OK - då kör vi då: Jag hade särbo i Linköping och hon hade garageplats i ett jättegarage i tre våningar som kallas Abiskogaraget. Där stod den! Nästan jämt. Jag tänkte att den skulle passa bättre lite mer ute på vägen än i ett dammigt garage.
Ägaruppgifter (Internet fanns ju inte då, 1992) fixades fram och det kom fram att ägaren (den ende) hette Stig och hade köpt bilen på Motorcentrum i LKPG 1974. Han var redan då runt 60 år gammal. Samma mek hade skött om bilen i alla år, gott om stämplar i boken alltså.
Kontakt togs och herr Stig var inte helt medgörlig till en början. Efter ca ett halvår började han dock vekna och affären gjordes upp på vintern 1993. Bilen var då helt orörd och rostfri så när som på en enkrona framför förardörren. Lyfte man på mattorna och kollade in plattan (överallt) var den som tagen direkt från fabrik. Fullständigt osannolikt. Mätaren stod på 6000 någonting men det visade sig att den pajat (samma miltal på besiktningsprotokollen) så verkligt miltal var lite högre.
Körde original ett tag och tyckte den gick fint som bara den. Det första som gjordes var att avlägsna varselljusen. Jag var då 26 och hade planer förstås. Fyra 5,5" Bigfälgar inhandlades och fick pulverlack samt nya 195/60-däck. Köpte Ansa-system på Hobbex (!) men bytte ljuddämparen mot en "Thunderbird" som köptes av Johan Grape på VW-imperiet. Ingen sänkning ännu... Bromsskivor från Brembo lämnades till eleverna på verkstadsteknisk linje i Lerums gymnasium för hålborrning. En mycket entusiastisk lärare cadritade i nåt uråldrigt DOS-program och resultatet blev riktigt bra. Försänkta hål, hållfasthetsberäknat och hela midevitten.
Kommande år skaffade jag två begagnade fjäderben som Grape svarvade ned och svetsade om. I dessa satt Sachs sportdämpare. För högt. Från Tyskland beställdes sänkningsfjädrar (tror det var Jamex) som gav en total sänkning på ca 100 mm. Så här i efterhand hade jag nog valt smala justerbara enheter och byggt German-look. Nu såg framänden rätt bra ut. Smalare fälgar behövdes och två 4,5" Big fixades fram som även de fick tjock pulverlack.
Fick tag i en Moto Lita-ratt med läderkringla, överdragsklädsel modell retro, dörrsidor och bakre paneler i mörkblått (nyskick på skroten) och en liten mittkonsoll. Dags för bakvagnen!
Morsan åkte till sina systrar i USA och fick ta med lite göttis hem. En Sway-a-Way krängningshämmare för IRS inhandlades på Johnny's Speed & Chrome där hon och min moster fick en shop tour. Gissa om jag var avis? Från Tyskland beställde jag ett fett fjäderbensstag från Bomex och även röda justerbara Koni. En "urethane shift coupler" sattes bak vid lådan för sportigare växellägen. En sänkning på 2 hack yttre gjorde susen. I motorrummet sattes en Bosch 009, gula tjocka tändkablar från Accel och en fin spole. Jag gillar att putsa så lacken hölls efter mycket noga. Den var så blank och hal att när det regnade blev den knappt blöt. Det kan inte bli FÖR blankt!
Åkte på Wheels VW-Weekend, Bug Run och till Bug Stop i Skagen. Denna bil var helt problemfri under min tid som ägare. Tiden gick och omständigheterna ändrades såtillvida att jag skulle börja läsa på Göteborgs universitet 1998. Bilen fick gå vidare till ny ägare. Jag minns att annonseringen gick trögt till en början. Riktigt trögt tills en finne från Stora Höga kom och tittade på den. Han såg klart intresserad ut med en gång och försäljningen var ett faktum sommaren ´98.
Vad som sker härefter har jag inte så stor koll på. Den bytte ägare inom samma släkt och/eller umgängeskrets ett flertal gånger i Stora Höga, oklart varför. Senare pajade en topp som fick bytas eller renoveras. Bilen hamnade på 00-talet som inbyte (?) hos Toyota Göteborg där den stod ett tag varefter en anställd köpte den. Spårade den sen till Nossebro, där senaste ägaren borde funnits.
Riktigt kul att den fått ett nytt gott hem och kommer ut på vägarna igen! jag kommer att följa DWU 6XX:s öden, lita på det... 
Mot Hessisch 2017!
