"Det är det där med att våga.
I helgen skulle jag rensa i ett gammalt skåp. Och under några gulnande tidningsurklipp låg den – en bunt med 58 faxblad från det som tidigare hette Bilregistret.
Fax. Ett snart bortglömt sätt att kommunicera, men på grund av personuppgiftslagen det enda sättet att få fakta om ägare till bilar. En beställning i en ruta på Transportstyrelsens hemsida - och så matas faxet fram hemmavid. Det är som att feberaktigt riva upp omslagspapperet runt en julklapp: De tre senaste ägarna, senaste besiktningen. Antal mil. Allt finns där.
Biluppgifter går numera att få via en app på telefonen, men där framgår inte det mest intressanta - ägarna.
Då är det fax som gäller. Faxhögen i det gamla skåpet är från åren 2000–2005 och jag bläddrar sakta: En Ford Eifel Tudor från 1938, en blå Opel Kadett från november 1977 och en ljusgrön Mercedes 200 från 1975 i Östersund – en av de sista Compactmercorna dyker upp. Urvalet tycks i efterhand helt slumpmässigt. Men det var alltid något som fångade: En blank lack, rak hållning hos en dam med hatt. Ofta var det helt enkelt en äldre fin bil som verkade genuin. Jag stannar upp vid mercan, den gamla herren som tankade på OK-macken i Östersund framträder ur minnets dimma. Han såg så stolt ut. Nu får den ljusgröna bilen plötsligt liv via registerutdraget: Den då 63-årige ingenjör Rahm slog till på bilen den 1 juli 1975. Hos Jemtbil i Östersund. Och behöll den. Livet ut. Han skulle ha fyllt 100 år för två år sedan.
Nästa fax är en mörkröd Volvo 244 GL från 1981 som gått 11 000 mil år 2000. Uppe i högra hörnet finns ett telefonnummer nerkrafsat. Som inför en dejt.
Jag ringde aldrig. Det känns som att gå igenom listan med personer man varit kär i på håll. Den ärliga listan som vi alla har i huvudet oavsett om man skrivit ner den eller inte. De man aldrig vågade gå fram till, när blygelns blyväst tyngde, tills insikten dagades; nu är det för sent. Den mörkröda Volvon som varje lördag råmade förbi min lägenhet i Sundsvall är nu en svart Peugeot från 2011.
Just nu har jag ett febrigt projekt. Ett span. Den är silvergrå och enägarbil i Tyresö. Telefonnumret är uppskrivet på faxet. Jag ringde igår kväll. Hjärtat bultade, det kändes pinsamt och ingen svarade. Jag lade försiktigt på.
http://www.svd.se/naringsliv/motor/kron … 989214.svd
Ich versuchte mal genormt zu sein. Das waren die schlimmsten zwei Minuten meines Lebens.
Tra il dire e il fare c'è di mezzo il mare.
1965* 21W Samba (MCode 430 114) - 51 BD Standard Microbus (Type 22A. M62) - 1967 Westfalia pop-top (SÅLD)
* 1965 enligt chassinummer. Reggad som 1964 - │o\w/o│
