polis möten vi mins

Till Bug-run #2" så var jag ute och provade " starter" med min typ3 Ghia.  Bodde mitt i Norrköping, men då var det rätt så ödsligt utan bostäder neråt stadsmuseet... efter ett par försök såg jag en MC i backspegeln - honom skall jag överraska, tänkte jag?
Sagt o gjort, när han just kom ifatt gav jag fullt 1 - 2:an och stannade vid huvudleden (då) Kungsgatan varvid MC-polisen knackade på sidorutan och frågade vad jag höll på med(?) "Övar starter" sade jag och påpekade att jag skulle köra på Mantorp dagen efter!
"-Det är 50 i stan", sade han och åkte vidare...-)  och på Bug-run #2 gjorde jag debut på strippen....

För några år sedan hade jag varit och hämtat hojjen i min mormors garage(där stod den varmt och gott hela vintern ). Jag körde in på en väg som jag alltid åkt sedan jag var liten(uppväxt på landet). Men nu hade de ändrat första delen på denna vägen till 30 km/h, vilket jag inte noterade när jag efter en lång vinter var något gasglad .

Efter en kurva får jag i backspegeln se farbror blå på motorcykel med blåljusen på, h-vete tänkte jag.
Några hundra meter bort är det en mötesplats, vilken jag kör till.

-Du vet väl om att man ska stanna direkt då man ser blåljusen!
Jag svarade med att jag tyckte det var bättre att stanna här mötesplatsen.
-Låt gå för denna gången, men en annan gång då stannar du DIRKEKT!

-Jaha, sa han. -Detta gick lite fort(och så plockade han fram blocket).
-Gjorde det, frågade jag.
-När jag mätte så hade du 62 km/h, men du hade högre fart in i kurvan(polisflin).

När han sa kurvan då förstod jag var han hade gömt sig. Han hade stått på en liten grusväg och gömt sig bakom buskaget. När han hörde att jag kom vrååålande så måste han startat sin hoj och var redo med lasern. När jag sedan passerat honom så lär han bara skickat full gas efter mig .

Jag tänkte att neka till något hjälper mig inte i detta läge utan det är bara att försöka att jämka. Då gick det lite fort sa jag, det är ju 50 här.

-50, sa farbror blå. Såg du inte trettiskylten?
- Va är det 30, sa jag?
-Japp sa han glatt .
-Men här har det ju alltid varit 50, jag har ju åkt här i över 30 år sa jag.
-Men nu är det 30, sa han!

Efter en stunds diskussion där jag är stundtals inställt på att risken är att han tar kortet så tänker jag att får jag böter så är det en vinst. Med andra ord så är jag väldigt ångerfull.

Antingen så hade han ett stort hjärta eller så skulle han sluta sitt pass(kanske fick han ett viktigare jobb i sina lurar) för det hela slutar med att han säger: Vart är du på väg? Jag svarar att jag skulle fortsätta längst vägen.

-Okej säger han. Då startar du upp och fortsätter där och jag kör åt det hållet(han pekar då åt motsatt håll). Och sen säger han att han hoppas vi inte ses på detta sättet igen.
-Nädå, säger jag.

I nästa sekund var han borta.

Där stod jag och skakade och visste knappt någonting, hade jag drömt eller?

När jag väl hade fått på mig hjälmen igen och startat upp, så gick körningen väldigt lugnt och fint

Sen den dagen har jag klarat mig .

En måndagkväll i Juni 1992 var jag och en polare ute och åkte bil & snacka skit i centrala Nyköping, ingen buskörning utan lugnt och stilla! 75m innan en fyrvägskorsning passerade vi en polis som stod vid en utfart/stoppplikt. Fyrvägskorsningen hade trafikljus och iom en högersväng i denna svängde vi mot en sån grön/gul pil (innan det slår om till rött) Direkt efter fyrv.korsningen låg en bensinmack som vi svängde in på för att tanka! Polisen kom bokstavligen driftandes in på macken med blåljus. Klev ur och skrek; GLASKLAR RÖDLJUS-KÖRNING! Sen följde 20 minuters tjafs! En av snutarna försökte med "tjack-blick" psykning osv.. Den andre snuten ville idka ungdom/pedagogisk; "Du grabben 1000 spänn i böter är småpotatis jämfört med rättskostnader" Köpslog, tjack-blängde en stund till...

Jag ruttnade och sa att "Jag skiter i fall rättskostnader som ni hotar med blir sexsiffriga, jag vet vad jag har gjort, jag körde igenom korsning förbi grön/gul pil och inte det ni påstår" Snutarna gav sig iväg, och jag fick inställa mig i tingsrätten 3 månader senare!
Min polare/passagerare hängde på som "vittne" till min påstådda rödljuskörning! Innan förhandlingen träffa jag på "tjack-blick" polisen! Han tittade negligerat på mig, vände bort blicken ifrån mig och sa;  Det här fixar du aldrig!

Förhandlingen gick jäkligt bra, sånär mitt förtroende för just den polisen sjönk ner till helvetet, då hans version var att han; stod i korsningen med trafikljus, när han i själva verket stod 75meter bakom korsningen vid en stopplikt(?)  Min polare bekräftade min version, åklagaren yrkade på straff och surrade om att "Ni förstår herr ordförande, de här poliserna är ju skarpsynta killar"(???)

Domen ogillas tror jag det kallas! Kändes jäkla fint att klå snuten i tingsrätten, och mitt då 21-åriga självförtroende åkte upp ett gäng pinnar. "tjack-blick" snuten har än idag, 20 år efteråt ett ont öga till mig.
Då våra vägar korsats igenom åren, både på min fritid men även i mitt nuvarande yrke!
Vare sig med eller utan grön/gula pilar!

Som slyngel var väl inte lyse så prioriterat på cykeln.
Jag kom hemcyklande mitt i natten mitt på långholmsgatan i Stockholm, förståss utan lyse, sneddade över heldraget för att kunna ta närmaste vägen hem.
Då ryter en myndig stämma att jag ska stanna cykeln, när jag tittar åt sidan så ser jag två gående poliser som verkar väldigt intresserade av mig, förmodligen lika intresserade av mig som jag är ointresserad av att stanna.
Väger polisens spring i benen mot mitt cykelvevande och inser att min laguppställning (slyngel+cykel vs 2 gående poliser) har ett fett övertag, och trampar på utavtusan hela vägen hem utan att vända mig om en enda gång.
Det gick bra den gången.

Oj det finns många storys, man får väl plocka någon i högen.

Jag råkade ut för en lite annorlunda händelse härom året med pickupen. Det är mitten av juni och det regnar och det som kanske inte var speciellt var att pickupen helt plötsligt stannade, det har den ju gjort otaliga gånger och denna gång kände jag genast igen symptomen. Den är tvärdöd, inte ens kontrollamporna lyser, en sladd vid solenoiden har hoppat av, det hände förut en gång. Jag befinner mig i en rondell i Hammarby sjöstad och snart börjar köerna hopas från alla håll, jag knuffar vant pickupen åt sidan så att folk kan komma förbi, men står alltjämt kvar i rondellen för längre än så orkar jag inte själv. Jag försöker krypa under den låga bussen för att nå upp till startmotorn, inga verktyg eller domkraft har jag och jag når inte. Innan jag vet ordet av står en polis vid mina fötter, pockar på min uppmärksamhet och ja ålar ut från mörkret inunder. Den reslige konstapeln säger något i stil med "här kan du inte stå" och jag förklarar att jag helst av alla vill slippa stå just här, men att jag inte kan göra något åt saken själv på plats, men i samma veva får jag nog ur mig att den är lätt att knuffa på.

Och den synen skulle jag vilja ha föreviga på ett fotografi. Konstapelns kollega spärrar av den livligt trafikerade rondellen och konstapeln själv knuffar den gamla pickupen med mig bakom ratten runt i rondellen ett trekvarts varv så jag kan rulla in på en parkering intill! Snacka om att ha snuten hängandes i hasorna... 

Jag löste sedermera problemet genom att avsiktligt stanna med ena bakhjulet på en trottoarkant, den något lugnare arbetsmiljön och förbättrad åtkomst gjorde att jag kunde koppla på kabeln igen. Men min bild av den svenska polisen är över lag positiv och just den här händelsen kommer jag sent glömma!