För några månader sedan var jag tvungen att köpa denna buss...
Det hela började med att jag sprang på förra ägaren till min Porsche 912. Han berättade att han fått tag på en -68 kleinbus. Den skulle vara titanröd och utan rost. Men den var inte till salu.
Jag gillar ju -68:or och att det var en rostfri, och hade one year only färgen, titanröd gjorde det ju ännu mer intressant.
Efter några månader ringde ägaren och sa att han hade nu hade funderingar på att sälja den. Det fanns andra intressenter men jag hade första tjing. Det var schysst!
Jag tänkte att min Ockelbopanel skulle få ge plats åt den här.
Jag och Gustaf åkte ner och kollade på den, och man var nästan lite smånervös. Man hade ju målat upp en toppbil i huvudet.
Då vi kom dit så blev man ganska omgående besviken. Den var omlackad och saknade hela inredning, utom framstolarna. Vi tog en snabbkik och konstaterade att det bara fanns ett rosthål stort som tumnageln på den. Annars hade den nog inte ens varit rostlagad tidigare.
Men jag åkte därifrån med inställning att jag inte skulle köpa den. Jag har ju tillräckligt med bussar, men redan efter nån timme kom idéerna. En rostfri -68 hittar man bara engång. Dessutom hade jag lyxstötfångare och en lyxinredning liggandes sedan många år, just för att jag ville ha en fin fönsterbuss med alla säten intakt.
Så jag kände att jag bara kunde ångra mig om jag inte handlade den.
Efter lite velande, så blev det köp. Efter som den var i sämre skick än jag trodde, blev den naturligtvis också billigare än jag trodde, och då kunde jag behålla min baypanel.
Då jag fick hem den, så synade jag den lite mer och såg att en innertröskel/yttertröskel var bytt, samt att den hade varit svetsat på nått till litet ställe, men det var bra gjort och att hitta en helt osvestsad buss måste ju vara näst in till omöjligt.
Det fick sig en obligatorisk snabbsanering där allt bling bling åkte i soparna. Och den såg mycket trevligare ut. Nu måste jag få bort den svarta bodyn och byta till vita stötfångare.
Nu har den stått i dvala några månader, men nu i veckan fick jag reda på att jag skulle bli gräsänkling torsdag till söndag, så då började det smidas planer för ett ryck. Jag har ju lite kvar på Modobussen, men det är mycket tråkgöra, så jag visste inte om jag orkade lägga 30 intensiva timmar på den, så jag valde att göra ett ryck på den här. Tänkte att den ska stå på en splitframvagn och vara sänkt runt om på söndag kväll.
Gustaf hade också ledig helg, så han bor hos mig torsdag-söndag. Så ska han hålla på med sin 50:a split samtidigt. Det är ju lättare att hålla igång om man är två.
Igår så svetsade jag upp en splitframvagn och idag ska jag börja med att vända spindlarna. Planen är att spindlarna är vända till kvällen och att split framvagnsstommen sitter på plats på bussen.
Jag är väldigt kort på splitframvagnar. Jag hade tur och hittade den här på en skrot i november. Den var alldeles nerskunken i jorden, och jag hade tur som hittade den.
