayar hade B-motorn på 1600 kubik och enkelportstoppar. 71 kom, förutom det som redan nämnts, en 50-hästars dubbelportsmotor och utsvängda skärmkanter bak. 72 flyttade tanklocket så att det gick att tanka och öppna skjutdörren samtidigt, tänk att en sån grej skulle ta flera år att komma på! Detta år kom även utsvängda skärmkanter fram. I karossen har ett större hål för motorn tagits upp, typ1-varianten får helt egna och nya kylplåtar. Det skulle dröja ända till 74 innan mjukstängningen hos skjutdörren togs bort i samma veva (tror det var 75) försvann även tankluckan. Typ1-motorn följde här i Sverige med som alternativ tom 75, därefter var det tvålitersmotorer av olika utförande som gällde. De typ4-motorer som figurerat parallellt med typ1-motorn under de första åren var 1700 72-73 och 1800 74-75. Båda dessa var här i Sverige förgasarmatade. På den egna marknaden fanns fler alternativ att tillgå, bla så hängde 50-hästars typ1-motorn, med till 82 då vw övergav luftkylningen hos bussarna helt.

72an brukar generellt räknas som en "tidig" även om det är ett "mish-mash". Det finns massor mer att skriva, men det här är det jag kommer på och hinner just nu.

Årsmodellförändringar är riktigt roligt att nörda ner sig i

Här är en lista över de mest uppenbara ändringarna för bayarna.

Om man förenklar, så är det svårt att skilja -68,-69 och -70 åt.

-68 är ju lättast att känna igen på dörrhantagen, som har tryckknapp på utsidan och varningslamporna i instrumentpanelen har inga symboler. Bla så är oljetryckslampan grön!!

-69 och -70 är väldigt lika. Det lättaste att skilja dom åt är att kolla på instrumentbrädan. På de tidiga går kåpan runt rattlåset upp i brädan och på en -70 så är det rakt.

-71 fick lilla fembulten och feta skärmkanten bak

-72 har gamla fronten, nya skärmkanter fram och nya bakdelen. Motorluckan blev lägre och bananformade luftintaget och löstagbara mellanplåten bakom motorn försvann. Man kunde nu också beställa typ4 motorn i bussar.

-73 fick nya fronten

-74 försvann tankluckan

-75 blev motor och bakluckehandtaget svart

-76 blev mätartavlorna svarta och pickupen kunde fås med typ4 motorn.

-77 kom nya gångjärn till motorluckan. De ser ut som två sprintar

-78 och -79 hände inget, förutom att ratten blev i gummi istället för plast.

Iom tvålitraren, dvs 76

5 x 112

Du ser! Massor med smådetaljer förekom genom åren, som tex bromsvätskeindikatorns position på i-brädan. Tror den suttit på åtminstone tre olika ställen. Likaledes finns det massor av andra små förändringar. En baklucka från en 73 passar inte utan moddning på en 69 tex och någon gång under sjuttiotalets första hälft (73-75) fick växellådan fästöglor i sprängkåpan för att hålla denne på plats i bakkant vid motorbyte eller liknande.

Så vill man veta vad som skiljer två olika årsmodeller av bayar åt, speciellt om det är långt mellan dem (tidsmässigt), måste man nog fråga på en specifik sak. Men det kanske gäller alla bilar när jag tänker efter... 

njaa... Passar å passar.... P din 68a har du rund tryckknapp på framdelen av yttre dörrhandtaget och låsknopp invändigt på dörren.

På en 69a har du låsknapp på insidan av yttre handtaget, men låsningen invändigt har du låsnings "spaken" bredvid innerhandtaget.

77an har lika utvändiga dörrhandtag som 69an men den har lika låsknopp invändigt som din 68a. Så, ska du ta dörrar är det bättre att ta från en 77a än en 70a, men frågan är ju om de inte är olika på utsidan, kring handtaget.

Varför ska du byta dörrar?
Jag gissar att din 68a har en annan blå nyans än vad 77an har.

Njaa hade väl kanske inte tänkt att byta, mer att ha grejer på lager och byta om det skulle behövas någon gång i framtiden De är ju knäckta vid backspegeln som på så många andra 68: or.

Angående bromsvätskebehållaren passade locket från en 1302/1303 rakt över på min.

Den här frågan är väl inte direkt kopplad till trådrubriken, men jag undrar varför vissa bayar har enkelradig plåt bak medan andra har dubbelradig?
Ett exempel är min pickis som har enkelradig, medan Bullmans buss av samma årsmodell har dubbelradig. Hmmmm?

Jag tycker mig inte ha sett någon "trend" i hur skyltarna valts mellan olika bussar. Oavsett årsmodell förekommer båda varianterna. Många splittar har tex den stora enkelradiga fast den egentligen inte får plats, sen finns det massor med bayar som har tvåradig skylt bak. Detta då alltså utan något "brytdatum" som kunnat fastslås. Jag tror, att när man 72 bytte registreringssystem, så hade olika handläggare hos vägverket (eller vad det hette på den tiden), olika "smak" helt enkelt. Idag får många slåss med näbbar och klor för att få den "lilla" skylten som ju är ersättande den tvåradiga, till sina splittbussar. Personligen tycker jag inte att det spelar ngn roll på en 69 som min, för där får den plats, men jag har full förståelse för folk med fina splittbussar som inte vill bli tvungna att bocka skylten ute i kanterna för att den ska gå att montera på plats. Men det är alltså trots den dåliga passformen många som får processa för att få sin önskan igenom. Passformen i sig är alltså inte ett bekymmer enligt Transportstyrelsen, det man kan yrka på är tekniska missar som att inte hela skylten är belyst av den enda lilla lampan i mitten.

På min kustomvagn (67) har jag anammat en tidigare byggherres idé om att använda stötfångaren bak som placering för nummerplåten. Då jag dels är väldigt förtjust i den gamla stilen hos skyltarna, det något annorlunda typsnittet, samt den krackelerade gulnade ytan, ville jag inte byta ut den i ovan nämnda process mot en liten, samtidigt som det kändes lite "busigt" att inte ha den på originalplaceringen. Dessutom har min vagn, både det sista av den gamla typens skattekvitto från 73 i hållaren i kupén och den nya varianten som klistrades på skylten, från 74. Det är ju så coolt att man inte kan ta bort! 

Den tvåradiga skylten tillverkades väl ganska länge, men jag hittar nu ingen info över när tillverkningen upphörde.