Jag har hållit på hela vintern med min Westfalia, så det är kanske dags att lägga in en projektråd.
Jag kände att det var dags att skaffa sig en Westfalia för några år sedan. Men jag visste inte riktigt vad jag ville ha för modell. En early bay är ju en early bay, men dom sena Westfaliorna har ju ett större popuptak och en snygg originalinredning, så jag kände att det var hugget som stucket.
Det kom ut en -68 Westfalia på blocket en kväll i augusti 2008. Den var ute för bud, och jag ringde dagen efter. Killen som annonserade ut den, hade just köpt den två veckor tidigare, men skulle sälja den vidare. Tyvärr var den redan såld.
Jag frågade vad den gick för. Det ville han inte säga. Han frågade vad jag hade kunnat betala för den, jag sa 45000:- och han svarade att den gick för lite mer än så.
Det gick ca 2 veckor, så kom den ut igen på annons. Även denna gång utan pris, utan på bud.
Jag ringde inte, då jag antog att den skulle kosta över 50000:- denna gång. Nån vecka senare pratade jag med Tony, som sa att han hade pratat med ägaren och att den var billigare än så. Jag ringde och det slutade med att jag köpte den för 26500:- inkl frakt.
Det visade sig att den var såld i Frankrike som ny, och därför hade den instrumentbrädan i plåt.
Den hade också lite roliga M-koder, som extra friskluftsfläktar dvs ambulansfläktar, extra dragögla, hasplåt under växellådan och extra stort luftfilter. Jag misstänkte att den hade rullat ner till nån öken i Marocco eller nått. För man betalar ju inte en massa extrapengar för nått man inte ska använda.
Men Westfalians historia var intressantare än så.
Man kan nog säga att Westfalian har haft två tidigare ägare i Sverige. En som köpte den i början på -70 och en annan som köpte den i mitten på -80 och som behöll den till 2008.
Hur som helst så fick jag tag på första ägaren i Sverige. Och han hade en hel del intressant att berätta.
Det var en kille som hette Tommy som hade köpt den som 23-åring i början på -70 och han visste hur den kommit till Sverige.
De fransmän som köpte den ny, hade tagit den på en över 1000mil lång resa ner till Indien. Det låg fortfarande kvar kartor över Afghnaistan och Pakistan i den då han köpte den. Och de hade han fortfarande kvar.
I Indien så blev det motorhaveri för fransmännen. Men då var det en kille från Sundsvall som var i Indien som köpte loss Westfalian och skeppade hem den till Sverige. Efter motorbyte så hamnade den hos en bilfirma i Värmland och det var där Tommy och hans fru hittade den. Han åkte dit för att kolla på en Mercedes cab, men kom hem med en buss istället. 
De använde den väldigt mycket och de skeppade också över till Island för en semestertur.
Jag fick lite gammal bilder, som jag är väldigt tacksam över.
De här bilderna är från 77-81
1983 nån gång köpte en kompis till Tommy Westfalian, men han sålde ganska omgående den vidare den till en annan kompis till Tommy, som hette Janne. Janne ägde den till 2008.
Det var redan en del rostlagningar på den då, men det var Janne som bytte mest plåt och han lackade nederdelen gul.
Då jag köpte den hade den stått avställd i 12år och det var en del att göra.
Jag och familjen tänkte åka ner med den till Tyskland och åka till bla Hessisch och Roskilde på hemvägen.
Det var långt planerat, men då det var en vecka kvar att åka var det dags att ta tag i den. Ute i god tid som vanligt Men till mitt försvar är att vi hade flyttat till ett hus några månader tidigare och så föddes Caesar.
Det var helgen före midsommar och vi tänkte åka på midsommarafton. Och där imellan skulle jag jobba i Västerås i tre dagar och hinna besikta den. Det såg tight ut. Jag besiktade den i Västerås och den fick ett gäng tvåor, men jag kunde ju köra i en månad och det räckte just nu.
Vi tänkte åka på eftermiddagen på midsommarafton, jag blev kvar i garaget till tre på natten, gick upp tidigt på midsommardagen och kl 4 på eftermiddagen så var vi klar för avfärd. Jag var också tvungen att svetsa ihop en konsol för babystolen.
Det var lite spännande att åka. Min son Caesar var bara 5 veckor gammal och man funderade ju på hur det skulle gå och om bilen skulle hålla. Jag tog med extra förgasare, fördelare, tändspole, batteri och en massa verktyg.
Alldeles innan avfärd.
På Roskildefestivalen
Och vi hann också med att åka till Bussfest i Kungsör den sommaren.
Sedan gick besiktningen ut och det blev inget mer den sommaren.
Nu hade det hunnit bli 2010 och det var dags att ta tag i den. Det var dags att sänka den och göra nått karossen.
Jag bytte till en splitframvagn och vände spindlarna och slipade fram originallacken. Tyvärr så var den ganska hårt slipad innan lack, så jag blir tvungen till att lacka om den. Jag bättrade på den sporadiskt med sprayfärg.
Jag bytte också motor förra sommaren och den fick en omgång lyxlister plus lyxstötfångare.
Förra sommaren blev det en resa till bla Bugrun och senare på sommaren blev det en resa till Västervik och Gotland.
I november råkade jag rulla in den i garaget och fick en idiotisk tanke att jag skulle garagelacka den under list. Jag har ju en massa viktiga projekt stående, så då ska man inte ge sig på en besiktad bil, men jag tänkte att det här fixar jag på två veckor. Det slutade med att jag rev ur allt för att svetsa upp den ordentligt.
Det var bra många dåliga lagningar på den och mycket rost. Den hade ju gått igenom besiktningen, men det var pinsamt att åka dit med den.
Nu har hela vintern gått och jag är fortfarande inte klar med svetsningen. Och då har jag ändå varit arbetslös den här vintern.
.jpg)
