Då det här börjar utveckla sig till en presentationstråd kommer mitt bidrag.
Mitt exemplar tillverkades i Osnabrück 18 november 1957 och lämnade fabriken med destination Sverige tre dagar senare. Förutom den normala utrustningen för svensksålda bilar hade den också vita däckssidor som extrautrustning. Detta verkar ha varit mycket vanligt på just brilliantröda bilar. Den andra december samma år fick bilen sitt typintyg från AB Scania Vabis undertecknat Gösta Nilsson. Första registreringsbeviset utfärdades 13 juni 1958. Sedan dröjde det ända till 17 juni 1959 innan den säljs till kund med 50 km som mätarställning från G Persson bil i Uppsala. Med andra ord tillbringade bilen minst ett helt år som utställningsbil hos en bilförsäljare.
Köpare var Sjuksköterska H Pettersson. Det var hon som blivit förtjust i den hos G. Perssons bil i juni 1959 och det var hon som sedan bytt in den hos Motorkompaniet i Växjö februari 1972, eftersom tjänsten tarvade något mer modernt och tillförlitligt. Bilden nedan har jag fått från henne och den är tagen i Nyköping gissningsvis i mitten av 60-talet.

Under 70-talet vandrade den runt bland flera ägare, som brukligt är för en 15-20 år gammal bil. Sedan ägdes den av samma person från sent 70-tal till tidigt 90-tal. Troligtvis var det denne person som räddade den från skrotdöden. Claes i Växjö köpte sedan bilen och karossrenoverade den på 90-talet. Efter en mellanägare köpte jag den i ett obesiktigat, men rimligt rullande skick, 2011.
Bilen är lagom för mig, körbar och hygglig i grunden, men med utrymme för förbättringar. Den som är mer nyfiken kan klicka in på min blogg (se länk i sidfoten).
Så här såg bilen ut 2012:
