Unheilige Motorrad-Testgelände (Sida 3 av 7)

Av med toppen för att flukta

Stackars kolv, fastklämda kompringar, den övre ringen ser ut som en solkurva där den ligger klämd.

Suck, som kolven ser ut får jag nog kolla att staken inte blivit böjd eller vriden, pyssel pyssel..

S

Så, vad göra...

Bra karl reder sig själv brukar det heta så varför inte modifiera utslitna skruttisar så att det går att använda?

Vi börjar med nedkörda kamsläpor av den o-bra typen moddar dem så det gör den bra sortens jobb..

Den till vänster är en skruttis, den till höger är det vi vill efterlikna.

Notera slitmönstret på den till höger, den har mer kontaktyta än vad som behövs, lättare tillåter mer varv?

Mer varv kan bli mer effekt, mer effekt är mer fart, mer fart är bra!

Sedan lite hårdpåläggning med WT-12 (som Stellit 12) så är vi ett hack längre på väg..
Den kopprige är den med hårdpåläggning liggande på mallsläpan.

Den jigg jag byggde för att hålla kamsläpan tog en stund att lura ut, jag behövde en axel som skulle hållas med spännhylsa i stickelslipen, sedan behövdes en axel som man kan trä upp kamsläpan på. Dessa två axlar behöver vara så parallella som möjligt.
Grundidén var att sätta två plattor på vardera axeln sedan svarva plattorna plana för att sedan skruva ihop dem med ungefär rätt c-c avstånd med justermån. Sedan lite mojs för att fixera kamsläpan.

Blev såhär:

Bra karl reder sig själv..

Kom på att jag behöver ett sätt att kontrollerat riva av skivan på den radiella ytan, den axiella ytan är den som man normalt använder o där finns en inbyggd rivare på maskinen. Ev. kanske en diamanttand kan hållas i spännylsa o de normala axiella justeringarna användas, har nog ca 20mm att leka med, borde räcka för kamsläpa iaf...

Första försöket blev som på bilden nedan.

Jag fullföljde inte eftersom min injustering i svarven kunde varit bättre än den tiondels mm jag hade på klockan.

Sedan undrar jag om jag inte kör slipspindeln åt fel håll, snurrar motsatt mot bänkslipen, lätt ordnat, bara kasta om två faser i 3-fashandsken.

Tack för snälla ord Michael!

Slipstenen är av den typ som oftast används i dessa sticklar (den enda jag har för ögonblicket), den ytan jag slipar mot är något över 10mm tjock (radiellt mått), egentligen inte helt rätt.
Så visst en annan sten hade nog varit bättre, har lite onda planer för att ev slipa om kammar, där måste jag använda en mer normal slipsten...

Bild från lathes.co.uk

S

Tack Lars för tipset, ska testa den, tidigare hade B-ma en cylindrisk variant med en liten diamantspets, verkar borta ur sortimentet nu..

Så åter till den trasiga 500:an, koll av stake stod det på menyn.

Vi börjar med att rigga ett mätverktyg bestående av kolvbulten samt en flisa pallbandsplåt (fin-fin stålplåt!).

Kontroll av lilländans lutning i sidled gjordes med 2st nya slipade 4-kant skärstål lagda mellan cylinderfotsytan och kolvbulten.
Vrid runt veven så kolvbulten tar upp glappet, känn sedan på skärstålen om de kläms ned.
Detta funkar bara med kolvbult-lilländepassing med perfekt spel, är det glappt i lilländan så mäter allt rakt...

Ca 0,1mm lut mot drivsidan noterades.
Skall när jag skaffat ny kolv fundera på om jag skall försöka rikta staken något...

Jag skrev tidigare lite om kamsläpstillverkning för mitt 250 racer projekt, kanske dags för en presentation!

Bakgrunden är att jag kör i Classic roadracing i paradklassen med div mc mest Velocette.
Min kompis Urban Engström (http://urban-handmade-artandbikes.blogspot.se/) kör en Honda CB 175 som jag har jagat fler gånger än jag kan minnas.
Min 350cc Velocette MAC som inleder denna tråd är ungefär lika snabb men är inte lika vig som Urbans Honda.

Här är bild på Urban med sin Honda, bild från Ton-upparna som i sin tur scannat MCM(?).

Slusatsen efter upp-mockningen var att det borde gå att få in en 250cc Velocettemotor om jag sänker den ca 80mm relativt växellådan samt flyttar drivpaketet så långt bakåt som är praktiskt.
Motorn baserade jag på ett par nya 250cc balanser (MOV) från 30-talet (68mm slag), vevstake blev kort och fin JAWA 2-ventil Speeday, kolv blev Triumph Daytona 69mm som har en trevlig form för att ge hyggligt komp.
Med dessa beslut behöver vevpartit balanseras, efter en del räknande, mätande och vägande kom jag fram till 53% som balansfaktor borde vara rimligt.
Sedan bygger vi och balanserar om bottenändan: