Kee's Kustom hobbygaraget med sjöutsikt (Sida 5 av 24)

Det var ett bra tips med tången. Snor det rakt av. 

Bra och underhållande skrivet som vanligt.
Brukar bara bli att man får se folk skriver  " brände dit lite plåt "
Nu får man uppleva den inte alltid angenäma vägen till målet. Många gånger man grävt i rost och upptäckt mer och mer.

Så var det dags för ännu en helgresumé, men vi börjar med en ingress:

Ett av de tecken jag alltid associerat med att vara gubbe, är förmågan att sova lite varstans, under lite olika omständigheter. Jag har alltid varit väldigt specifik i mina krav på miljö om jag ska kunna sova; kan inte sova på flyg, eller andra miljöer som inte är tysta mörka och bekväma. Ej heller har jag kunnat sova middag utan att totalt förstöra dygnsrytmen. Den senaste vintern har jag i perioder varit mycket trött när jag kommit hem från jobbet, så även den senaste veckan och jag har anammat metoden "power naps" med oväntad framgång. Så vid ankomst till stugan vid halv fem på fredagseftermiddagen lägger jag mig på slafen och pillar lite på telefonen. Till slut blir jag så trött att jag knappt kan hålla ögonlocken uppe, på med alarm på luren och krypa ner under täcket. Faen vad skönt det var att sova 25 min! Med nya krafter och lite käk i kistan var det bara att gå ut i grottan och kliva upp i den sadel jag känt att jag trillat ur förra helgen. Rambalken skulle bemästras!

Börjar med att konstruera den delen av rambalken som utgör själva profilen; min tanke var redan från början att konstruera reparationsbiten av två delar då jag tänkte att vecket blir svårt för mig att bocka i den tjocka plåten med tanke på kurvaturen hos profilen. Så jag lägger an en kartongbit mot ramen och ritar på den, klipper och snyggar till den så att den passar i hålet och sedan anpassar jag den nedre kanten så att kurvaturen stämmer någotsånär mot originalfragmentet jag har på bänken.

Pappmall för kurvaturen hos ramen:

Sen skulle nederdelen av passbiten skäras till och svetsas ihop med denna bit (glömde bort att ta lite bilder här) och då kom jag ju på att biten jag skulle tillverka inte alls hade en vinkel, utan två! Det är ju en fals mot bakstycket också. Så remsan som skars ut, gjordes ca 17mm bredare för att det ska finnas material att tillverka falsen av. Jag minns att det var ett ständigt springande mellan bänken och vagnen här för att uppdatera sig på var jag skulle ta av ngn millimeter och var delarna skulle sitta i förhållande till varandra. Nederkanten på ramen var ju sämre över en längre sträcka, ja i princip hela vägen från växellådsbalkens fäste, ner till och förbi torsionen. Så allt detta skars upp och plåtremsan anpassades i längd till det. Eftersom kickupen innehåller två böjar så fick denna bit bockas enligt detta i en s-form och sedan svetsades den ihop med profilbiten i 90 grader. Slutligen bockade jag till falsen genom standardknepet; skära upp falsen i kortare avsnitt vid böjarna då jag inte har några avancerade maskiner för plåtbearbetning. Eftersom hela arbetsstycket var ganska stumt när de två bitarna svetsas ihop, gick det lätt att bocka och smida ut falsen.

Färdigtillverkad bit (fotograferad dagen efter) rätt nöjd med resultatet:

Det var mycket jobb att få till detta och det gick några hundra inpassningar innan det funkade "okej" och jag tänkte många gånger "att den här spalten hade inte Mogge accepterat".    Något i formen som ytterligare komplicerade fabriceringen är att rambalken smalnar av precis innan växellådsbalkens fäste; så inte nog med att den böjer av i höjdled, den smalnar av samtidigt och mitt i det skulle jag få till en fals! Det var inte lätt i den tjocka plåten minsann! Men det var nyttigt att få ett påpekande om svetsspaltens tjocklek, för även om det är lätt att bränna på i tjock plåt och få god genombränning trots snål spalt, så blir det så mycket lättare om man ändå försöker göra det rätt.

Inpassad och klar för svets. Notera antalet svetsklämmor! Jag var noggrann med att få till så bra passform som möjligt innan svets och då fick jag "pressa" lite för att det skulle lira bra.

Nu hade klockan hunnit bli tjugo över ett och jag bestämde mig för att det nog blir bäst om jag väntar med själva svetsandet tills nästa dag. Dessutom har jag då bonusen att dagen börjar med ett roligt moment och ett relativt snabbt resultat, förberedelserna är ju det som tar tid. I det här fallet försvårades arbetet dessutom mycket av att det var så jäkla trångt. Vill inte ta bort växellåda och bärarm för en sån här sak, men snart har jag väl demonterat hela vagnen ändå, så var ska man dra gränsen? Innan jag avslutade helt drog jag nya dragtrådar för kabelstammen, de gamla hade jag ju fått fimpa då de var i vägen när jag skulle fram med vrålapan. Ståltråd har jag gott om, men jag råkade se värmevajern jag skrotat förra helgen i skrotlådan, så jag tog den, vek den på mitten och trädde igenom ramen nu när det var lättåtkomligt med ett stort hål på halva sträckan.

Så efter lite frukost och sedvanligt thesambasurfande till det, så började inspirationen flöda av att se andras rostiga bussar. Man liksom går igång på det, ungefär som när man ser en snygg tjej och känner begäret,   med den skillnaden att det är lättare att laga upp en rostig splittbuss. På med arbetskläder och ner i grottan igen. Drar igång svetsen och skrider till verket med ramreparationen. Passformen är för det mesta väldigt bra och slipper korrigera alltför mycket med svetsen, men runt torsionen var det sämre än jag trott, så där får jag lappa i en bit till. Det är typiskt, trots att jag lever enligt devisen; "det är lika mycket jobb att byta en stor plåt som en liten", brukar jag vara noggrann och inte snåla om tjockleken i det gränsande godset känns tveksam, då är det bättre att ta upp ett större hål och fabricera en större bit. Men runt torsionen hade jag missat det. Lyckligtvis var det den mer lättarbetade delen av hela denna process, i det trånga hörnet och mellan växellådsbalk och stötdämpare där det var som trängst (?) behövde jag inte efterarbeta så mycket.

Färdiglappat och återställt:

På innersidan hade jag det oavsiktligt uppkapade avsnittet i torsionens krage att lappa igen. Det var såpass begränsat att jag "jagade på" med MIG:en där. Allt som allt är det väldigt skönt att ha denna oberäknade punkt avklarad nu. Vidare mot nya mål!

Insidan av rambalkens bakre kickup, blev nöjd med att reparationen av kragen blev nästan osynlig:

Så vad näst? Jag hade ju det andra spöket, det med batterihyllan och bakre delen av det högra hjulhuset hängandes över mig fortfarande. Men jag var inte riktigt redo att ta itu med det. Sneglade lite på det och funderade vidare. Tur att jag har fler plåtbitar att jobba med, så jag tog något välbekant: främre del av vänster bakre hjulhus. Här hade jag ju ett arbetssätt från högersidan, men som vanligt försvårades arbetet ganska mycket av att jag inte har någon lastlucka att jobba igenom. Framförallt var det lite pyssel med att mäta in en rak kant, det skulle ju dels stämma mot yttertrökeln, men den kunde jag inte lita helt på, då det ju är jag som satt dit den en gång i tiden , men sen skulle det ju se vettigt ut också. Vem kan leva med vetskapen om att man svetsat snett när man bara kunde varit mer noggrann? Men med lite vetenskapligt tänkande kom jag fram till att både mätning mot flakbädden som fabrikspreferens och hur yttertröskeln passade mot bit fick jag så till ett rakt snitt i hjulhuset. På vänstersidan behövdes, precis som på högersidan, bara den nedre delen av reparationsbiten, så snittet lades i vecket även på denna sida.

Främre del av bakre hjulhus förberedd för svets, den ena klämman till vänster i bild är för att fixera även själva hjulhuset som inte satt fast i ytterplåten:

Eftersom jag ville ha ett bra resultat från båda hållen, fick jag lov att krypa in och ur lastkistan ett par gånger också, trångt och svettigt som vanligt:

Med det arbetet bakom mig börjar jag så sakteliga närma mig det oundvikliga i att bestämma mig för hur jag ska göra med bakhörnet. Men nu var det lördagskväll och jag ville inte hålla på med just det, dessutom var jag rätt trött på att krypa runt vagnen och ville jobba i bänk, så när jag såg mellanplåten stå lutad mot en vägg och skämmas, tänkte jag att "den där tar jag itu med nu". Precis som allt annat på den här vagnen är även denna rostig, men det kändes som en lagom utmaning då det som är dåligt inte är alltför komplicerat att fabricera. Lyckligtvis är den rostigt precis under kanten till den böjda delen, så det är i princip bara slät plåt som ska fabriceras.

Rostig mellanplåt och även en hårt arbetande Kee måste väl få känna av att det är lördag?   Betyg; helt OK, men inget nämnvärt första intryck :

Kapen sattes igång och efter lite friserande var det sjuka bortskuret. Går även över hela härligheten en sväng med roterande stålborste för att dra av det värsta på det som ska behållas. När jag sen glad i hågen ska plocka fram ett ark för att börja rita på hur passbitarna ska se ut så upptäcker jag till min besvikelse att jag bara har ett ark av den rätta tjockleken kvar och det är inte tillräckligt långt! Funderar på om jag ska köra "snålplåt" eller skarva det jag har, men slår snabbt den tanken ur huvudet, jag kan ju åtminstone försöka göra det rätt. Mellanplåten penslas på med rostskydd och läggs åt sidan, det är iaf förberett även om falsen på ytterskinnet kommer bli lite av en utmaning då den är så "kort", speciellt runt urtaget för avgasröret som jag helt sonika planerar att skippa då det ändå inte kommer sitta något original avgassystem på denna vagn. Skarvarna hamnar ju i var sitt veck och plåten där verkar frisk nog, så det blir nog bra.

Uppkapad och förberedd för reparation:

Men med detta antiklimax i ryggen kändes det ju snöpligt om jag skulle behöva bryta där, det går ju inte. Fler miniprojekt finns på denna vagn och ett sådant som jag skjutit lite framför mig är boxningen av ramen baktill. Med "boxning" här avser jag inkapslingen av ramen, ibland avses bara själva innerdelen av ramens profil. Sedan jag börjat tänka mer och mer på det och hur det egentligen såg ut, har jag även sett bilder på boxning framtill, men det har jag inget minne av att det fanns. Får se om även det fabriceras, baktill är ju viktigare då smuts och vatten fångas upp lättare i färdriktningen, snarare än i lä. Det andra jag inte blir klok på är att jag har för mig att den boxning jag hade innan jag kapade upp ramen, såg annorlunda ut mot alla de varianter jag sett på nätet. Men i det här momentet tänker jag att funktion ska få gå före form, det är viktigt att stänga ute smuts och vatten ur ramen, sen hur det ser ut är mindre viktigt. Jag gjorde en design utifrån huvudet och vid lite närmare efterforskning i efterhand, har jag insett att jag nog gjort en flackare lutning än original, men det duger, ramen ser ju ändå ganska "oorginal" ut på sina ställen.

Första utgåvan upptill, förlagan till den förbättrade varianten nertill:

Jag hade helt enkelt försummat att jag behöver en fals nertill för att få utseendet att stämma med resten av ramen, så jag gjorde om  och kasserade prototypen. Valde en något flackare vinkel, vilket med facit i hand var lite synd, skulle nog gjort den något brantare istället. Det gällde även vid den sena timmen i arbetet vid skruvstädet att tänka efter noggrant när den andra biten skulle tillverkas så att bitarna verkligen blev spegelvända.

De två inkapslingsbitarna "färdiga för lack", även urtaget för kabelstammen är gjort på en höft, men det borde räcka. Jag vill att det ska bli tätt:

Nu hade klockan hunnit bli läggdags och jag har vant mig vid att klockan blir över ett innan jag vill lägga ner och nu hade hon blivit halv två, så det kändes lagom. Bara att acceptera att man är mer av en kvällsmänniska även om jag hatar att sova bort hela dagen. Jag är dock inte särskilt produktiv om morgonen utan njuter gärna av en långfrukost eller alldeles för mycket kaffe.

Så på söndagen hade jag en skön sovmorgon och kom igång lite senare. Boxbitarna från gårdagskvällen väntade jag avsiktligt med, det kändes som en bonusgrej som skulle bli ganska lätt att få dit då det ju redan var inpassat och renslipat på ramen. Näe nu var det dags att börja bekymra sig över hjulhusens bakre del och hela höger bakhörn som jag skurit upp helgen innan. Jag hade ju en idé redan förra veckan om att jag skulle kunna använda spillbitarna från den främre delen av hjulhuset, att lappa den bakre delen med, men två problem behövde uppmärksammas för att detta skulle gå att genomföra:

1 Höger främre del, passar på vänster bakre och tvärt om, detta för att karossen har en svag kurvatur och plåtbiten är således svagt böjd i ena falsen och rak mot den del som sitter på insidan, då kan man inte montera delen upp och ner, som ju skulle bli fallet om man monterade den på samma sida som den var avsedd för.

2. Dessutom blir rillorna i plåtbiten ett problem, för baktill har hjulhuset inga rillor och om jag skulle ge mig på att passa in hela biten stämmer inte kurvaturen på hjulhuset. Biten måste således kortas

Så för att tillgodose båda dessa förutsättningar behövde jag för det första fixa båda de främre bitarna så jag visste vilka spillbitar jag hade att leka med och det var ju nu gjort dagen innan, dessutom behövde jag komma på hur jag skulle göra med rillorna. Jag visste nu att jag hade två lika stora spillbitar att leka med, så jag tog vänsterbiten och började skissa på den för högerhörnet som jag nu höll på med. Jag hade lekt med tanken på att smida ut rillorna, men tänkte att det förmodligen inte blir något bra, dessutom är det nog mycket mer jobb än att helt enkelt kapa biten. Men att kapa biten är inte helt enkelt, jag kan ju inte kapa rakt av, för då har jag ett par rillor som slutar i "ingentans" och att kapa en mittsektion och svetsa ihop två ytterändar ställer ju också till det då bredden på plåtbiten inte är lika längs längden. Mitt spatiala tänkande hade fått sig en tankenöt jag gick och grunnade på under veckan och idag kändes det som det var dags att åtminstone börja skissa på min idé för att se om det gick att realisera. En lång förklaring för den som orkade hänga med, men här kommer bilden som sammanfattar alla mina tusen ord! 

Skissat med ritsen på hur biten ska kortas av för att möta mitt behov. Notera den svagt böjda profilen upptill i bild, det är karossidan:

Jag betraktade mitt konstverk av raka linjer och tänkte att "det borde gå". Så jag skred till verket och plockade fram kapen. Kanterna gradades av och slipades rent på färg och passades ihop och det verkade stämma perfekt! Vilken seger för mitt självförtroende!

Pusselbitarna började falla på plats:

Efter den sedvanliga svets- och slipövningen:

Grymt nöjd med resultatet och nu kanske min långa harang här ovan gör sig lite mer lättförstådd när bilderna sammanfattar i resumé. Rillorna finns ju som sagt inte där original, men jag har inget emot dem utseendemässigt, det jag däremot ville ha och fick "gratis" genom att använda dessa bitar är dels rundningen mot hjulhusets yttersida och även rundningen av själva hjulhusvalvet. När jag måttade biten på vagnen verkade det kunna bli ganska bra ändå. Det ironiska i det hela är att dessa bitar kommer ju som sagt från reparationsplåten för framdelen på hjulhuset och jag köpte även de bakre bitarna, men där får man bara "läppen" nedanför batterihyllan, medan mitt utgångsläge var tvärt om! Bak behöver jag större bitar än fram, så då fick jag "låna" lite material och leva med några icke-originalrillor som jag förvisso tycker passar rätt bra då dessa ju finns i hjulhusets framkant.

Stärkt av denna framgång kände jag mig nu mer förvissad om att jag skulle börja titta på bakhörnet ändå. Jag hade sedan kvällen innan behandlat det ena hörnet med färgborttaningsmedel i ett experiment att försöka med detta. Egentligen vet jag inte varför jag gjorde det, för jag gissar att primern som den mesta av ekonomiplåten kommer i, förmodligen är ett bättre rostskydd än det jag sprayar på. Men jag störde mig på den orangea färgen, så jag ville testa helt enkelt. Med en polertrissa i tryckluftslipen fick jag ganska lätt loss all färg och jag passade in biten på karossen, klämde dit den med två tänger och ritade var snittet borde gå. Fram med kaptrissan och sen måtta på vagnen igen. Hela denna övning gjorde jag för att jag är så nyfiken på passformen hos brasseplåten och den stämmer inte riktigt, men jag vet å andra sidan inte hur mycket jobb det hade varit med en annan bit heller, för lite passformsstrul är det alltid.

Framförallt glipar det lite i just hörnet, men detta är bara en beta-test och jag tror att jag kan få det att funka:

Bjuder på en dubbel här, en del modifiering återstår, men jag ska göra ett försök:

Men det var egentligen inte dags att montera denna bit ännu, så det var en liten sidomanöver. Jag måste ju börja inifrån om det ska bli rätt och först ut var att åtgärda de nya rostfynd som gjordes förra helgen som som gjorde mig lite nedstämd då. Men det är märkligt vad humöret kan göra för inställningen, för idag kändes det som en ganska banal grej att räta ut. Först ut var att lappa stolpen vid motorluckan under batterihyllan. Ganska straight forward; fila upp hål, kapa till en passbit, upptäck att det var lite mjukare än jag först trott i kanten på hålet, kapa upp lite mer och tillverka en ny passbit:

Passbit i hål börjar kännas som rutin:

Lite svets och slip och det är som att det aldrig funnits något hål! Magiskt. 

Med biten ovanför ramtassen, den mellan batterihylla och motor, hade jag velat länge i hur jag skulle göra. Jag var ett tag inne på att riva ur motorn för att byta hela biten, då den är fult lappad av mig tidigare, kan idag inte förstå att jag nöjde mig med att bara slipa svetsarna lite halvdant. Men jag bestämde mig ändå att jag hade hittat en lagom nivå i detta projekt och dels tidsåtgången som det innebär att hinka ur (och sen i) motorn igen, men framförallt den extra kostnad det blir ville jag då hellre lägga på plåtbitar i fronten, som ju ännu återstår att köpa in. Nåväl, partiet i fråga förbereddes på i det att kanterna skars raka och räta. Ramtassen slipades rent från rost och rostskyddades. Jag har i detta nu även skurit bort de sista siffrorna ur chassienumret, så dessa lär ersättas. Vet inte hur jag ska göra detta på snyggast sätt då det lär bli svårt att få till typsnittet hos originalnumret på rätt sätt. Innan jag började härja var nog bara sista siffran bortkapad, men jag har inte kollat och det kanske är så att även den näst sista gått åt i svets- och slipövningar? Tips på tillvägagångssätt här emotses med stor tacksamhet!

Tittut: förberett för svets

Nu tyckte jag det var dags för middag, så jag går upp och brassar lite tortellini. När jag sitter där och äter så fladdrar lyset till, slocknar sekunden senare och värmepumpen stannar. Typiskt, strömavbrott!   Tittar runt lite i huset för att se att det inte är en huvudsäkring som gått, det har hänt mig förut när jag hållit på i grottan, men det verkar strömlöst även hos grannarna. Vad göra? Tja äta färdigt medan maten är varm är ju en bra idé. Det är fortfarande tillräckligt ljust ute så jag klarar mig utan belysning och för underhållningen står mobilen som går på batteri. Men efter maten börjar jag bli bekymrad, vad ska jag göra nu? Jag kan ju inte fortsätta så länge jag inte har någon ström och det vet man ju aldrig hur lång tid det kan ta. Jag börjar plocka med lite allt möjligt, springer på en granne utomhus som informerar att det är en nerriven ledning. Det börjar skymma och jag tar på mig en pannlampa och börjar förbereda mig för hemgång. Jag tänker att "jag går nog och byter om nu, ingen idé att sitta här och vänta". I nästa tanke kommer jag på att "bara för att jag byter om nu kommer väl elen tillbaka" och mycket riktigt, när jag står där i bara mässingen och ska ta på mig civila kläder i pannlampans sken, så tänds lyset igen och alla elektriska apparater hoppar igång. Hepp, bara till att ta på sig arbetsstället igen då, det är ju trots allt vad jag vill göra, inte åka hem, men det var en inbyggd frustration i att inte veta vad man skulle ta sig till. Så en timme efter att elen gått, återupptas arbetet i grottan och kanske var det på grund av detta avbrott som jag tappade fokus och glömde att fota en del steg.

Men arbetet med hörnet skulle fortsätta och jag observerade hur den bit jag skulle förlänga behövde se ut och noterade en fals ut mot hjulhuset och skar till en bit ur ett ark och bockade till falsen. Lite svårt att jobba med svetsen då jag inte kunde se så tydligt med en otymplig svetshjälm i ett litet motorrum, men jag fick till det okej ändå. Nästa bit, den del av hjulhusets innerplåt jag kapat bort kopierade jag från vänstersidan, först blev den något för lång, men efter lite trixande så tror jag måtten stämmer.. Får modda ytterligare om så behövs. Det jag la ner mest tid på hos denna bit utöver den vanliga inpassningsdelen, var att kopiera den fals som skulle fortsätta här, den är ju som ett övervik, alltså böjd i 180grader. Jag är nöjd med utfallet, det ser tillräckligt originallikt ut. Försökte begripa vad falsen har för funktion för jag kan inte riktigt se att någon plåt är klämd i den, men det kan vara jag som inte fattar bara. 

Näst efter det började arbetet med att passa in min modifierade hjulhusplåt från tidigare samma dag. Efter noggrant mätande kom jag fram till var jag ville ha snittet. Det knepiga här är att jag får syfta på hur långt hjulhuset ska gå ner, då jag inte har någon batterihylla att gå efter och hjulhusplåten inte kan kortas med tanke på rillorna. Här knäppte jag en bild när allt var inpassat.

Ser lovande ut med den egentillverkade plåten:

Här får man en uppfattning om hur kurvaturen blir med den egentillverkade passbiten:

Sen var det ju bara att plocka fram svetsen igen och börja sy, sakta , tålmodigt och med kylning. Övning ger färdighet. På med lite kladd.

All in all tycker jag det blev lyckat, mitt öga luras iaf till att tro att det ser bra ut och jag hoppas det funkar när resten kommer på plats. Jag vet att plåten över ramtassen kommer behöva modifieras efter batterihyllan, det har jag tagit höjd för. Jag har även avsiktligt låtit bli att svetsa hjulhusplåten på sidorna, så den "flexar" som det är nu, allt för att jag ska kunna anpassa avstånden lite när jag har alla bitar på plats.

Klockan var nu strax efter elva på söndagskvällen, det är viktigt att inte köra alltför sent då jag ju ska upp till jobbet nästa morgon, men elva kändes lite väl tidigt och jag hade ju min karamell jag gått och sugit på; boxningen av ramen. Sätta dit dessa bitar kommer ju att gå fort! I detta moment kom jag på att jag var glad att jag ännu inte satt dit det längsgående värmeröret, något jag övervägt om jag skulle göra denna helg. Men när jag nu återigen låg under vagnen var jag glad över att inte det var i vägen, så jag lär vänta med det till sist om jag kommer på något mer jag behöver göra därunder.

Kändes skönt att köra lite högströmssvets igen, men jag hade uppenbarligen inte fått det helt rent överallt då det sprätte och blev inte så snyggt. Får se om jag plockar fram slipstiftet och slipar ner dessa svetsfogar. Själva arbetet annars gick ju som smort. På en timme hade jag passat in, svetsat, slipat och målat båda sidor, så klockan var bara tjugo över tolv när jag la ner verktygen, lagom till sängdags.

Högersidan, med nya dragtrådar för elen dragna, tråden är den före detta värmevajern, hoppas hålet är tillräckligt stort bara.

Vänstersidan, även här lite "råa" svetsar, som jag tidigare inte brytt mig om att slipa ner (det är plant på utsidan)

Det var denna helgs övningar i det lilla hobbygaraget, än är det vinter och än är jag inte lockad av att vara utomhus, så jag kör på i ett par veckor till, eller så länge det känns roligt. Men rimligt att anta är att arbetet med Lucy kommer varvas med annat när våren är här på allvar. Kanske pausas helt under en period. Jobbar ju udda tider, så nästa helg åker jag inte dit, men sen får vi se vad nästa vecka har att bjuda på. Kanske kommer jag att vara ledig någon av långhelgerna och kanske kommer jag kunna få lite mer garagetid då? Jag tar det som det kommer, än så länge är det bara roligt att hålla på.

Bjuder på en bonusbild, när jag skulle byta om och göra mig redo för natten ser jag hur tischan jag haft på mig innanför tjocktröjan fått brännmärken efter en svetsloppa. Jag blev så full i skratt, för den är så talande och jag var tvungen att knäppa en bild! Även jag är brännmärkt såklart och jag brukar alltid få något nytt märke lagom till de gamla läkt ihop, jag kallar det svetsartatueringar.

Kasta macka med glödande litet korn?

På återhörande och tack alla som orkar läsa mina långa haranger, det är kul att ha er med på min resa och jag hoppas ni uppskattar att få vara med! 

Prydligt sa Bull.
Slipa bort mer färg runt där du ska svetsa.
Svetsen går bättre, du för in mindre värme, det går mindre gas, du blir lyckligare ;-)

Kämpa!

Trevlig läsning och snygga lagningar!

Gillar att läsa dina byggdagboks anteckningar känner igen mig i tankarna och resonemangen om olika lösningar...

  problemen med bakhörnens dåliga passform känns igen.

Så efter ännu en vecka har ännu en helg i grottan avklarats. Efter en släng magsjuka i förra veckan, kunde jag på någotsånär stadiga ben styra kosan mot stugan på fredagen.

Jag vill redan nu passa på att varna för mina bilder för de som har ögon känsliga för grönt.

Eftersom jag får vänta lite på hyllan bak på vänster sida om motorn, är det inte så mycket att orda om, lämna den delen därhän för närvarande för att ta itu med nästa projekt. Jag har ju gått och dragit lite på det, för att känna mig helt klar innan jag sätter igång, men nu så är det ändå dags att börja ta itu med golvet!

Golvet var ju lite transportskadat, så det första som behövde göras var att räta ut några veck och bucklor. Det hade både fått sig en kyss längs ena långsidan, samt att flera av hörnen var lite tillknycklade. Här följer ett axplock av smidandet jag fick göra.

Långsida före behandling:

Och efter lite hammarslag:

Ett av de tillknycklade hörnen:

Och efter lite uträtande:

Sen började jobbet med att passa in bitarna och det var en intressant operation. Eftersom bitarna är precis så stora som de behöver vara för att sitta där de ska sitta, fick man verkligen trixa för att kunna passa in dem. Så genom att först lägga in biten ovanpå torpedväggen i mitten av vagnen och därefter lyfta den i framkant underifrån, kunde man precis vika in plåten under torpeden innan frispelet mot flakbädden tog slut. Så när man sänker ner den i framkant igen, gick den precis förbi nedersta rillan på skiljeväggen mot hytten för att slutligen landa på balkarna men då i mitten av lastutrymmet. Den främsta anledningen till att det inte går att vika ner plåten närmare kanten är för att det framtill finns två "pelare" (stolpar) som bygger kanske 50mm och omöjliggör att man viker ner plåten närmare än kanske 500mm från tröskeln.

Med plåten på plats i mitten av vagnen, skulle man nu börja skjuta den mot kanten på vagnen. För de som inte lagt golv i en pickup förut så kan jag beskriva att framtill möter golvet skiljeväggen i en vanlig uppåtrikad lodrät fals, men baktill möter golvplåten torpedväggen i en horisontell fals, där golvplåten utgör den undre delen av falsen, således måste plåten "kilas" in på plats. När plåten sen ska skjutas ut mot kanten, kan inte hjulhuset vara intakt, för då är den fals som utgör skarven mellan innerdel och själva "valvet" på hjulhuset i vägen. Här var min vagn uppkapad redan sedan tidigare pga rost. Likaledes kan inte stolpen framme vid skiljeväggen vara intakt, utan golvet måste kunna gå att skjuta in under denna. Trots att jag hade frigång på dessa båda punkter var det rätt stor friktion, framförallt vid den bakre falsen, men även på grund av att det är så tajt passform (vilket jag är glad för) och svårt att få en dryg meter plåtbit att gå exakt rakt (jämför bred byrålåda). Så det tog ett bra tag att ens bara passa in plåten och jag blev nojig över att inte kunna få loss den sen då det kändes som jag bara kilade fast den hårdare och hårdare ju mer jag knackade på den. Jag använde en bräda att slå på så jag inte deformerade plåten.

3,5h mellan denna och föregående bild, jag låter det vara osagt om exakt all den tid var inpassning, men tid tog det:

Det kändes verkligen som en lite delseger med golvet på plats, om än bara temporärt och helt löst. Det gav en liten vink om vad som komma skall och eftersom plåtbiten är så stor känns det verkligen som något stort. Nu kan man börja ana att vagnen inte bara brutits ner, utan även byggts ihop. Även om just detta har varit ett viktigt ledmotiv för mig i detta projekt, att inte bara kapa bort, utan successivt sätta dit bitar också. Man kan ju resonera, "det ska ju ändå bort förr eller senare" och stå där med ett tomt skal, men jag tycker det är psykologiskt viktigt att få montera delar allteftersom också.

Den främsta anledningen till övningen var att rita in var balkarna går, så jag vet var jag ska göra hål för punktsvetsarna sen. Men även såklart för att upptäcka andra saker som felar, fick tex såga bort en liten läpp på b-stolpen för att golvets fals mot yttertröskeln skulle gå fri, dessutom behövde jag göra ett djupare urtag för c-stolpen i golvet. Ironiskt då just dessa två bitar kommer från samma tillverkare som golvet. Jag kanske är en urkass plåtmontör, men det får en verkligen att undra. Men det är ju egentligen småsaker och man får vara glad att det ens finns plåt att köpa till dessa. Med golvet på plats kunde jag slutligen rulla under och börja dra streck längs alla balkar. Har ritat så mycket att jag fick byta tuschpenna efter ett tag.

Här ser man var balkarna går, några dubbla streck, då jag efter lite ritande upptäckte att plåten inte låg exakt rätt.

Så med dessa streck ritade så var det bara på't igen med nästa halva. Även här var det b- och c-stolparna som felade, urtaget för c-stolpen var inte tillräckligt djupt och falsen i golvet som möter b-stolpen var också för "grund". Denna montering kommer innebära en något större glipa i mitten än vad jag hade trott, men även där möts plåtarna i en fals omlott, så det blir ingen spalt, bara mindre överlappande fals. Jag funderade först ett tag om jag kanske har en för bred vagn, eller om jag klantat mig så vid b- och c-stolpsmontering att måtten blivit fel, men slog den tanken ur huvudet när jag kom på att då borde fler mått blivit fel, tex avståndet mellan hjulhusen osv. Det kan ju också vara så att det ska finnas lite spel på överlappet mellan golvplåtarna för att kompensera för att olika chassin kan variera någon millimeter hit och dit. Vid hjulhuset fick jag ta bort lite plåtrester som trots sin ringa storlek förhindrade golvet från att glida ut de sista millimeterna mot kanten, troligtvis något fragment av det gamla golvet som undkommit mina slipverktyg.

Vänster golvplåt på plats, gick något lättare, men även här lite friserande för att få det att passa så bra som möjligt:

Överlag är jag nöjd med passformen och glad över att det verkar sitta så tajt. För att få ens lite spel och lätta på friktionen ens litegrann, är det tur att det finns flexibilitet i torpedväggen, annars hade dett inte gått. Det är kanske svårt att se på sista bilden, men en lustig grej är att hålet för lucklåset inte stämmer med det som finns i tröskeln. Vilket som är fel och vilket som är rätt är jag osäker på då luckan är bortplockad och jag inte orkat undersöka detta genom att hänga tillbaks den, men kanske framförallt eftersom jag aldrig ens haft ett lås på luckan, bara en rem som dragits genom golvet, runt tröskeln och igenom låscylinderhålet i luckan.   Luckan är dessutom till baywindow och inte original. Dock kan det vara så att just 67 har samma lucka som tidiga bay och eftersom jag inte lär ramla på en korrekt 67a-lucka i närtid, får jag försöka lösa det med det jag har. Lås vill jag ha, men det får bli en senare fråga. Vem som helst som sitter på lite kunskap och/eller delar i frågan får gärna göra sig hörd. 

Klockan var nu strax efter midnatt och jag nöjde mig med att ha ett halvt golv provisoriskt ditmonterat i vagnen under natten, släckte lyset och umgicks lite med folket på våningen ovanför innan jag tog natt. Jag kände ju mig trots allt lite ur balans sen magsjukan två dagar tidigare.

Lördag och solsken! Lite vårkänslor, men egentligen för kallt för att det ska spritta i kroppen och olusten att vara inomhus kännas överväldigande. Men praktiskt för mig då jag kunde jobba utomhus med de stora plåtarken från andra sidan jorden. Intressant att utröna i det hela är tankfästenas placering. Jag vet att jag fick en fråga åt det hållet tidigare i tråden och jag har redan sen tidigare försäkrat mig om att jag har originalfragmenten av dessa kvar. Tack vare dem kunde jag känna mig rätt säker på att det inte var så självklart var fästena skulle sitta. 

På högersidan kändes det naturligt och rätt med placeringen, men på vänstersidan fick jag fundera en gång till. Här stämde det inte med min uppfattning om var fästet borde sitta och faktiskt även själva passformen.

Vänster tankfäste, med utgång från den rektangulära pressningen till vänster, kan man känna sig rätt säker på var fragmentet suttit:

Jag ville dock ha fästet ett steg längre åt vänster, dels för att det då skulle bli symmetriskt med högersidan, men även för att fästet skulle behöva plattas till i hörnet på höger sida där rillan slutar tidigare. jag bestämde mig då för att inte bestämma mig ännu. En sak som var klar dock var att det behövde borras hål för punktsvetsarna!

Och det är inte några hål heller! Jag kanske gjort fel, men som jag vill minas med bestämdhet från demonteringen av det gamla golvet, satt golvet med två punkter i dalgången på varje rilla längs med varje balk. Det är lite avvikelser i mönstret på plåten och inte exakt symmetriskt över hela längden, men ni kan ju föreställa er, om varje halva är 19 rillor bred, det är sex balkar som går tvärs över och det ska borras två hål på varje ställe blir det några hål.   Det var faktiskt så att jag kände mig tvungen att räkna hålen och bara hålen för balkarna blir sammanlagt 384 stycken!    Eller 192 per sida och det är då utan de hål längs kanten som jag kunde stansa, de är säkert ett femtiotal till antalet (räknade inte) men där är jag inte säker på att jag gör enligt "factory spec". Jag tog senare upp ytterligare 16 hål för innertrösklarna som jag hade glömt och det gör ju en rund 400-ing. Mitt största bekymmer under hela detta förfarande var om skäroljan skulle räcka.    Hade bara en burk, men den räckte även om en merparten av den gick åt, trots en snål dusch per hål. Otroligt nog klarade sig borret genom hela processen och var lika skarp efteråt. Totalt fick jag nog göra två batteribyten i skruvdragaren.

Borrning pågår, om man räknar med en snittid på 30 sek per hål, tar en halva 100 min, eller 1h och 40 min aktiv borrtid:

En bonus av att jag jobbade "underifrån" eftersom det var där jag hade strecken att utgå ifrån, var att graderna från borret hamnade på ovansidan. På så vis får jag automatiskt plåtrent vid svetsstället när jag slipar bort graderna. Jag kanske inte behöver säga detta, men med lite matpaus och det faktum att man inte är en robot som bara gnetar på, så tog det längre tid än 100min att borra varje golvhalva.

Färdigt resultat på vänster sida:

Eftersom jag hade glömt att rita av för domkraftsfästena och de ju självklart också ska fästas i golvet (eller golvet i dem) så var det bra att ha ett löst domkraftsfäste över att rita efter. För de främre domkraftsfästena mätte jag med stålskalan och eftersom det här bara blir en punkt i varje rilla var det ingen millimeterprecision var strecken hamnade.

Ett gammalt domkraftsfäste kommer till oväntad användning:

Höger sida, nu även med hål för domkraftsfästen:

Det är tur att dagarna är långa nu, klockan är nästan sju när denna bild knäpps och det har blivit rätt kallt att jobba utomhus. Tillbaks in i garagevärmen och slå på fläkten. Men nog är det lyxigt med tempen nu, jag börjar på kanske 8 grader, det som var topnotering i garaget i vintras efter en hel dag med fläktarna på. När jag kommit upp till 12 är jag helt obrydd och någon gång har jag glömt att slå av på effekten och kommit upp i 16, då börjar jag svettas. 

Jag kan inte minnas alla vändor med golvbitarna i och ur kistan, men vid tiotiden sitter båda golvplåtarna för första, men inte sista, gången på plats på sin slutgiltiga placering sida vid sida. Jag kom snart underfund med, vid inpassningen från fredagen, att det förmodligen är enklast av flera anledningar, att passa in högersidan först, den närmast luckan. Framförallt för att den är den som ska ligga under den andra, men även för att den var svårast att skjuta på plats. Torpedväggen får flexa rätt duktigt när de två plåtarna ska ligga omlott med kanske 50cm under själva installationen. Det är ju smått fantastiskt att jag ens kan göra på det här viset När vagnarna byggdes på fabriken känns det som att både torpedvägg, skiljevägg och hjulhus måste monterats efter golvet.

Golvet på plats, vilken känsla! Det är ju nästan dags att boka besiktningstid ju!

Främsta anledningen till denna övning var dels för att kontrollera att hålen hamnat rätt och jag tror nog att det bara var två hål som tagits upp i onödan, framför höger bakhjul utanför innertröskeln bakom lastluckan. Men även för att markera var alla hål hamnar för att slipa rent från färg och rost där punkterna ska sitta. Fingerslipen kommer att få jobba, men jag är mån om att få till en så snygg installation av detta som möjligt. Dels för att det är jobbigt att jobba inne i kistan och minimera tiden med slipverktyg och svets i knepiga arbetsställningar, dels för att få ett snyggt resultat.

Kvart i tio och lördagskväll, klart man kör på några timmar till, jag hade ju ångan uppe och magvärken var borta! Ett moment som gäckat mig lite var att det inte var urtaget för tanken i golvet, något jag nämnde i ett tidigare inlägg. Tycker faktiskt fortfarande att det är konstigt, jag vet ju inte exakt hur tillverkningen av dessa plåtar går till, men nog hade man kunnat göra ett urtag för tanken när man ändå pressar plåten eftersom den är specifik för pickup. Nåväl förvissad om att jag även denna gång skulle kunna knåda till mig en fals med hjälp av svetstångsknepet, skred jag till verket.

Sedan tidigare på eftermiddagen, när jag försökte begripa mig på tankfästenas placering, hade jag även ritat ut placeringen för tankhålet. Med hjälp av den rostiga förlagan från originalet kunde jag få till en placering som verkade rimlig. När jag handskas med ny och gammal plåt på det här viset är det förunderligt att jag blundade för att ett golvbyte behövdes i början av projektet för ett par år sen.

Tur att originalfragmenten finns kvar, släng ingen gammal plåt förrän projektet är avklarat!

Som synes går det en lite läpp (fals) runt hålet, förutom vid "öronen", så det kändes naturligt att börja genom att borra två hål där. Vet inte om sticksåg var det bästa valet, men det var vad jag körde med den här gången, nytt blad i maskinen skär igenom den tjocka plåten som vore den smör!

Dubbla linjer för att ta hänsyn till den läpp som komma skall:

Efter lite, knådande, filande och smidande får jag slutligen till en fals som verkar vettig:

Nu är klockan halv två och en rätt normal tid för mig att lägga ner verktygen och på det hela taget känns dagen produktiv fastän det tar väldigt lång tid att ens göra golvet redo för installation. Jag är inställd på att själva installationen kommer ta sin goda tid även den. 500 punkter kommer inte bara ta tid att svetsa, utan en rejäl stund att slipa också.

Söndag morgon; efter sedvanlig frukost äntras grottan igen och arbetet med golvplåtarna ska nu fortsätta. Solen tittar fram mellan allt tyngre molnflak och det är faktiskt ganska kallt ute. Men eftersom det är så bra att kunna köra ute nu när jag jobbar med dessa stora ark, så riggar jag min arbetsbänk ute igen. Den gångna natten har jag funderat på ett sätt att verkligen förvissa mig om var tankfästen ska sitta. När golvet låg på plat i vagnen plockade jag fram tanken för att se om jag kunde utröna det. Men det var innan jag tog upp hålet i golvet och tanken låg inte så bra på plats, så det var väldigt svårt att avgöra. Nu med hålet på plats kunde jag göra en "mock-up" utanför vagnen, med tank och tankfästen.

Men det är något som inte stämmer riktigt! Hur jag än gör får jag det inte att stämma, tanken ligger inte an mot hålet, placeringen för tankfästena lirar inte, når påfyllningen verkligen ända ut mot karossidan? DÅ upptäcker jag vilken fadäs jag gjort, jag har hållit tankhålets originalfragment upp och ner när jag ritat ut placeringen för hålet!    

Korrekt tankhålsplacering. Vad ska man säga? Jävla amatör!

Det ska nämnas i detta sammanhang att jag verkligen övervägt åt vilket håll plåten skulle hållas när hålet ritades ut. Det var bara det att jag tyckte det var så självklart att läppen skulle vikas neråt att jag aldrig ens prövade att ifrågasätta det! Men det som till slut fick mig att övertygas om att jag faktiskt gjort fel var vilken sida som hade underredsmassa på sig hos originalfragmentet. Att jag inte tänkte på det känns bara så urbota dumt. Till mitt försvar ska sägas att originalbiten är så demolerad att det är svårt att se åt vilket håll pressningarna vikts åt en gång i tiden, man ser att det är en pressning där, men inte så mycket mer. Efter detaljgranskning kan man ana hur plåten suttit, men jag slarvade med det helt enkelt.

Vid det här läget var jag så uppgiven att jag kände mig tvungen att gå därifrån, gjorde lite andra saker istället och försökte släppa frustrationen. Efter en stund kom jag på vad jag skulle försöka med och jag gick tillbaks till arbetet för att undersöka om den idén funkade. Ett vanligt hål hade jag kanske lagt igen, för att sen ta upp ett nytt, men eftersom det var lite jobb med falsen och formen på hålet ville jag inte behöva göra om allt. Men då slog det ju mig att jag helt sonika kunde vända på hålet! Helt plötsligt släppte frustrationen och med fokuserat sinne plockade jag nu åter fram originalfragment, penna och linjal för att börja rita och tänka hur jag skulle gå till väga.

Första steget mot korrigering av fadäs:

Med så stor precision jag förmår, skär jag upp hålet, medveten om att varje litet felsnitt blir extra jobb vid svetsningen sen, då båda bitarna ska återanvändas. Sen fick jag kompensera lite för vecket då jag inte kunde jobba med en helt slät bit, dvs en del fick smidas ut till plan och en annan del fick bockas till för att få till ett svagt veck, eller vinkel. Med biten på plats kunde jag punkta ihop hålet uppochner och dessutom flyttat 40mm. Skarven helsvetsades från golvets undersida då det var lättare att slipa svets från det hållet. Av pedagogiska skäl visar jag dock samma sida som tidigare men med delvis oslipad svets.

Hålet flyttat och rättvänt, svetsen fixades till senare trots att ingen någonsin kommer se den om man inte plockar ur tanken:

Nu kunde jag göra en ny "mock-up" med tanken och nu stämde allting mycket bättre. Alla pusselbitar föll på plats och det känns grymt skönt att jag upptäckt detta nu och inte när grejerna sitter fast i vagnen. Som en ytterligare garant för att jag tänkt rätt plockade jag fram mellanväggen också. Då kunde jag styrka postionen även i längsled då den ju fäster i c-stolparna som det ju finns urtag för i golvplåten. Med väggen fastklämd såg jag snart även att originalfragmenten för tankfästena inte ljög, det ena tankfästet sitter "off-center" med en rillas bredd jämfört med det andra.

Som att bygga ihop en buss från grunden, eller en livs levande sprängskiss. 

Notera här urtagen i mellanväggen för lättare åtkomst av tankbandsfästena framtill på tanken. Man ser tydligt att dessa hamnar mitt för respektive pinnskruv hos fästena när de är korrekt placerade.

Med tanken ur vägen, ser man tydligt placeringen. Jag tror detta är "ganska exakt", rillorna styr i bredd och i längsled har jag gått efter väggen:

Detta innebar att jag fick lägga igen ett par av borrhålen jag gjorde dagen innan, samt ta upp ett par nya. Med placeringen fastställd kunde jag således svetsa dit tankfästena. Jag valde att lägga punkter "utanpå" kanten, då jag fått för mig att de satt så original. Men jag vaknade nästan med ett ryck i morse och hade dåligt samvete över att jag inte gjorde detta snyggare.   Jag borde såklart tagit upp hål och svetsat ner i rillan rakt uppifrån istället.   Får se om jag kan leva med mig själv eller om jag ska försöka lösgöra fästena och försöka göra om det. Någon som känner igen sig? Nåväl fästen svetsades dit och tankhålet snyggades till så att svetsskarven blev osynlig även ovanifrån. 

Tankfäste på plats, inte så snyggt men det sitter fast på rätt ställe. Får se om jag tvingar mig själv till att göra om det, det är ju inget som syns.

På vänstersidan jobbade jag lite mer med att få det symmetriskt, så där blev det bättre. Notera att nedre höger hörn fått lite massage:

Jag kånkade ut plåtarna ännu en gång och drog på lite primer. Jag försöker vara mån om att inte stå och jobba i ångorna från sprayburkarna, så jag har hittills alltid målat som sista moment, men nu med varmare väder kan jag använda mig av utomhus som lackbox. Nog för att det torkar långsammare utomhus, men det är ju inget finishjobb och jag har tiden på min sida när jag sätter igång med nästa moment.

Klockan är nu runt 18 och det finns en hel söndagskväll att disponera. Plåtarna är väl så gott som klara för installation, men jag har lovat mig själv att passa in och installera värmeröret innan plåten. Det ska åtminstone göras i samma veva så man inte råkar försätta sig i en situation där man borde gjort något i en annan ordning. Problematiken med värmeröret avhandlades ju till viss del i förra inlägget. Det gröna röret var dels för långt och dels hade det enligt mig fel diameter. Eller fel är det ju eftersom det är samma diameter som delarna som det ska stickas in i. Det är möjligt att det ska till någon muff, eller att de ska svetsas kant-i-kant, eller så har det fel diameter helt enkelt. Framtill är ju problemet redan löst, med en krympt diameter, som gör röränden något konisk. Jag har funderat under en veckas tid hur jag vill lösa passformen i andra änden och kommit fram till att jag vill ha en större diameter där, för att rören ska träs åt rätt håll hela vägen. Tanken med detta är att det inte ska finnas några kanter i röret som går mot flödesriktningen för så verkar det vara byggt i övrigt. Det är bara här i denna mittensektion jag inte har facit, men alla andra delar i systemet sätts ihop enligt den principen, den bakre sticks in i den främre, inte tvärt om.

Efter att röret passats in på vagnen med alla övriga ingående delar till hands konstateras vilket mått röret ska ha och kapas därefter. Har inget mått, men det är säkert 20cm som ryker och då hade jag redan tagit av lite sen gången innan. Det är ju ingetproblem, men lite konstigt att röret är ca 250mm för långt när alla typ2 har samma längd. Nästa steg blir att möjliggöra för y-grenen att träs i det gröna röret och då behöver detta expanderas. Och varför ändra ett vinnande koncept? Jag väljer då samma sätt som användes för att krympa framänden, slitsa röret men istället bocka slitsarna utåt. Här får jag ta till en speciallösning, eftersom y-grenen är av pressad plåt och inte ett runt rör, så behöver jag urtag för falsarna hos y-röret i det gröna röret för att det ska gå i. Jag skär upp dubbla antalet slitsar den här gången, viker de svagt utåt och pressar i y-grenen. Trots att den gröna plåten är så tjock blir slitsarna såpass mjuka att de går att forma efter y-grenen relativt lätt. Slitsarna punktas ihop nedtill med y-grenen på plats. För att inte råka svetsa fast y-grenen tas den bort när resten ska svetsas och med ett alurör som mothåll fyller jag ut de relativt stora gapen mellan slitsarna längst ut. Y-röret, provas på plats för att försäkra mig om att ingen katastrofal deformering tagit plats.

Halvvägs igenom, här anas en slutgiltig form:

Efter den sista handpåläggningen kan de bakre delarna passas ihop. Hört att de kallas för "byxrör" och det är ju ganska talande.

Här är det läge för lite kvällsmat, så jag tar paus innan jag ger mig i kast med att provmontera allt. För även om det låter som en banal uppgift har jag nu gått och vant mig vid att allt tar längre tid än man tror och motgångar blir extra svåra när man är trött och hungrig. Och det var tur det, för när jag äntrar grottan igen och ska trä det gröna röret på plats, märker jag vad jag gjort bort mig på. Min expandering av röret gör att det inte längre går att trä genom tvärbalken.    Och röret går bara att trä åt ett håll, så jag kan inte trä igenom den smala änden först! Men hålet i balken är väl tilltaget, vilket är en ytterligare misstanke om att diametern på det gröna röret inte riktigt stämmer. tack vare slitsarna och en svetstång kan jag pressa ihop röret tillräckligt för att ta mig igenom balken...s ena hål...    Sen ska jag ju igenom det andra hålet och nu kan jag inte längre klämma med tången då röränden är inne i balken. Men jag lyckas till slut genom att ta ur röret igen, pressa ihop det lite mer så att det stannar i krympt läge och sen lirka med en mejsel genom rörets slitsar samtidigt som jag vrider det när det ska passera  genom balkens andra hål. Trots att jag pressat ihop röret en del, så verkar y-grenen fortfarande passa rakt av! Framänden monteras också ihop, men när de bakersta rören, "byxbenen" ska dit så går det inte! Det verkar som att jag gjort det gröna röret lite för långt trots att jag provat in det. SUCK! Vad göra? Om jag kortar röret måste jag ju göra om jobbet med att krympa eller expandera det, kanske jag kan korta det lite i båda ändar så jag slipper göra om det? Så slog det mig, jag kan ju kapa av det främre röret som det gröna röret sticks in i! Så jag tar av 20mm från det, för att på så vis förskjuta det gröna rörets placering framåt och grejerna går att montera på plats!

Värmesystemet på plats, men jag punktar nog inte dit det förrän jag är säker på att allt sitter där det ska:

Det främre röret som jag tog bort en bit på i bakkant för att skjuta hela den bakre delen framåt. Jag tog även av några mm framtill för enklare montering:

Det kändes ju ändå som en liten delseger med värmesystemet på plats i hela detta stora projekt med att få i golvet. Klockan var nu 23 och en ny arbetsvecka hägrade runt nattakröken. Jag ville ändå inte sluta, så jag började titta på hur jag skulle lösa passformen av rören mot torpedväggen. Började fila på några testbitar, men märker efter 40 minuters pysslande att jag inte var på humör för mer jobb just då. Dels kände jag att jag borde gå och lägga mig då jag har en tid att passa och sömn är rätt skönt. Dels blev jag lite stressad och ofokuserad så det blev inget bra. Jag la ner för helgen, med en känsla av ovisshet inför vad nästa tillfälle skulle ha att bjuda mig. Men ibland är det bra att sova på saken, så det gjorde jag.

Det stora osäkerhetsmomentet i det hela är om "byxbenen" hamnar rätt. Det känns lite snålt att koma åt och montera ljuddämparna så nära torpedväggen, så jag kanske måste justera placeringen av värmerören ytterligare. Jag kan ha tagit av för mycket när jag kapat, men det finns lite att spela på i varje skarv, så det borde gå att få till det. Dessutom är jag lite osäker på hur byxbenen möter upp mot golvet, om golvet ska masseras lite runt rören för passform. Det verkar nästan så. Sen ska jag se till att montera allt i rätt ordning. Original tror jag att värmesystemet bara är punktat ihop med sig självt och i balkarna. Jag tänkte först att jag ville ha värmesystemet på plats innan golvet, men inser att då kommer jag inte kunna skjuta golvhalvorna på plats, iaf inte om byxbensrören är på plats. Sen ska det smidas till några passbitar där byxrören skurits bort från torpedväggen och det är frågan om dessa ska tillverkas sist av allt när golv och rör är på plats? Borde vara enklast så. Det kan även vara något ställe jag behöver svetsa på i karossen innan golvet kan läggas dit för sista gången, tex ett vajerrör som behöver fixeras vid en balk. Och sist men inte minst ska jag efter golvets installation tillverka och montera avsluten på de stolpar som i framkant stöttar flakbäddens ram mot golvet. De är ju bortkapade pga rost, men det hade inte heller gått att montera golvet med dessa stolpar intakta. Sen ska ju mellanväggen monteras också. Så nog finns det att göra några gånger till innan det här kapitlet är avslutat, man kan med fog säga att jag bara börjat... 

Just att vakna och fundera händer ibland...vad är rätt vad är fel?

Iofs tråkigt att du fick tank hålet fel.. men bra att du upptäckte det innan montering. . Slutet gott allting gott och så levde bilen lycklig i alla år 

Tackar ödmjukast för responsen!

8e maj blir tufft att hinna, får fråga om lite ledighet på jobbet isf. Kul att du har massa bilder jag inte har, det tyder på engagemang!    På sistone har jag börjat fundera på om hon inte är lite för hög. Vore intressant att veta vad Demian har att säga. Kanske man ska tubba och smalna av mer nu när man ändå har svetsen varm? 

Efter golvet är det "bara" bakhörnet och fronten kvar. 

Bra jobbat och bra skrivet. Känner igen mig i frustrationen av tankefel som detta med hålet du gjorde. I detta fall vet du var och hur felet uppkom. Jag fick fel längd på växelföraren på mitt bay-1303 låda-projekt och jag vet inte var felet är. Nästan mer irriterande... Tog mig en extra lördagsmek att fixa till. Bara bita ihop och komma igen.

Ja så var det dags för nästa steg i denna tango. Åkte ut för en kort "endagars" i torsdags kväll då jag hade ledig fredag och började sent på lördagen. För att fortsätta där jag var senast, började jag redan samma kväll, se över alla "småsaker" som jag skjutit på framtiden, men som är mkt lättare att göra innan golvet läggs i.

Bland annat hade jag inte svetsat fast ena domkraftsfästet ordentligt i innertröskeln, men hål var redan förberett för punkterna, så det var bara att starta svetsen, klämma ihop delarna och punkta dit. Sen hade jag råkat ta lite för mycket med kapen när jag skulle fimpa ena pelaren framtill i lastutrymmet och dessutom råkat slita upp ett litet hål när jag huggit loss fragmentet så det behövde lappas ihop lite. Fragmentet som utgjorde nederdelen av denna stolpe sparades för framtida kopiering

Hål efter att pelaren kapats av:

Jag punktade även fast några av vajerrören i de nya balkarna där jag märkte att det flexade. Även den främre delen av värmeröret punktades ihop då denna skarv hamnar inne i tvärbalken och inte går att komma åt sen. Sedan gav jag mig i kast med att fila bort färgen på alla ställen där jag markerat med tuschpennan att hålen för svetsen skulle komma. Grämde mig lite över att jag skulle vilja dra på ett extra lager rostskyddande färg innan jag slipade, men då skulle jag bli tvungen att lägga i golvet igen för att markera hålens placering.

Lappningen i lastkistan blev jag nöjd med, slipade även lite tidigare slarvigt slipad svets när jag ändå var i faggorna:

Sedan vet jag inte varför, men jag gav mig på bakhörnet igen. Såg väl hela kvällen som något av ett bonusmek och jag var fast besluten om att jag skulle kunna massera ut skarven och det tokiga vecket som blivit efter att hörnet monterats och trots att jag höll på hela kvällen, ja det som fick mig att sluta var faktiskt värk i ena axeln och då var klockan tjugo i två, så blev det inte bättre. Jag har ännu att lära hur man smider plåt med hammare mothåll, värme och kyla. Det kan ju också vara så att detta är ett hopplöst case då det är felmonterat från början och/eller dålig kvalité på plåten jag monterat. Jag ska montera vänsterhörnet först och med lite mer grundligt förberedande arbete ska jag se om jag inte kan få det bättre där, efter det har jag kanske ringat in hur jag ska gå till väga med högersidan. Om något blev hörnet ännu ruligare efter min behandling och jag är duktigt sugen på att helt och hållet göra om det. Men det är lågprio just nu, men skäms gör jag. 

Den nakna sanningen; före och efter att jag gått på med kap, värme, svets, hammare och mothåll. Inte nämnvärt bättre.

Jag gav som sagt upp när jag märkte att jag hade rejält ont i axeln, kanske en kombination av tokig arbetsställning, med vänsterarmen in genom bakljushålet för att hålla i mothållet och dragig ytterdörr. Det var nästan svårt att sova så ont jag hade. Även plåten framför höger bakhjul snyggades till litegrann, men där var det mest lite slipning som behövdes för att dölja svetsfogen bättre. Jag har sedan en tid upptäckt hur bra lamellslipskivorna är! Och tryckluftsdrivna slipmaskiner det vill jag ha fler av så man slipper byta rondell mellan olika moment! 

På fredagen unnade jag mig en sovmorgon men efter att det klarats av äntrade jag grottan likt en knegare som går till jobbet utan att veta bättre. Nu kände jag att jag skulle fortsätta med golvet och äntligen få i det, eller jag visste ju inte hur lång tid det skulle ta och om jag skulle hinna samma dag, men jag skulle fortsätta likafullt. Det visar sig att det blir åtminstone till att plocka ur golvet ännu en gång efter att jag till sist fått det på plats igen, då jag försummat värmerören. Men med golvet på plats kunde jag märka upp några borrhål jag missat att märka ut, de längs trösklarna, eftersom hålen tillkommit i efterhand. Med facit i hand hade jag kunnat dragit på mer grundfärg kvällen innan, för att rita upp och slipa rent alla punkter idag istället. Men det är lätt att vara efterklok.

Bildserie för att visa hur jag fick golvet på plats med mesta möjliga plåt intakt:

Bild 1: Här är höger golvhalva redan i, men förfarandet är samma för denna som det som illustreras här, med den skillnaden att det är enklare då det ju inte redan ligger en plåt där. Höger golvhalva ligger "under" vid skarven i mitten, därför måste den i först. Anledningen till att jag viker ner plåten i mitten av vagnen och inte ut i kanterna är för frigång mot de pelare som finns i framkant. Det visar sig att det precis går fritt för tankfästet:

Bild 2: Här ligger golvhalvorna delvis ovanpå varandra, anledningen till att detta ens är möjligt är för att torpedväggen har rätt mycket flex, speciellt i mitten. Träplankan är för att knacka golvplåten på plats i sidled. Rätt ofta tog golvets bakre fals i vid urtagen för värmerören (det bortre i bild här) och då tog det tvärstopp. Faktum är att efter ett antal "i och ur" så har jag kluvit plankan mitt itu med hjälp av golvplåtens kant!

Bild 3: Golvplåtarna slutligen på plats alltid efter en stunds trixande och att den fastnat någonstans på vägen.

Det jag försummat med värmerören är frigången för de två rören innan y-grenen och som jag kallar för byxbensrören, mot golvet. Golvet har ju urtag för dessa rör, men som med det mesta med plåten man köper så är det inte en klockren passform ur kartong. Urtagen är alldeles för snåla och måste tas upp för att det ska gå att montera rören. Jag kapar upp urtagen, samt viker upp ca 5mm runt om för att göra en fals mot röret. Tanken är att denna fals kanske kan smidas ner för passform mot röret sen när alla delar är på plats, hålet blir åtminstone mindre även om jag kommer få tillverka någon passbit ändå då det är svårt att se hur allt kommer hamna innan och kapa exakt längs rörets bredd, även om jag måttade i bänk.

I alla övningar med att provmontera rören under vagnen innan golvet togs ur igen, upptäckte jag att jag måste ha alla rörstumpar lösa för att kunna spela tillräckligt mycket för att få allt på plats. Så jag fick slipa upp punkterna jag satt framtill för att ens kunna tråckla in byxbensrören mellan torpedvägg och bakre torsion och då har jag ändå väl tilltagna urtag i torpeden som jag måste lägga igen sen. Det märks att det inte är ett avgasrör man håller på med, inte servicevänligt för fem öre!

Två passbitar vid respektive hjulhus klipptes till och svetsades dit efter att jag upptäckt att det saknades plåt där när jag skulle rita var punkterna skulle hamna. Detta hade kapats bort när hjulhusen skulle repareras då den nedersta delen av hjulhusets innervägg var lite för dålig att behålla.

Efter mycket möda och stort besvär började jag lite försiktigt med att trixa den "undre" golvhalvan på plats igen för att testa om värmeröret skulle gå att montera i sin helhet. Lyckligtvis är det högra röret som är svårast att få på plats, men när jag kunde konstatera att det funkade, vågade jag trixa in även vänster golvhalva och provmontera allt utan svets. Och när det konstaterades att allt funkar, alla urtag och modifieringar av golvet är nu gjorda och hänsyn tagna till, så återstår bara själva monteringen av golvet.

Ungefär halvvägs kl 2210:

Och det tog väl ungefär en och en halv timme att svetsa i respektive golvhalva. Ganska snart upptäckte jag att luften inne i lastkistan blev ganska outhärdlig när jag började bränna på. Jag kröp ut igen, drog på mig en andningsmask och ställde en fläkt i lucköppningen, då blev det bättre. Trots det tog jag mig små konstpauser emellanåt, dels för att få lite "frisk luft", det var märkbart bättre luftkvalité direkt utanför lastutrymmet, men jag gick även ut en stund och andades frisk skogsluft, men även för att ta en klunk öl   och låta svetsarna svalna lite. Jag jobbade mig metodiskt inifrån och ut och även från hörnen och mot mitten, mycket för att slippa ligga/hänga över varma svetsar. Jag använda mig även av ett träskaft av lagom längd för att sätta plåten i spjärn mot flakets balkar för att på så vis få bättre press mot golvbalkarna där det diffade lite. Det fanns i princip inget ställe där jag kunde klämma med svetstång. Vid tankhålet kunde jag använda en tving för bättre anliggning mot balkarna inunder. Men oftast låg plåten snyggt mot balken och ingen press behövdes. Själva svetsjobbet var ju inte så svårt, att svetsa omlott har jag aldrig haft problem med, men kantsvetsning är svårt. Helt perfekt blev det inte, men det var inget som strulade, även om jag märkte efteråt när bilden tagits att den vänstra plåten sitter längre bak än den högra. Fick massera falsen lite i framkant och nu innan svetsarna är slipade syns det mycket, men det kommer inte märkas sen. Det ser ut som att det diffar mycket på bilden, men det är max 2mm som plåten förskjutits, mer spel än så är det inte på urtagen vid b- och c-stolparna.

Färdigsvetsat vid 2330 på fredagskvällen:

Nu återstår bara det idoga arbetet med att slipa all denna svets, men det är fullt görbart då de flesta punkter blev ganska lyckade och flacka. Torpedväggsskarven är inte svetsad och där har jag ett problem, jag kommer bara åt ett fåtal av punkterna. För att komma åt i mitten måste växellådan ur, eller åtminstone skjutas bakåt 10-20cm. Sen ska avsluten för pelarna tillverkas och svetsas fast, samt mellanväggen för tanken. Den uppmärksamme ser att hålet i golvet för lastkistans lås och hålet i tröskeln inte linjerar. Jag får spontant en känsla av att det är en årsmodellfråga. Kollade och mätte lite snabbt på lastluckan och jag har för mig att jag kom fram till att den har en off-set-placering för låskolven (låskista saknas, men jag gick på var hålet i luckan sitter) och grönplåten har ett hål som är centrerat över lasthålet. Vilket som blir korrekt och vilket som kommer funka är kanske två olika saker, men tills jag jagat fatt på en slutgiltig lösning, så kommer min "baylucka" få duga tills vidare och en nödlösning för att förankra den nedtill, får bli den som jag tidigare använt, ett spännband runt tröskeln.   Men målet är att det ska vara låsbart såklart. Bayluckan jag har är i ett så dåligt skick att den egentligen behöver repareras och jag ska undersöka alla möjliga och omöjliga tillvägagångssätt, men ett av dem är ju att bygga om den till splitlucka. Annars finns ju helt nya luckor hos "grönplåtshandlarn".

Slutligen en detaljbild på hur urtagen för värmerören blev, inte perfekta, men jag hoppas och tror att jag ska få till det.

Det vänstra byxbensröret är kortare än det högra och jag trodde det var korrekt, eftersom motorns två cylinderbankar sitter på olika avstånd och det är på detta ställe som rören kompenserar för det. Men det är lite väl kort och vänster sidas ljuddämpare kommer väldigt nära torpeden så jag kommer nog få förlänga det lite för att få ut ljuddämparen en bit från väggen och därför även längre bak i fordonet. Jag har tidigare haft plastslangar av originalmodell (kanske att de kommer från en typ1?) mellan ljuddämpare och motor, men på nätet har jag sett att man använder flexibel avgasslang och det är ju helt klart ett bra alternativ om plastslangen inte funkar. Även det får bli ett senare problem.

Känner mig ändå väldigt nöjd med att jag fick i golvet i fredags. Sååå skönt att plåthögen bredvid vagnen krymper, det är ju faktiskt ett bra sätt att städa garaget på.   När lastkistan är helt klar och om motorrumshyllan ännu inte kommit, sätter jag igång med fronten. Oavsett vad som händer har jag ännu tillräckligt med plåt för att hålla mig sysselsatt ett bra tag till. Sen kommer det att beställas grejer från Tyskland som jag inte hittat hos de svenska ÅF, men touchdown kommer allt närmare och närmare! Även påskehelgen kommer gå i svetslågans tecken, men med det lovade vädret har jag en del trädgårdsarbete som jag skjutit på ett tag nu, så vi får se hur tempot i projektet blir framöver. Tänkte hämta och besikta cabben också, det är ju dags att ta på sig sommarskorna.