Kee's Kustom hobbygaraget med sjöutsikt (Sida 2 av 23)

När du demonterar oljepumpen för inspektion ser du på änden på kamaxeln vilken det är, det står stämplat.

Grymt jobb, been there done that!   

Haha, tack för alla värmande kommentarer. Jag har de senaste åren blivit av uppfattningen att mycket skrift på internet inte är populärt. I min värld väldigt ironiskt då hela internet består av text och läsning är ett måste för att ens kunna hantera det. Så mot den bakgrunden har det varit lite svårmotiverat för mig att dra igång en projekttråd då jag vet att jag har en tendens till att bli ganska "långrandig". Men det är verkligen kul att det uppskattas och att ni ger så trevliga repliker, detta motiverar till att fortsätta pränta ner mina folkaeskapader på mitt egna lilla säregna vis. Säg gärna till om det blir för mycket eller för lite av något.

Mogge: Vi försökte med denna operation ikväll när jag hälsade på i Mirtmannens "Gökboet" där motorn står, men utan succé då de rätta verktygen saknades.

Löf: Jag tänkte att den frågan skulle komma upp, jag får väl krypa till korset och erkänna att jag inte har någon bild och "sjöglimt" är nog ett bättre ord då garaget inte har ett ganska litet fönster. Men jag ska knäppa en bild vart det lider. Nu är hela landskapet alldeles underbart kritvitt och döljer sig under 30cm snö så sjön syns inte så tydligt om man inte vet var den är. Men jag ska fixa en bild som illustrerar det hela. Du får ge dig till tåls 

Nästa uppdatering kommer på tisdag som det ser ut nu... Stay tuned

Kul läsning, man känner igen sig från svetsfasen. En del av charmen är ju som du beskriver att lära sig nya färdigheter. Sen kommer stoltheten att rädda en bit historia.
Fortsätt jobba med pickisen och fortsätt skriva din historia. Följer denna tråd.

ser fram mot nästa update!!!

Kul med respons. Jag kan som en cliffhanger säga att jag tänkt ska bjuda på lite "återblickar" mellan varven, fick en hel del flashbacks igår när jag satt och scannade igenom arkivet. Kan inte begripa alla "dumheter" man ägnat sig åt, hade helt glömt bort den uppflyttade styrsnäckan och de modifierade stötdämparfästena för att nämna några exempel. Resan mellan bild 1 och 2 i första inlägget har ju inte varit spikrak direkt... 

Berätta mer om dom övningarna... skulle själv inte vilja se mina rostlagningar jag gjorde med gas svetsen som 17 åring... men vill tro att jag utvecklats.... till det bättre....

Jag är verkligen rörd över allt fint beröm, jag brukar ha svårt att ta till mig av god kritik, men när den är välformulerad och kommer från flera håll så fattar även jag att det måste ligga något uns av sanning bakom. Tack återigen, ni är verkligen en trevlig publik! 

Så var det dags för nästa uppdatering, jag vill ju hinna ifatt verkligheten (innan den hinner ifatt mig  ) så jag eldar på lite. Inbillar mig att detaljrikedomen blir bättre på så vis. Att ligga under bussen i timtal med vinkelslipen i hand ger ju en onekligen tid för kontemplation och många tankar hinner susa igenom huvudet och det är riktigt terapeutiskt.

Nästa steg i projektet var att få dit den bakre tvärbalken, det var ju delvis därför jag boxade ramen helgen innan, men även för att jag vill ha ett någotsånär korrekt utseende. Jag fick inte riktigt till måtten, dvs avståndet mellan rambalkarna stämde inte exakt. Att rambalkarna inte är exakt parallella i bakdelen av vagnen, medan tvärbalken är helt symmetrisk, gjorde att jag fick svetsa på några smala "passbitar" för att få balken att stämma i bakkant, där den ju blir för kort. Eftersom ramen i denna region är hemsnidad så antog jag i all hast att det måste bero på klåparen som yxat till bitarna. Måttet i längdled mellan bakre tvärbalk och utriggaren mättes både en och fyra gånger med info från några olika internetkällor för att det verkligen inte skulle bli fel. Annars kan man ju måtta efter c-stolpens linje med hattprofilen, jag hade ju inga hattprofiler hemma och inget riktigt lämpligt att måtta med, så jag utgick från balken framför.

Det var då jag upptäckte att alla skisser på nätet, och alla källor jag kunde finna angav att en buss har tre hattprofiler (två bak, varav en "boxad" och en fram) och tre I-profiler, som en del på sne hävdar är "H-profiler" . Men min har fyra hattprofiler och bara två I-profiler, jag har ännu att lösa detta mysterium. Kanske är det pickupspecifikt då skiljeväggen för tank är monterad i samma linje, varför det skulle behövas övergår mitt förstånd dock.

Tvärbalken monterad, här syns tydligt att det sitter en till hattprofil framför denna, något källorna på nätet jag funnit, inte kan förklara.

Med tvärbalken på plats fanns inget mer att göra just för tillfället i den delen av chassiet då material saknades. Eftersom jag lagt höger sidas b-stolpe bakom mig, kände jag att det var lika bra att spotta sig i nävarna och börja utreda hur det såg ut på vänster sida. Kände mig förvissad om att de jobbigaste momenten skulle vara över i och med att båda b-stolparna lagats, så det var lika bra att göra det jobbiga nu, så får man finsvetsa raka profiler längre fram. Den tanken är nog ett självbedrägeri som heter duga, visst kommer jobbiga moment även framöver, men det är helt klart en strapats vad arbetsställningen beträffar att laga vänster sidas b-stolpe där det inte finns en lastlucka att jobba igenom. Hade golvet varit kvar hade det nog varit en omöjlighet. Det kommer kännas som en sån nerförsbacke att laga buss när man har det här som preferens!

Utgångsläget, här är "bonnalappningen" bortplockad som suttit i hjulhuset

Som synes, rostigt lite här och där, det som skiljer från högersidan är att även framskärmen är dålig och behöver lappas.

Efter att ha kapat bort allt det dåliga ser det ut såhär:

Utöver själva hjulhusbiten och grönplåten jag köpt behöver jag alltså knacka till några hemgjorda bitar till. För att ha något vettigt att fästa b-stolpen i behövdes ju en fals på vardera sida, så det var bara kopiera receptet från vänstersidan, men se till att göra dem spegelvända och i rätt längd. Här använde jag grönplåten som mall för att få till kurvaturen på falsbitarna. Sen var det ju det här med det sk "hundbenet" det som jag refererar till när jag skriver "skärmen", den behöver ju också lappas. Och här är jag faktiskt lite stolt över resultatet. Mätte lite på vagnen efter att det dåliga kapats bort och fick mig en övning i spatialt tänkande. Hur ser en tredimensionell bit ut när man plattar till den?

Jag känner många som skulle ha svårt att se hur detta ska vikas ut och ihop för att få det att passa på vagnen, jag har andra svårigheter.

Efter lite origami och massage och med några stänk färg ser det ut såhär:

Vi som kan bussar ser ju såklart exakt var den här ska sitta    övriga får ge sig till tåls, lustigt nog tog jag ingen bild på detta vid det här laget.

Nu fick man ge sig på en tankeövning igen, hur går montaget av alla delar till? Var ska jag börja? Ja enligt mig monteras ytterskinnet först, sedan passbiten mot hjulhuset och sist innerdelen av stolpen. När allt det är ihop kan man få dit själva hjulhusväggen, men innan den monteras bör man ha utriggare och domkraftsfäste på plats. Så jag börjar med det enklaste då jag fortfarande hade väldigt lite gas kvar visste jag inte hur långt jag skulle komma innan svetsarna skulle börja se förjävliga ut, så jag börjar med utriggaren och domkraftsfästet. Dessa två svetsas ihop i bänk så att de utgör ett komplett montage vid montering på vagnen.

Hit men inte längre, här tog gasen slut, men det gjorde mig inte så mycket, det finns ju annat att göra:

Eftersom gasen nu var slut fick jag tänka lite friare, jag gillar ju att stå i bänk och jobba och delar behövde ju tillverkas. Eftersom jag från högersidan hade lärt mig att en sån bit som hjulhuset krävde, kan ta en avsevärd tid att få till och att passa in, satte jag igång med det nu för att ha gott om tid och energi åt den. Träbiten med mallen för rillorna fanns ju redan och mycket av idén om hur biten skulle utformas fanns också redan. Så inte bara gick det snabbare, det blev också mycket bättre.

Här har jag passat in biten och skulle alla bitar sitta såhär bra skulle det inte behövas någon svets. Klockrent!

Det var nu sen söndagskväll och tack vare att jag jobbar sent på måndagar numer kunde jag köra på några timmar till. Alla delar fanns nu att reparera b-stolpe och hjulhus, så jag började se över övrigt behov. Baktill hade jag märkt att den sista kvarvarande hattprofilen även den var dålig, men inte så dålig att jag behövde operera, utan det skulle i det här fallet räcka med några stygn.    Så de sista timmarna på kvällen ägnades åt att tillverka en passbit och kapa ur i balken för en så bra passform som möjligt.

Här är det ändå ganska lättjobbat med två av balkarna ur vägen, man får saxa lite med kroppen, men den verkliga prövningen är längre fram    :

Läge att lägga ner, i med gastuben i skuffen på karetan och ta revansch vid nästa tillfälle. Och lätt manisk som jag hunnit bli, kunde jag inte ge mig till tåls i två veckor då jag har ledig helg igen, utan jag bestämde mig för att jag måste åka ut igen på min lediga vardag för att inte klättra på väggarna hemma. Sagt och gjort, med en ny gastub i skuffen och en stark övertygelse om att mer jobb är det som får mig att må bra, så styrde jag återigen kosan de tretton milen ut på landsbygden och till hobbygaraget vid Nordsjöns norra strand.   Det dröjde väl inte mer än några timmar efter ankomsten så hade jag fått dit några till bitar, samt slipat till svetsarna.

Hur sexig kan en tvärbalk bli? Ja inte sexigare än en på en folkabuss i alla fall:

Jag hann även lappa ihop hattprofilen innan jag kände att det var sängdags; "de är en da i morrn å".

Vaknar upp till ett gnistrande vitt vinterlandskap, pudersnö, solsken och fem minusgrader. Kände mig nödgad att skotta uppfarten så jag inte får problem längre framöver. Men sen fanns ingen tid för rekreation i den underbara vinternaturens allra finaste väder, här måste rosten bekämpas! 

Nu hade man ju kunnat tro att jag skulle nagla dit alla bitar som jag så duktigt smitt till, men inte då! Näe här får jag för mig att jag behöver reparera lastluckans öppning i ovankant, då jag upptäckt att det var lite dåligt bakom gummilisten. Falsen som håller listen på plats blir praktiskt taget en hängränna och gummilisten som "lock" ovanpå gör att miljön hålls konstant fuktig. Så den var dålig, praktiskt taget utmed hela längden, detta medan de vertikala motsvarigheterna på sidorna är praktiskt taget kärnfriska.

Svårt att fota hela listens längd, men det är falsen i ovankant av luckan jag syftar på:

Det gamla var ganska lätt att sprätta loss och sedan slipa ned. Vad som var svårare var att fabricera en ny list. Man kan tro att det är enkelt då det bara är en rak profil, eller åtminstone trodde jag det. Men jag hade svårare att få till det än vad jag först kunde ana. För det första är biten ca 113cm lång och jag har bara enmetersark att utgå ifrån, för det andra kunde jag inte bocka plåten i min plåtbock, eftersom den är så smal var det svårt att få grepp om biten som ska hållas på plats. Såhär i retroperspektiv tänker jag att jag kunde prövat i tunnare gods, jag tror jag gjorde den i 1,0mm-gods, men det tänkte jag ju såklart inte på då. Att klippa ur och handknacka två långa bitar så de är helt raka är inte helt lätt, sen ska de passa mot varandra också. Givetvis blev de två bitarna, trots idoga försök, lite olika, men efter ett tag blev jag nöjd och drog på lite färg och lät dem hänga på tork.

Det kändes nu som tiden var mogen att börja ge sig i kast med hjulhus och b-stolpe. Och nu innan något var fastsatt ordentligt, verkligen fundera över i vilken ordning allt måste göras. jag kom snart fram till att den bakre av de två falsbitar jag tillverkat behövde komma på plats först. Jag fick vid det här momentet lite problem då inga av mina svetstänger fungerade, så jag fick tänka ut någon annan lösning.

Ett par tvingar till plåtbocken var smidiga nog att rymmas och gick att använda. Men detta fick mig att inse att jag behövde flera olika svetstänger:

För att få dit ytterskinnet behövde det även lappas på andra sidan. Att lappa dit avslutet på skärmen var ganska straight forward men också något av det sista jag fick gjort denna fredag, dagen därpå skulle jag kryssa raka vägen till jobbet för ännu en jobbhelg.

Jag kallar detta för en hjulhusselfie, eller möjligtvis "titta ett b-stolpskott":

Pressad av min ambasadör i detta projekt, den så kallade "Mirtmannen", känner jag nu ett ökat tryck att beställa hem mer plåt för att inte projektet ska riskera att stagnera. Grönplåten, "det gröna guldet", tar ju lite längre tid att få hem och jag ägnar mycket tid åt att försöka utröna om jag ska beställa från Custom And Commercial eller direkt från KlassicFab. Efter mycket om och men kommer jag fram till att jag nog ändå vill beställa direkt från KF. Trots att den uppskattade prisskillnaden blir minimal, så har KF hela sortimentet och C&C saknade ett par av bitarna på lager och skulle inte få ngn ny leverans förrän om ett par månader. Jag har ännu i skrivandes stund, att höra av från KF (som ju säljs via C&C, knepigt värre det där) så den ordern är inte lagd, då jag ville lägga till ett par grejer från min första order. Jag får nog ligga på lite för att det ska hända något. Däremot finns några av grejerna jag behöver på hemmaplan och dessa pryttlar levererades på bara ett par dagar.

Plåtleverans på ryamatta, ett gäng servicedetaljer fick även följa med i paketet. Bra å ha på hyllan:

Ledig helg och ut till stugan igen. Mitt smått maniska beteende har inte förbättrats och så fort maten langats in i kylen drar jag på mig arbetsbyxorna och börjar smida i grottan. Nu skulle jag ta itu med listen vid lastluckan. Mitt första försök misslyckas så till den grad att jag bestämmer mig för att göra rätt och göra om. Fick sprätta bort plåtbiten jag ägnat så stort engagemang på att tillverka, för jag hann bara få dit ena när jag insåg att det skulle bli svårt att slipa ner svetspunkterna för att jag hade svetsat så illa, men framförallt för att jag kom underfund med att jag hade satt den för tajt mot luckramen; gummilisten fick helt enkelt inte plats. Tillbaks till arbetsbordet igen, i bokstavlig bemärkelse, nu hade jag ju en grundidé om hur jag skulle göra, men gjorde den här gången en hel enmetersbit, istället för två stycken kortare. Efter mycket smidande och med lite god vilja fick jag slutligen till det.

Bocka en lång rak bit för hand är inte det enklaste, men med några gamla L-profiler, en bra smideshammare och mycket tålamod blev det godkänt minus:

Jag vet inte om jag gör rätt, men vid det här laget har jag gått och blivit rätt noggrann med att undvika att det jag tillverkar börjar rosta på en gång, så för att undvika spaltrost och att det rostar inifrån, brukar jag spraya på ett lager grundfärg innan montering för att även baksidan och dolda håligheter ska vara lite rostskyddade i alla fall. Så listen fick sig en dusch med färgen och medan den torkade fortsatte jag med b-stolpen. Idag stod fals nummer två på tur, den behövs ju för att få dit själva stolpen.

Nu har jag inhandlat lite fler svetstänger, bra verktyg gör halva jobbet, dåliga verktyg gör dig galen:

Sen var det "bara" att anpassa grönplåten efter mitt urtag i karossen och nagla dit den. Även det här blev väl "godkänt minus". Kände vid det här laget att jag kanske hade tappat stinget litegrann och att jag tänkte att jag kommer störa mig på det där varje gång jag kliver i och ur hytten i framtiden då det ju är på förarsidan. Förmodligen berodde det på min kanske oexakta och slarviga montering av skärmkantsfalsen och såhär i efterhand borde jag monterat ihop delarna i bänk först, för att nagla fast dem i bilen sen, men det är lätt att vara efterklok. Jag släppte det för stunden och gick vidare, mer än en gång tidigare har jag lyckats göra en fadäs, eller fastnat i något moment, för att sedan komma tillbaks med nyvunnen kraft efter lite mat, sömn eller bara en paus.

Grönplåt på plats, friskare än innan, men vete fanken om det ser bättre ut:

Sen tillbaka till lastluckan och försöka sig på momentet som gått och blivit något av ett gissel. Men hur svårt kan det vara egentligen? Jag menar det är ju bara plåtbitar som behöver ha rätt form för att passa på rätt plats. Plättlätt! Den här gången hade jag väl mer "tur" och var desto försiktigare med svetsen. Falstångens hål borrades upp till 6mm och bra genombränning prioriterades, men inte nödändigtvis att fylla ut borrhålen i listen med svets för att inte riskera att det blir material man inte kommer åt med slipmaskinen nere i listens "ränna". En väl utvald bit av en av de korta bitarna från första försöket fick utgöra de tretton centimeter som saknades för att listen skulle täcka hela vägen.

Eftersom den här biten inte syns när listen är på plats så prioriterades funktion för form:

Nu var äntligen det kapitlet avslutat, ett senare kapitel blir att försöka få gummilisten på plats. Men det får framtida Kee tackla, nutida Kee har alldeles för mycket plåt i huvudet för att få plats med andra material.    Tillbaks till vänsteridan och b-stolpen och det sista jag hann göra för denna gång då avresan från stugan blev något tidigare än annars eftersom jag hade en dejt med Mirtmannen och lite motorpyssel stod på agendan. Men jag hann med att få dit det jag kallar för passbiten mot hjulhuset innan det var dags att fara hemåt ca 30 min senare än beräknat men en hel garagekväll tidigare än vanligt.

Obekväma arbetsställningar har det blivit mycket av, men det här var en av de mer olustiga, att ligga rakt under gnistregnet är ju som bäddat för trubbel, men just den här gången klarade jag mig ifrån svetsloppornas bett även om jackan blev förstörd.

Sista biten på plats för denna helg, även här fick jag modifiera lite för att få det att funka, men det är inte lika illa på bitar som inte syns så väl.

Väl hemma i stan igen bjöds jag på VegoLasagne i Gökboet, Mirtmannens residens. Efter lite snack om senaste nytt på folkafronten, begav vi oss ner till garaget för att titta på moroten som ska få bo i Lucys pannrum. Jag var rätt trött vid det här laget och ville hem och ta ett bad för att få bort allt slipdamm som letar sig in precis överallt trots att man skyddar sig så väl man kan. Men lite hann vi få gjort ändå, ventilspelet justerades och nya packningar monterades. Tanken var även att återmontera generator och fläkt, men det sköt vi upp då Mirtmannen gav sig själv en hemläxa att rengöra även fläkten ordentligt nu när allt annat rengjorts på motorn. Vi redde även ut vad vi behövde för att komma åt oljepumpen, en avdragare till remskivan.

Nu är vi snart ikapp nutid, men jag bryter här för denna gång, det tar inte bara lite tid att läsa mina inlägg, det tar även lite tid att skriva dem. Tur att jag inte har familj eller flickvän, då hade jag verken kunnat svetsa eller skriva som jag gör.  

Du skriver lika bra om dina eskapader som förr. Läste alltid din tråd.

Rolig och givande läsning, och bra bilder.
Bra att läsa lite om bilderna så att även vi som inte blivit med buss än kan få veta vad vi tittar på.

Så var det dags för ännu en uppdatering igen.

Kommer ut till stugan på fredagen och som gått och blivit vanan på sistone, blir det till att byta om direkt efter att maten lassats in i kylen. Ofta när jag kommer in i garaget kommer tusen tankar på samma gång, "det där ska jag göra och det där och det där..." men när jag väl satt igång blir det mycket av "skygglapparna på", helt fokuserad på det jag pysslar med. Så när jag börjar överblicka situationen ser jag ibland på det jag nyss avslutat för att med perspektiv granska det ännu en gång. När man är "inne" i det så blir det kanske att man silar mygg men sväljer elefanter, men med perspektiv på saker så ser man ofta snart var man behöver lägga krutet.

Jag började därför med att gå över B-stolpen en gång till. Jag kände nog när jag sist höll på med den, att jag slarvat lite väl mycket med skarven mot framskärmen tanke på den "räddningsaktion" jag fick göra för att det skulle bli bra. På bild är det en knappt märkbar skillnad och det är inte "snyggt" i ordets rätta bemärkelse, men nu är jag nöjd i alla fall.

Dock fick jag för mig när jag jobbade med b-stolpen att tröskeln bakom denna, som byttes av mig för tiotalet år sen, var ju allt annat än rak och det borde jag nu kunna fixa till. Knäpper en bild och skickar till mirtmannen:

"Den här tröskeln är bra knölig, tror du jag kan göra något åt det?"

Jag får dock inte det rungande medhåll jag hade hoppats på, men det gillar jag i och för sig. Alltid bra med konstruktiv kritik och just förbehållet att det är enklare med golvet ur vägen var ett argument som Mirtmannen själv villkorade som godkänt. Jag hade förvisso redan börjat jobbet samtidigt som jag skickade bilden . Min tanke med hela sidosteget var att jag alltid har stört mig lite på min rent ut sagt heltaskiga lagning och nu har jag ju jobbat upp mig lite i kunskap och färdigheter och borde kunna göra jobbet bättre. Förutsättningarna var ju som dom var dock, så ett helt spikrakt resultat hade jag inte väntat mig, men en klar förbättring trodde jag nog att jag kunde få till om jag bara var noggrann.

Sagt och gjort, skarven slipades ner och snittades upp och slipades även på insidan. I och med att jag gjort som jag gjort när denna sattes dit så har jag även råkat köra kapen i de små förstärkningar som finns på insidan, så de var ju fula och naggade i kanten av kapskivan. För att komma åt skarven ordentligt inifrån bestämde jag mig för att fimpa dessa förstärkningar, liksom c-stolpen för full åtkomst inifrån också. När skarven var renslipad grovriktade jag den på ett par ställen, men lät själva svetsklämmorna göra det mesta av "rakheten". Eftersom jag bara hade fem klämmor och märkte att jag var tvungen att sätta dem väldigt tätt, jobbade jag mig successivt bakåt. På så vis får svetsarna även svalna lite mer.

Mina gula fula svetsklämmor, såna fula hade jag inte när jag gjorde jobbet för första gången, så då blev skarven ful istället :

Jag var väldigt noggrann med att inte låta plåten gå alltför varm, både i detta första skede, men även framöver. Jag punktade hela skarven med jämnt avstånd där glipan inte blivit alltför stor. Klockan halv två på lördagsnatten la jag ner verktygen, som vanlig hade jag helt glömt bort tiden och då klev jag ändå upp kl 5 morgonen dessförinnan! Inte en tillstymmelse till trötthet förrän den sköljde över mig och det var bara att gå och däcka.

"Det som förut var hela havet stormar, är nu en lätt krusning"

Vaknar upp till ännu en lördag med 15 cm nysnö på backen, dessutom skulle jag träffa en kille från Blocket för att sälja en snöslunga, så det var bara att kliva upp när väckarklockans radiobrus ljöd i rummet, dra på sig långkalsongerna och bege sig ut i det vita. Passade på att skotta lite med slungan för att testa att allt funkade som det skulle eftersom jag samtidigt behövde skotta. Så efter en något försenad frukost beger jag mig ner till grottan igen. Nu skulle tröskeln färdigställas!

Eftersom den varit lagad sen tidigare och den som gjort det    inte varit så noggrann, varierade glipans bredd en del längs med sträckningen. Det jag av någon underlig anledning jag inte vill göra då, med tanke på mina svetskunskaper, var att lägga skarven i fals, eller förstärka skarven med en platt plåt bakifrån. Antagligen var det också för svårt för unge herr Kee och när vagnen var svart syntes det inte hur illa skarven var gjord. Något visare av erfarenheten (nåja) klippte jag ut två långa platta bitar (eftersom arken jag jobbar med bara är 1000mm långa) som täcker springan inifrån. Dessa punktades dit och kunde på så vis agera "stopp" för svetsens framfart utifrån. Mycket enklare att jobba på det viset.

Förstärkningsbandjärn inifrån förenklar en kant-i-kant-svetsning avsevärt.

Med ett metodiskt jobbande över hela längden gav jag mig sen på att helsy skarven. Ömsom duttandes med en blöt trasa, ömsom svetsandes i sakta mak. Jag är rätt övertygad om att jag inte gjorde detta förra gången och med ett sämre resultat som följd. Detta är förmodligen gammal skåpmat för alla erfarna svetsare och jag "visste" väl det egentligen, men det är skillnad på teori och praktik ibland. Att ge sig på plåten med blöt trasa är dock inget jag fått lära mig, utan ett helt eget tilltag och jag hoppas att det inte var fel. Men mycket värme absorberades av trasan och jag fick blöta ner den ett antal gånger om för att kunna fortsätta jobba.

Här är primern relativt nylagd (därav mörka fläckar) och jag räknar med att fler ojämnheter kommer synas när det hela blir duvblått igen, men en klar förbättring känns som ett rätt objektivt konstaterande på det hela:

Hela denna övning var ju egentligen ett sidosteg i hela projektet, jag hade ju inte tänkt laga något jag "nyss" hade lagat, men nu känns det väldigt skönt att ha gjort det. Men får att återgå till det verkliga projektet så började jag återigen se över b-Stolpen. "Innerdelen" av b-stolpen hade ju ännu inte monterats och den har faktiskt vållat mig lite huvudbry, trots att jag redan gjort operationen på höger sida. Profilen stämde inte riktigt med original, jag fick smida och slipa rätt mycket innan jag kunde få till en passform som var acceptabel och inte ens då blev jag helt nöjd. Ofta kritiserar jag mig själv i första hand, eftersom jag inte är någon vidare van eller duktig svetsare, men i det här fallet är det ett rätt uppenbart passformsproblem. Nu sitter den där i alla fall, men jag har stört mig lite på skarven upptill, så jag lär ge mig på den som ett miniprojekt, precis som jag gjorde med utsidan av samma b-stolpe.

Det är inte alltid Gersons fina plåtar sitter som en fläskläpp, ibland får man massera även den stelaste av stolpar:

Sen kom jag till mitt tidigare så stolta arbete med hjulhusplåten. Det visade sig vara en del jobb, precis som på högersidan, även om det inte kom i närheten av samma omfattning. Plåten slog sig lite och det behövdes ytterligare passformsjusteringar, jag avbröt arbetet tjugo i ett och tog kväll, ganska trött av att inte fått sova ut ordentligt. Jag fortsatte dock med arbetet nästa dag och efter lite vidare slipande och svetsande fick jag till ett resultat jag blev nöjd med, det är ju ändå bara ett hjulhus.

Såhär solid har hon inte varit på många år och nu kan jag äntligen säga att båda b-stolparna är lagade:

Här var jag ändå tvungen att ta en paus i arbetet, det hade snöat hela natten och halva dagen, så när jag såg att det hade slutat, insåg jag att jag nog måste ta mig utanför dörren för att skotta fram bilen. Jag passade då på att knäppa ett kort som visar utsikten från garaget. Längre fram kommer det nog en sommarbild också, här syns knappt sjön, men det är oavsett en skön (pun intended) plats att vistas på!

Jobbigt läge om man missar bussen för att uret är begravt i snö, fast det går ju på sommartid så man skulle kanske komma tidigt ändå?

Det tog ett par timmar att skotta 40cm nysnö, men lika bra att göra det ordentligt så man inte får problem längre fram. Här är en vy över själva garaget och huset det tillhör och ja jag är skyldig till ljusslingorna, vi har alla våra fetischer och svagheter.

Är det en early bay högtak?  Min Rugge ska få övervintra torrt snart, bara jag får ordning på drivlinan. Här syns det inte ens att han står uppallad en halvmeter för all snö.

Nu hade jag inte så mycket tid kvar av denna helg, men kände ändå att jag ville få något mer gjort. Insåg snart att jag inte riktigt var klar med tröskelreparationen, jag hade ju bockat till några förstärkningsprofiler som skulle ersätta de avkapade.

De egenhändigt tillverkade förstärkningarna "på löpmeter" som jag bockade till med en av stumparna som förebild:

Här är de på plats och längden har jag kopierat rakt av från föregångaren, nu ser det lite lustigt ut, men med golvet på plats ser det nog vettigt ut:

Det sista jag hann börja med innan det var dags för sängen och avfärd på måndagsmorgonen var värmeröret. Det var ju dåligt på flera ställen och det långa raka röret mellan tvärbalkarna var förvisso helt men det på grund av att det var ett utbytt avgasrör (tror jag), något som gjorts innan min ägo. Avgasrörsbiten hade redan fått donera en liten längd åt bruksbilen som tappat sitt slutrör, så den var redan tänkt att bytas ut, men de övriga bitarna var däremot dåliga och då syftar jag framförallt på y-grenen baktill, som för ihop de båda värmekamrarnas luft till det något grövre mittenröret och även den bit närmast framför mittenröret som böjer av uppåt till röret som går över framvagnen. Jag har suttit och kollat runt på nätet och det finns satser på lite olika håll, men bara kompletta satser och de kostar ju sina sköna slantar. Bara mittenröret verkar finnas som egen del. Så jag la upp delen på bänken och undrade kan jag laga det här?

Utgångsläget, rostigt värmerör:

Vad för material ska man använda är ju första frågan som dyker upp. Funderar och ganska snart kommer jag på att avgasrörsbiten ju har rätt diameter. Visst det är "fel" material, för grovt och med en annan design, men det här är ju något där i alla fall jag kan tänka mig att kompromissa med utseendet, bara funktionen finns där. Jag fimpade värmeröret där det verkade friskt runt hela varvet, lyckades hålla mig precis "framför" den droppformade pressningen i röret, för att inte få passformssvårigheter med det runda röret och för att få ett så originallikt utseende som möjligt. Med den lösa rostiga förlagan på bordet kom stålskalan väl till pass och det mättes, klurades, mättes igen och klurades lite till. Till slut kom jag fram till vilken längd den nya biten skulle ha. Eftersom det är en vinkel, la jag ett måttband runt röret och ritade efter det. Två bitar tillverkades på detta vis och det jag gjorde var helt enkelt att kopiera längsta längden och den kortaste längden på motstående sida för att få rätt vinkel. Fick slipa och fila lite för att få jämna och fina ytor, sen punktade jag dit bitarna. Spänd av förväntan ålade jag mig in under bilen och skulle pröva röret på plats. Det krävdes en hel del lirkande och lite filande både i röret som satt på plats och den reparerade biten för att jag skulle kunna få in det genom hålet i balken, men det verkar som det blev rätt på första försöket:

Reparerad, inte renoverad:

Här kände jag mig rätt nöjd, klockan hade dessutom hunnit bli över midnatt och jag skulle ju till jobbet nästa dag! Jag lät rörbiten sitta kvar där den satt och slog av allt och stängde garaget för den här gången. Dock märker jag när jag ska tvätta mig, att jag fått något i ögat jag inte riktigt blir av med. Det går inte att se något i spegeln och jag är ju ensam på stugan, så jag har ingen att rådfråga. Var ju allmänt skitig i ansiktet och trots att jag använder både hörselskydd, heltäckande glasögon och ibland ansiktsmask när jag jobbar med vinkelslipen, måste något ha letat sig in i ögat. Jag har ju använt en skidmask just för att den är heltäckande och sitter skönt och inte immar igen, jag hade för några år sen fått in ett litet järnspån trots glasögon, men de var inte heltäckande. Medveten om att en skidmask inte är ett korrekt arbetsskydd, insåg jag ju såklart att det fanns en risk, men jag tänkte att den nog var minimal eftersom den är heltäckande, kanske hade jag råkat komma åt den när jag låg under och något rasade in ändå?

Hur som helst innebär detta irriterande öga att jag får mycket svårt att somna så det blir inte mycket sömn denna natten. Vaknar när klockan väcker mig med ett helt igenklibbat öga och det gör fortfarande ont, mycket ont, dessutom har jag en infernalisk huvudvärk. Efter frukost, för en sån insåg jag att jag behövde, ringde jag till jobbet från bilen och meddelade att jag måste åka till akuten. Det mynnade ut i fyra timmars väntan för fem minuters läkartid, där man spolade mitt öga och skrev ut antibiotika. Men jag kände ingen direkt skillnad före och efter så jag antar att vad det nu var inte följde med spolningen. Jag lever ännu i skrivandes stund med lite besvär, även om de avtog ganska tydligt på ett par dagar. Framförallt känner jag det på mornarna när jag sovit och därför blundat, men så länge jag inte tänker på det, lider jag inte av det. Jag har nu skaffat ett par riktigt dyra och fina tättslutande arbetsglasögon från 3M som jag hoppas kan garantera att jag inte behöver råka ut för det igen, så länge jag är varsam i arbetet förstås. Enda buggen med dem är att det bildas kondens på insidan efter ett tag, men det är nog priset man får betala för att de ska vara tättslutande.

Här lämnar jag över för tillfället, tänkte ta mig ett varmt bad och fortsätta på boken jag läser. Jag är ju snart ikapp realtid och det blir nog en post till innan nästa mektillfälle, så då är vi ifatt.

Jag har också fått järnfilspån i ögat när jag låg under en bil och kapade bort ett avgassystem med skidglasögon som skydd. De har luftningar undertill som gör att man slipper imma men spånet lyckades hitta in i ögat. Fick slipa bort ett fastbränt spån ur ögat på akuten.
Man blir nogrannare med skydd med ären. 

Ja jag har nu lärt mig detta med rätt skydd den hårda vägen. Man får väl vara glad att det inte blev värre. Någonstans tänker man ju ändå att ett par vanliga skyddsglasögon ska räcka, men när inte det funkar tar man på sig en heltäckande mask, men inte ens det är säkert nog uppenbarligen. Man får nog även kombinera säkerhetsutrustningen med en dos sunt förnuft också. Men att reparera sin vagn i vagga är nog ett bra knep för att slippa knöliga arbetsställningar.

Här har jag bott de senaste helgerna, inte bekvämt men man får passa på innan man blir rädd för besvär:

Jag har 2,05 i garaget, så jag kan inte hissa upp mina vagnar så mycket som jag skulle vilja, tur att en pickup kan hissas högre i bak där det är mest jobb. Att försöka höja taket på ett garage under jord är nog jobbigare än att bygga ett helt nytt någon annan stans på tomten.