BussX
Har ni tänkt på hur livet styrs av en massa tillfälligheter. Vi tror att vi själva styr vår tillvaro med fast hand, men ack så fel vi har.
Här kommer en historia som har några krokiga vändningar och filosofiska funderingar. Jag vet när historian började, men inte var den slutar.
Vi spolar tillbaka bandet ungefär tio år, då var jag en tämligen normal person. Förändringen skedde på bara några dagar. Jag var utomlands och hade väl lite långtråkigt. Slumpen och pressbyrån på flygplatsen hade av nån konstig anledning försett mig med en VW-blaska. Minns inte riktigt vilken det var, men det kan ju kvitta.
Hur det nu var så kom jag till insikt strax innan hemresan.
Insikten att jag inte var inte var riktigt komplett som människa, det saknades något. En VW. En gammal VW. En luftkyld VW. En buss!
Det konstiga var att jag visste direkt vilken buss som skulle bli en del av mitt liv. Fanns bara en, annars kunde det få vara.
Sen splittbuss. Fiskögon. 11-fönsters. Europa-stötisar.
Nu vet ni vad denna projekttråd handlar om.
Jakten kunde börja. Redan då var det svårt att hitta en bra buss till rätt pris och det blev inte lättare av att ha snöat in på en viss modell.
Hittade efter något år en fin 67a som var importerad från USA. Blå/vit var den, utan rost och med halvskaplig inredning. Den var ju ganska nära min målbild. Budade tills plånboken skrek stopp! Ändå förlorade jag. Deppigt värre. Hur länge skulle det dröjja till nästa tillfälle?
2032629.jpg
Blå buss som hamnade någon annan stans
Inte så länge visade det sig. Redan efter ett par veckor dök det upp en blocketannons om en svensksåld 67a som såg ganska fin ut på bilderna (det första man blir blind på…) och priset var lägre än den blåa.
Jag ringde killen som bodde uppåt Hudik. ”Jodå, bussen är jättefin i plåten och motorn går bra. Saknas soffor bak, men det är inga problem. Du får med ett par schysta bay-soffor”. Det här lät ju kanon, vi gjorde upp om en tid några dagar senare och jag köpte en tågbiljett.
Det här utspelade sig i mitten av maj. Det var klart väder men ganska kallt. Jag packade lite saker i en väska (man vet aldrig var man hamnar) och hoppade på tåget till Hudik. Killen kom och hämtade mig på stationen och vi åkte ut till hans gård i närheten. Där fanns några bubblor, bussar och en och annan Volvo.
”Min” buss stod parkerad på gården och var nyservad, dvs den hade laddat batteri och påfylld olja.
Jag tog en ordentlig titt på och mest under bussen. Inte perfekt men ändå ganska hel i karossen. Lite rost i trösklar och runt domkraftsfästena, men det är ju ingen ovanligt. Lacken var matt och sprucken, men karossen verkade inte krockad någonstans.
Vi startade motorn och den lät som en folkvagn.
Inget snack om saken, detta var min buss. Killen fick förstås vad han begärt, men då ingick en kopp kaffe också.
Nu var det framåt eftermiddagen och jag var ivrig att komma iväg på min 30-mila resa söderut. Ingen kunde vara lyckligare än jag. Bussägare äntligen.
De första milen gick som smort, vilken vagn. Kunde utan problem få upp den i 80 knyck, nästan 90 i någon brant nedförsbacke. Visserligen stannade motorn vid varje rödljus, men vad gjorde det, bara att starta den igen och dra iväg. Säkert bara en liten justering av förgasaren som behövdes.
Jag närmade mig Söderhamn och det började bli ganska kallt i bussen. Jag prövade alla reglage jag kunde hitta (det var fort gjort) utan att kunna framkalla minsta varmluftspuff. Nåväl, vi svängde in på macken vid Tönnebro, bussen och jag. Tankade lite och köpte ett par blå supersockor. På med alla kläder jag hade i väskan och upp i sadeln igen.
Nu var det riktigt kallt, men sockorna hjälpte lite grann. Det börjar bli lite immigt på framrutorna, dessa bussar har ju två stycken. Det blir till att torka av med nån gammal trasa. Det gäller ju att även ha koll på trafiken bakom. Alla vill köra om mig, det är nog för att de vill se hur fin bussen är framifrån. Konstigt, det verkar ryka lite bakom bussen. Det är nog bara en liten justering av förgasaren som behövs. Fixar det när jag kommer hem.
Bussen kämpar på och tar mig faktiskt ända hem. Somnar som en lycklig man och komplett människa. Nu börjar livet på riktigt.